”Med ökad tillgång kan vi i framtiden behandla fler”

”Med ökad tillgång kan vi i framtiden behandla fler”

Begränsad tillgång på monoklonala antikroppar mot covid-19 bromsar hittills användningen i Sverige.

5 okt 2021, kl 13:53
0

Annons
Anders Sönnerborg

Anders Sönnerborg. Foto: Karolinska institutet.

Behandling med en kombination av två monoklonala antikroppar mot covid-19 har i kliniska studier visat sig minska risken för allvarlig sjukdom och död. Resultaten gäller bland annat personer med förhöjd risk att utveckla allvarlig och livshotande covid-19.

Det handlar om läkemedelsföretaget Regenerons kombination av antikropparna casirivimab och imdevimab som nu tillverkas av företagets partner Roche. Produkten marknadsförs under namnet Regen-cov i USA och som Ronapreve i andra delar av världen.

I Sverige har Läkemedelsverket beviljat en beredskapslicens för den aktuella behandlingen. På flera håll i landet använder också covid-19-vården den. Men hittills råder begränsad tillgång på monoklonala antikroppar mot covid-19 i vårt land.

Begränsad tillgång på monoklonala antikroppar

Antikroppskombinationen har ännu inget läkemedelsgodkännande, men rekommenderades nyligen av Världshälsoorganisationen, WHO. I USA har behandlingen fått nödgodkännande och användningen där ökar. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA understryker att monoklonala antikroppar inte ska användas förebyggande i stället för vaccin, men menar att de kan vara ett viktigt komplement till covid-19-vaccinerna i vissa situationer.

I EU är behandlingen i fråga under granskning hos läkemedelsmyndigheten EMA inför ett eventuellt godkännande. EMA har också rekommenderat att den kan användas i väntan på godkännande.

Men i Sverige är tillgången på antikroppskombinationen hittills en begränsande faktor. Det förklarar Anders Sönnerborg, professor och överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. 

– I ljuset av den begränsade tillgången fokuserar vi på dem som har högst risk för dålig prognos och dåligt fungerande immunförsvar, säger han om de prioriteringar som hans sjukhus gör.

Ges till kraftigt immunförsvagade

På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge är det två huvudkategorier av patienter som i dag får monoklonala antikroppar. Den ena är personer som har defekt immunförsvar vilket gör dem infektionskänsliga och samtidigt leder till dålig effekt av vacciner. Patientens immunförsvar kan vara nedsatt på grund av medfödda defekter. En annan vanlig orsak är också olika typer av immundämpande läkemedelsbehandling.  Sådana läkemedel ges bland annat efter organtransplantation, vid cancer och vid reumatiska och neurologiska sjukdomar.

– När det gäller denna kategori är det ofta så att den behandlande läkaren hör av sig på grund av att patienten varit exponerad för covid-19 eller konstaterats smittad. Då kan personen komma in och få en infusion eller injektion av antikroppsbehandlingen polikliniskt, förklarar Anders Sönnerborg.

Den andra patientkategorin som i dag är aktuell för monoklonala antikroppar på Karolinska universitetssjukhuset är inneliggande, svårt sjuka covid-19-patienter med påvisad pågående virusförökning. Även här har studier visat att behandlingen kan göra skillnad.

Kan vara till nytta för fler

Men forskning tyder även på att också andra kategorier av patienter skulle kunna ha nytta av monoklonala antikroppar.

I den fas III-studie som förra veckan publicerades i New England journal of medicine studerade forskarna ett brett urval av nyligen covid-smittade personer med förhöjd risk för svår sjukdom. För att vara med i studien skulle personerna ha minst en riskfaktor. 58 procent hade fetma, 52 procent var 50 år eller äldre och 36 procent hade en hjärt-kärlsjukdom. Bara några få procent var kraftigt immunförsvagade.

Läkemedelsvärlden

Även i detta bredare urval av riskpatienter minskade antikroppskombinationen tydligt risken för allvarlig covid-19 och död. Man kan därmed fråga sig om fler patientgrupper i vårt land borde ha möjlighet att få denna behandling.

– Det pågår en nationell diskussion om detta. Med ökad tillgång skulle vi kunna överväga att behandla även andra patientgrupper med förhöjd risk, säger Anders Sönnerborg.

– En förutsättning är dock att det går att fånga upp dem tidigt i sjukdomsförloppet, medan viruset fortfarande förökar sig och behandlingen har effekt. I så fall måste vi ha en logistik för det.

Nationella diskussioner pågår

I sitt nationella vårdprogram för covid-19 skriver Svenska infektionsläkarföreningen att behandling med monoklonala antikroppar ”kan övervägas” tidigt i förloppet hos personer med hög risk för svår sjukdom. Som exempel nämns personer med uttalad immunsuppression. Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden finns dock nu en efterfrågan på tydligare rekommendationer och arbete med en uppdatering pågår.

Samtidigt pågår även upphandlingsdiskussioner som kan komma att öka den svenska tillgången på monoklonala antikroppar. Men, framhåller Anders Sönnerborg, även det pris som förhandlas fram kommer att ha betydelse för den framtida användningen. Beträffande priset kostar en behandling i exempelvis EU-landet Tyskland enligt medieuppgifter motsvarande drygt 18 000 kronor.

– Det är viktigt att vi även gör noggranna hälsoekonomiska bedömningar innan vi börjar använda monoklonala antikroppar i större skala.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng