Lokaler och bostäder är vår stora bristvara, en klart återhållande faktor på utvecklingen, säger Jan Jajke, projektledare för Uppsala Innovation Centre AB, ett av alltfler hjälpföretag ? ibland kallade kuvöser ? som hjälper universitetens forskare att dra kommersiell nytta av sina upptäckter.
Innovation Centre startade i början av 2000,med stöd från Uppsala universitet, Lantbruksuniversitet och Teknikbrostiftelsen. Elva företag har hyrt in sig hittills, inte så många med tanke på att Uppsala Science Park hyser hela 150 företag.
? Vi har bara ett 20-tal rum, varav några våtlabb, så vi har helt enkelt inte plats för fler, säger Jan Jajke.
I Göteborg är läget liknande. Tre år unga Sahlgrenska Science Park på Medicinareberget bygger nu till sitt forskningshus med en takvåning på 600 kvadratmeter.
Carlsson på taket
Där ska Nobelpristagaren Arvid Carlssons bolag flytta in vid årsskiftet, vilket göteborgshumorn snabbt döpt till ?Carlsson på taket?.
Men det är bara en tillfällig lösning för Carlsson Research AB, med 35 anställda, som forskar efter läkemedel mot neurologiska sjukdomar som schizofreni och Parkinson.
? De ska flytta in i vårt nya hus på 9 000 kvm som ska tå klart i slutet av 2002,berättar Christer Hedman, vd för Sahlgrenska Science Park.
Här finns 13 bolag som hyr lokaler och labb och kan få rådgivning om finansiering och juridik eller tips om kontakter och nätverk.
? Vi subventionerar inte bolagen, de betalar full hyra till universitetet, som äger huset. Däremot får vi driftbidrag för vår rådgivning.
? Vi är små än så länge, men ska öka utbudet av tjänster rejält i vårt nya hus, säger Christer Hedman.
Budgeten i år är två miljoner kronor, pengar som Västra Götalandsregionen och Göteborgs och Mölndals kommuner ställer upp med. Liknande ?växthus ?finns på många forskningsparker, Ideon i Lund, Uminova i Umeå och Mjärdevi i Linköping.
Forskningsstadsdel planeras
I juni presenterades planerna på det jättelika Stockholm BioScience, en ny stadsdel vid Norra stationsområdet där företag och forskning ska mötas och biovetenskapen på universitetet, Karolinska institutet (KI)och Tekniska högskolan (KTH)ska knytas ihop. Om finansieringen ordnas kan den första utbyggnaden börja år 2003.
? Dagens forskningsparker är koncentrerade verksamheter som ofta är lokaliserade utanför städerna. Stockholm BioScience är ett nytt koncept som ska ge förutsättningar för en integrerad forskningsverksamhet i stadsmiljö. Här ska det även finnas bostäder, hotell och service, säger professor John Skår, chef för Karolinska institutets Centrum för medicinska innovationer och initiativtagare till projektet.
? Området är lika stort som det mellan Dramaten och Centralstationen. Ändå blir vi små jämfört med vissa satsningar som görs internationellt, i San Franciscoområdet genomförs till exempel ett sex gånger större liknande projekt.
? Inte minst för KI som behöver expansionsutrymme är Stockholm BioScience en ödesfråga. Ett av målen är att i högre grad vara med och tävla om de stora internationella forskningspengarna.
? De satsningar som lyckats bäst internationellt, till exempel i Bostonområdet, har haft nära till flera olika forskningsmiljöer; här har vi tre ledande universitet på nära håll. Det är nödvändigt att uppnå en mycket hög samlad kompetensmassa, säger John Skår.
Sittning med patentbyrå
I Huddinge finns sedan länge forskningsparken Novum, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och KI. Härifrån kommer bolag som KaroBio, Medivir och Tripep. Och varje år kommer 60-70 innovatörer med nya idéer till Novums affärschef Anders Thore.
? Hälften kan vi klara av vid sittande bord. Kanske slutar det med att vi avråder från att satsa tid och pengar, om vi vet att idén redan tillämpas av andra.
? I hälften av fallen går vi vidare och kollar om idén är patenterbar och kan bli kommersiellt intressant. Vi har avtal med en patentbyrå, som den rådsökande kan få ett par timmars sittning med.
? Om historien fortfarande håller ska man förstås söka patent. Men det kostar pengar och det kan vi inte bistå med. Däremot kan vi hjälpa till att söka offentligt stöd, framför allt från Stiftelsen Innovationscentrum, en bra finansieringskälla för tidiga idéer, säger Anders Thore.
?Kuvöserna? i Uppsala, Huddinge och Göteborg har inga vinstmotiv och tar ingen andel av forskarnas bolag som betalning för sina tjänster.
Annan modell på KI
Det gör däremot Karolinska Innovations AB, KIAB, som valt en helt annan modell.
KIAB köper forskarens rättigheter till innovationen och delar upp framtida vinster.
? Vi är ganska generösa, normalt rör det sig om 60 procent till forskarna och 40 till oss, säger Conny Bogentoft, vd för KIAB, ett helägt dotterbolag till Karolinska Institutet.
? Vi tycker att forskarna ska göra det de är bäst på, medan vi hjälper till med allt det andra, affärsmässiga.
? Forskarna på KI tillhör världens främsta och de flesta av dem vill nog inte vara entreprenörer, något som är extra svårt i biotechvärlden, där utvecklingsproblematiken är mycket komplicerad.
Inhyrda konsulenter
I stället för att ?lära forskaren bli företagare ?hyr KIAB in produktutvecklare och affärskonsulter för att driva projekten.
? Det kostar förstås mer att göra som vi och eftersom vi investerar mycket pengar i varje projekt vill vi ha kontroll, säger Conny Bogentoft.
Han betonar att KIAB:s vinster ska gå tillbaka till nya projekt i KI. Fast hittills har det inte blivit några större vinster för bolaget, som startade 1997.
? Detta är fortfarande i sin linda. Vinsterna kan komma om 3-5 år, säger Conny Bogentoft.
Pengarna som KIAB satsar kommer främst från Karolinska Investment Fund, med 500 miljoner kronor från sjätte AP-fonden, försäkringsbolagen Alecta och AFA, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Sveriges läkarförbund.
Lokal- och personalbrist
Max två år vill KIAB ha groddföretagen i sitt ?växthus ?.
? Då bör vi ha fått tag i en investerare som kan bli huvudägare och driva det vidare.
Även Conny Bogentoft vittnar om plats- och personalbrist.
? Vi har ett oerhört tryck på oss. För att kunna ställa upp för alla, skulle vi behöva tredubbla kapaciteten, vad gäller personal, lokaler och pengar.
? Nu bygger vi 4 000 kvm labbyta och planerar för ytterligare 10 000 kvm. När det gäller personal har vi precis startat ett bemanningsbolag ihop med Proffice, som heter Biobrain AB.
Ungefär 100 innovationer per år kommer in till KIAB.
? Vi tittar närmare på 25-30,men bara ett tiotal har förutsättningar för att starta bolag eller för en licensaffär.
KIAB har ingen särskild inriktning i urvalet.
? Vi bedömer bara bärkraftigheten i varje idé. Det måste finnas en tydlig produktmöjlighet inom 3-4 år och en klar kommersiell potential, säger Conny Bogentoft.