Läkemedelsresterna i vår vattenmiljö.
Har bidragen lett till bättre läkemedelsrening?

Har bidragen lett till bättre läkemedelsrening?

Hittills har satsningen för att minska läkemedelsrester i miljön gett 48 förstudier och nio investeringsprojekt .

5 okt 2021, kl 08:08
0

Maximilian Lüdtke

Maximilian Lüdtke.

År 2018 fick Naturvårdverket i uppdrag av regeringen att fördela bidrag till att genomföra åtgärder som förbättrar vattenmiljön. Pengarna ska bland annat användas till investeringar i avancerad teknik som renar vattnet från läkemedelsrester vid avloppsreningsverk. Hittills har 200 miljoner kronor delats ut till 57 projekt om läkemedelsrening runt om i landet. Men vilka konkreta resultat har det lett till? Och vad händer när satsningen är slut?

– Vi kan definitivt se att tidigare års bidrag har lett till att ett antal fullskaliga anläggningar har byggts. De har också lett till många förstudier, säger Maximilian Lüdtke, handläggare på Naturvårdsverket.

Reningsverk inte gjorda för läkemedelsrening

Trots att dagens reningsverk till viss del kan bryta ner läkemedel, släpps mängder av läkemedelsrester ut i miljön varje år. Enligt en studie från högskolan i Kristianstad 2018 läcker omkring 600 kilo läkemedel ut i vattendrag varje år – bara i Region Skåne.

Reningsverk är från början inte byggda för att kunna rensa ut dessa ämnen och för att undvika att läkemedelsrester kommer ut i våra sjöar och hav behöver verken byggas om med en ny avancerad reningsteknik. Men detta är kostsamt. Därför beslutade regeringen 2018 att kommuner, kommunala bolag eller kommunalförbund ska kunna söka bidrag för att installera den nya tekniken, och gav Naturvårdsverket i uppdrag att fördela pengarna.

Bidragen ska dels gå till förstudier, där kommunerna tar fram ett underlag för ett investeringsbeslut, dels till investeringsprojekt som omfattar hela processen ända fram till idrifttagning och utvärdering.

– Syftet med bidragen är att kommuner ska kunna bygga fullskaleanläggningar som kan rena vattnet från avloppsreningsverken. Men det handlar också om att få kunskap kring vilka tekniker som fungerar bäst och förståelse för när investeringarna är särskilt motiverade, säger Maximilian Lüdtke.

Bidragen för läkemedelsrening delas ut årligen och satsningen pågår fram till 2023. Hittills har satsningen lett till tre färdiga anläggningar, och beslut om att bygga ytterligare sex. Dessutom har bidrag delats ut till totalt 48 förstudier.

– Det är framförallt små kommuner hittills som gått vidare med faktiska byggprojekt, det handlar om nån enstaka procent av Sveriges invånare. Om däremot alla avloppsreningsverk som beviljats bidrag för förstudier går vidare med att bygga fullskaleanläggningar skulle det motsvara nära hälften av Sveriges invånare, säger Maximilian Lüdtke.

För tidigt att utvärdera miljöeffekter

De senaste åren har alltså flera nya anläggningar för läkemedelrening byggts, men det är ännu för tidigt att utvärdera vilka miljöeffekter de har haft.

– Vi kan se att de här nya teknikerna fungerar och att de tar bort betydande mängder läkemedel från vattnet. Men de projekt som finansierades och färdigställdes med bidrag från 2018 har precis kommit i drift så vi kan inte se hur de har påverkat miljön än. Vi har sådana studier på gång, men det kommer att dröja innan vi har resultat som visar svart på vitt vad de har gjort för skillnad, säger Maximilian Lüdtke.

Är ni nöjda med hur det har gått hittills?

– Det är klart att det kunde ha hänt mer, så är det ju alltid. Men samtidigt kan man inte säga det rakt av heller utan förståelse för att det kan krävas utredningar för att ta reda på om det är värt att satsa på en ombyggnation. Man vill ju inte ge massvis med pengar för att smälla upp fullskaleanläggningar utan att man kan se att det är motiverat och att kommunen är beredd att ta ansvar för den fortsatta driften. Vi är nöjda med att kommunerna får möjlighet att undersöka om de ser att det finns en anledning att installera avloppsreningsverk med de här fullskaliga teknikerna.

Så det är alltså inte alltid motiverat att ha den bästa tekniken?

– Nej. Det blir ju en gradvis stigande kostnad beroende på hur rent vatten man vill ha och där hamnar man ofta i avvägningar utifrån lokala förutsättningar. I vissa fall finns det vattendrag som är extra skyddsvärda och då kanske det är värt att rena till en mycket högre grad, än om utsläppet exempelvis är i en väldigt hårt trafikerat fartygsled där det redan finns en påverkan av andra saker. Då kanske det finns en annan grundläggande problematik som man behöver ta hand om först innan det spelar någon roll att reducera läkemedelsrester och andra föroreningar, i alla fall om man ser till lokal miljöpåverkan.

Ingen lagstiftning om läkemedelsrening

Naturvårdsverkets fokus har hittills framför allt legat på att fördela bidragen för att projekten ska kunna startas, men myndigheten har också börjat med en viss uppföljning där de finansierat projekt för att ta djur- och vattenprover i de fullskaleanläggningar som har startats upp.

– Inom de närmaste åren kommer vi troligtvis få i uppdrag av regeringen att göra större utredningar för att se vad resultatet faktiskt blev av de här investeringarna, både när det gäller miljöpåverkan och vad pengarna har lett till, säger Maximilian Lüdtke.

I dag finns ingen lagstiftning som reglerar hur mycket läkemedelsrester avloppsreningsverken får släppa ut. Det innebär att det upp till kommunerna själva att bestämma hur mycket de vill investera i reningen.

– Därför ser det väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Vissa kommuner vill tydligt miljöprofilera sig, har skyddsvärda naturområden eller vattendrag och är beredda att ta den kostnaden som krävs, medan andra kanske vill vara mer avvaktande och invänta lagstiftning och se hur det går för andra kommuner, säger Maximilian Lüdtke.

Anser du att det behövs mer regler inom området?

– Det är någonting som får utredas efter att den här satsningen är klar. Man får sätta sig ner och titta på hur många kommuner det var som verkligen drog nytta av de här pengarna, och om det är så att det har kommit ny kunskap om miljöbehovet som gör att det är värt att lagstifta om det här. Det är många faktorer som behöver vägas in för att kunna svara på den frågan.

Vad tror du kommer att hända när den här satsningen är slut?

– Det beror nog på vad som händer på forskningsfronten. Kommer det nya rön som visar att utsläpp av läkemedelsrester är ett större problem än vad man tidigare har trott då tror jag många kommuner kommer att se att det är en god investering att förbättra sin reningsteknik.

– Något som också skulle kunna vara en drivande faktor, utöver läkemedelsrening, är vattenbristen som kan inträffa under de torra månaderna i framför allt i södra Sverige. Den skulle kunna göra att kommunerna vill investera i en avancerad rening så att man kan använda renat avloppsvatten i stället för dricksvatten i industri eller för bevattning i exempelvis parker eller golfbanor.

Satsning i både Sverige och EU

I regeringens budget finns förslag om att skjuta till mer pengar till bidrag för att kunna installera fler avloppsreningsverk med teknik för avancerad läkemedelsrening. Även på EU-nivå finns det satsningar som syftar till att minska utsläpp generellt i både vatten och luft.

– Från EU:s håll finns en tydlig riktning om att bygga mycket av tillväxten de kommande åren på att förbättra miljön, så jag tror definitivt att frågan om avancerad rening kommer att vara ännu mer aktuell framöver, säger Maximilian Lüdtke och fortsätter:

– Det är dock viktigt att inse att det som kommer ut från avloppsreningsverken i mångt och mycket är en spegel av hur samhället fungerar. Rening vid utsläppsröret kan inte lösa hela problematiken med läkemedelsrester och andra föroreningar som kan spridas via avloppsreningsverk. Hela samhället behöver arbeta för att både minska användning och att kontinuerligt fasa ut eller ersätta de mest miljöskadliga ämnena.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng