Helicobacter pylori – mångsidig bakterie på gott och ont

Magsårsbakterien Helicobacter pylori är ytterst välstuderad och dokumenterat mångsidig. Bakterien orsakar magsår och kan bidra till uppkomsten av magcancer. På senare tid har därför vaccinering och storskalig förebyggande medicinering aktualiserats, men frågan är om denna typ av åtgärder verkligen skulle göra mer nytta än skada.

22 jun 2002, kl 20:53
0

Många anser att australiensaren Barry Marshalls ?återupptäckt? av magsårsbakterien Helicobacter pylori var 1980-talets största medicinska händelse. Det tog dock åtskilliga år innan den vetenskapliga världen insåg att bakterien, vars existens varit känd sedan 1890-talet, hade en nyckelroll vid utvecklingen av magsår.
Idag vet man att nästan alla sår i tolvfingertarmen och en stor del av såren i magsäcken orsakas av bakterien. ?Bara? omkring 20 procent av de infekterade, som består av uppemot halva jordens befolkning, drabbas dock av magsår. Detta kan delvis förklaras av att de bär på mer aggressiva former av bakterien, men även individuella genetiska faktorer och miljöfaktorer spelar in.
1989 upptäcktes att en kombination av protonpumpshämmaren omeprazol tillsammans med två antibiotika gav lovande resultat vid helicobacterinfektion, en behandling som idag är väletablerad.
? Vi har lärt oss bota en av 1950- och 60-talens stora folksjukdomar, säger Lars Engstrand, forskare vid Smittskyddsinstitutet.


Första klassens carcinogen
Från 1987 och framåt har forskningsvolymen inom fältet ökat exponentiellt och idag publiceras mellan tre och fem vetenskapliga arbeten om Helicobacter ? dagligen.
Sedermera uppdagades ett samband mellan helicobacterinfektion och magcancer, och 1994 klassificerade International Agency for Research on Cancer bakterien som en första klassens carcinogen. Forskningsresultat har visat att infektionen ger en nära tiofaldig ökning av risken att utveckla magcancer och omkring 50 procent av alla fall av magcancer antas ha en koppling till bakterien.
På senare tid har utveckling av vaccin och storskalig förebyggande medicinering förts fram ? inte minst av läkemedelsindustrin ? som tänkbara sätt att eliminera ett stort antal av magcancerfallen. Vaccinutvecklingen har dock inte gått enligt planerna och något fungerande vaccin kommer antagligen inte att se dagens ljus inom den närmaste framtiden.


Virulensfaktorer visar vägen
Någon omfattande preventiv medicinering är inte heller aktuell i dagsläget, men kan detta kanske bli verklighet i framtiden för patienter som drabbats av aggressiva bakteriestammar. I en studie som nyligen publicerades i tidskriften PNAS visade en amerikansk forskargrupp att förekomsten av vissa s k virulensfaktorer hos Helicobacter pylori ger en förhöjd risk att drabbas av duodenalsår och magcancer.
Faktorn BabA2 (Blood-group antigen-binding Adhesin 2) skulle t ex enligt forskarna kunna bli en användbar markör för att identifiera patienter i riskzonen. Epidemiologiska studier har tidigare även visat på ett samband mellan två andra virulensfaktorer och förekomst av sår i tolvfingertarmen.


Resistensrisk och cancerskydd
Studier har nu påbörjats för att undersöka förekomsten av dessa virulensfaktorer i stora material av Helicobacter-infekterade patienter. I dessa studier deltar bl a forskare vid Smittskyddsinstitutet och Karolinska institutet.
? Vi hoppas att man som resultat av denna forskning ska kunna förutsäga konsekvenser av Helicobacterinfektioner på ett bättre sätt, säger Lars Engstrand.
Frågan är dock om vaccinering och massmedicinering verkligen skulle göra mer nytta än skada. En av invändningarna baseras på att antibiotikabehandling riktad mot Helicobacter pylori kan få konsekvenser på resistensmönstret hos bakterier i patientens normalflora. Detta har bland annat en aktuell studie vid tre sjukhus i Dalarna visat, där 100 personer som behandlats med omeprazol, klaritromycin och metronidazol utvärderades.
Resistensen mot klaritromycin hos stafylokocker, enterokocker och streptokocker med flera bakterier i normalfloran visade sig öka efter behandlingen.
Bakterien har även på senare tid visat sig minska risken för matstrupscancer. En studie genomförd av Henrik Simáns forskargrupp vid Lunds universitet visade nyligen att infekterade individer löper
3,5 gånger lägre risk än andra att drabbas. Detta talar alltså för att en intensiv behandling inriktad på att eradikera Helicobacter pylori inte bara är av godo.
Å andra sidan har andra forskningsresultat alltså visat att infektion med bakterien är kopplad till en relativt stor riskökning för att utveckla magcancer; totaleffekten är alltså negativ. Man har också kunnat visa att Helicobacter pylori kan orsaka akut och kronisk magkatarr (gastrit) och ytterligare en cancerform, s k MALT-lymfom.


Producerar antibiotisk peptid
Antibakteriella peptider återfinns hos såväl människor som växter och djur och fungerar som ett medfött skydd mot tusentals mikroorganismer. Den första gruppen antibakteriella peptider, cecropinerna, identifierades 1981 hos silkesfjärilen Hyalophora cecropia.
I fjol kunde professor Staffan Normark och medarbetare vid Karolinska institutet visa att Helicobacter pylori har förmågan att tillverka en typ av peptider som är mycket snarlika cecropinerna.
Produktionen av ämnet i magsäcken skulle enligt forskarna kunna medverka till att skapa balans i tarmfloran, t ex vid cytostatikabehandling ? ytterligare ett argument för att vara försiktig med att eliminera bakterien genom vaccinering eller liknande.


Överflöd gör vaccin överflödigt
I Sverige sjunker antalet helicobacterinfekterade personer stadigt. Minskningen beror inte bara på att en effektiv behandling finns att tillgå; smittorisken har också minskat tack vare vår allt högre levnadsstandard som inneburit minskad trångboddhet och bättre hygien. Idag bär bara omkring vart tionde barn i Sverige på en helicobacterinfektion, medan uppemot halva den äldre befolkningen är smittad.
Utrotningen av bakterien i industrialiserade länder som Sverige skulle teoretiskt sett alltså kunna ?sköta sig själv? i takt med den ökande välfärden.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng