Klockan tickar för Arexis

För det lilla läkemedelsforskningsbolaget Arexis AB tog det tio månader att skrapa ihop 48 miljoner kronor i riskkapital.
? Det var ganska jobbigt, här finns inga snabba pengar att hämta, säger affärsutvecklingschefen Vidar Wendel-Hansen.

23 aug 2001, kl 13:58
0

I slutet av mars i år kunde han dra en lättnadens suck. Då fanns pengarna på banken.

Eftersom Arexis förra året bestod av 3-4 personer, skötte Vidar Wendel-Hansen själv det mesta av pengajakten.

? Därför hade vi svårt att hålla tempot uppe, med parallella kontakter. Vi hade kommit ganska långt med några aktörer som sedan hoppade av, vilket gjorde att vi förlorade värdefull tid.

Flera projekt i tidig fas

Arexis startade 1999,ett av många forskningsbolag som försöker dra nytta av kartläggningen av det mänskliga genomet för att hitta nya läkemedel. Diabetes, reumatism och övervikt tår högt på Arexis lista. En av grundarna, professor Leif Andersson vid Lantbruksuniversitetet, har i grisar hittat en gen med koppling till sockerregleringen i muskler.

? Detta kan vara väldigt intressant för diabetesbehandling. Utifrån genfyndet gjorde vi en patentansökan och driver nu det som ett läkemedelsutvecklingsprojekt, säger Vidar Wendel-Hansen.

Han har fått erfara att det inte alltid är lätt att få investerare att förstå vad bolaget sysslar med.

? Arexis är nog extra svårt, eftersom vi har en rad projekt i tidiga skeden. Det har varit svårt att kommunicera, men är samtidigt vår styrka eftersom vi inte tår och faller med ett enskilt projekt, säger Vidar Wendel-Hansen.

? Vissa enprojektsbolag är mer sårbara ? ändå är det lättare för dem att dra in pengar.

Mekanismer fungerar inte

Arexis första finansieringsrunda 1999 inbringade 10 miljoner, från InnovationsKapital och investerare anslutna till Beijergruppen. De var med även i andra rundan, tillsammans med Brittiska 3i och SEB Företagsinvest.

Däremot har Arexis inte fått några ?mjuka lån ?.

? Vi övervägde en Nutek-ansökan, men bedömde att det skulle kräva för mycket arbete för max någon miljon. Och hos Stiftelsen Innovationscentrum fick vi nej till ett specifikt projekt.

? Det känns som att de här mekanismerna inte fungerar så bra, för det är ju i de tidiga skedena som samhälleliga pengar kan göra stor nytta.

I våras rekryterades Lennart Hansson som vd och Björn Löwenadler om forskningschef, båda tidigare chefer i Astrazenecas forskning. Mot slutet av året ska man vara 10-15 anställda.

De 48 miljonerna räcker i max två år.

? Visst, nu har klockan börjat ticka, säger Vidar Wendel-Hansen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng