Han har nyckeln till AstraZenecas framtid

I och med fusionen har AstraZeneca tagit steget in bland världens största läkemedelsföretag. Men samtidigt ökar trycket på den viktigaste framgångsfaktorn ? forskningen. För att behålla tätpositionen måste det nya företaget lansera nya storsäljande läkemedel med jämna mellanrum.

4 jul 2002, kl 19:30
0

Diskussionen om huruvida Astra skulle gå samman med Zeneca är avslutad ? arbetet med att praktiskt genomföra fusionen är i full gång och det första etappmålet 1 juni är snart nått. Då ska sammanslagningen vara avklarad på det övergripande chefsnivå. Därefter vidtar det mödosamma arbetet att på alla lägre nivåer skapa en organisation av två.
? Det är ett arbete som säkert kommer att ta två tre år att slutföra. Men det är mycket spännande, en stor utmaning för mig, säger Claes Wilhelmsson, tidigare Astras och numera AstraZenecas forskningschef.
I den svenska debatten har många ifrågasatt om forskningsledningen verkligen kommer att ligga kvar i Sverige och Södertälje i framtiden. Claes Wilhelmsson har nyligen fyllt 60 år, och har därmed inte så lång tid fram till pensionen. AstraZenecas lösning att skilja på forskningsledningen och den övriga företagsledningen är dessutom originell bland läkemedelsföretag.
? Det var naturligt att lägga forskningsledningen i Sverige, eftersom vi har den största forskningen här. Och valet Södertälje var i nästa steg naturligt eftersom vi har de bästa förutsättningarna här.
Den tidigare forskningschefen Lars Werkö har uttalat att de informella mötena ? att han satt intill VD ? är en viktig framgångsfaktor i ett forskande företag. Detta tar Claes Wilhelmsson lätt på.
? Astra var ett litet företag på den tiden och kontakterna utåt begränsade. Jag reser halva min arbetstid. Att besöka våra forskningsanläggningar från Brisbane i Australien till Montreal i Kanada är viktigare än informella möten med VD. Dessutom har även Håkan Mogren ofta varit på resande fot, så spontana påträffanden i korridorerna i Södertälje är sällsynta.
Därmed, menar Claes Wilhelmsson, att platsen där hans kontor finns är av underordnad betydelse.


Bästa alternativet
I diskussionen som bröt ut efter den 9 december i fjol när sammanslagningsplanerna först presenterades offentligt har olika alternativ till en fusion med just Zeneca förts fram. Claes Wilhelmsson håller med dem som ansåg att Astra var starkt att fortsätta utan fusion.
? Visst hade vi klarat oss själva, men våra möjligheter hade varit mer begränsade. Vi hade inte kunnat fortsätta med den bredd vi har i dag. Det kostar stora pengar att ta fram ett nytt originalläkemedel och för att ha råd hade vi tvingats koncentrera våra resurser på ett färre antal områden. Ett ensamt Astra hade bara klarat av få samtidiga projekt, säger han.
Därmed hade företaget också exponerat sig för stora risker. Konkurrensen mellan de stora läkemedelsföretagen är hårdare i dag och inget företag kan i dag behålla ett försprång inom ett område. Ett misslyckat projekt kan innebära att företaget lagt ner hundratals miljoner kronor på något som inte ger några intäkter.
? Den marknadsposition Losec nått kommer inget företag att nå i framtiden.
Claes Wilhelmsson tar angiotensin-II-antagonister som ett exempel. På två år lanserades sju olika läkemedel inom området. När konkurrensen hårdnar ökar samtidigt riskerna. Några månaders försening i forskningen kan leda till att konkurrenterna drar ifrån och skaffar sig fördelar på marknaden.
För att försäkra sig mot detta är det nödvändigt att forska brett ? att lägga äggen i olika korgar.
? Riskspridning är oerhört viktigt i dag. Så när vi valde att försöka nå toppen i världen var det också nödvändigt att skaffa en partner. Och bland de olika alternativen som fanns var Zeneca tveklöst det bästa, säger Claes Wilhelmsson.


Kompletterar varandra
En fördel med Zeneca var att det brittiska företagets forskning kompletterade det svenska.
? Dels forskar de inom samma områden, som nu blir ännu starkare; hjärta-kärl och astma. Dessutom tillförs ett helt nytt område, onkologi, där Zeneca är ledande. Tillsammans blir det utmärkt passform. Jag vill understryka att detta var långt viktigare än vårt så kallade problem med patentutgångar som kommer inom de närmaste åren, säger Claes Wilhelmsson.
En ytterligare fördel är att kulturskillnaderna mellan Sverige och Storbritannien är små.
? Det var klart bättre med ett europeiskt än ett amerikanskt bolag. Synsätten är mer lika, säger Claes Wilhelmsson.
Fusionen med Zeneca kommer inte att medföra några särskilda förändringar för forskningen i Sverige. Redan för ett par år sedan flyttade Astra ut tyngdpunkten för sin CNS-forskning till USA.
? Vi kan inte ta nationella hänsyn när vi beslutar om var enskilda forskningsprojekt ska bedrivas. Där går vi helt på effektivitetsmått. Vi lägger resurserna där vi kan vi få de bästa resultaten, helt enkelt. Visserligen hade kanske mer forskning hamnat i Sverige om statens forskningspolitik varit offensivare, men det är ändå på marginalen.
På ett plan kan fusionen leda till tuffare villkor. Den interna konkurrensen inom företaget ökar.
? Konkurrens är alltid nyttigt. Vi försöker ha forskning inom ett terapiområde på mer än en ort. Det gäller för hjärta-kärl, smärta och CNS i det nya företaget. Vi har både interna och externa prioriteringssystem för att se till att vi lägger pengarna på de bästa projekten, oavsett var de bedrivs, säger Claes Wilhelmsson.


Misslyckanden
Trots alla system för att bedöma ett enskilt forskningsprojekt, så går det snett i bland, något som inget läkemedelsföretag förskonas ifrån. På varje framgångsrikt läkemedel går det åtminstone 100 misslyckade projekt. De flesta havererar tidigt i utvecklingen, men i bland kommer de negativa egenskaperna fram obehagligt sent.
Roxiam (remoxiprid) är ett för Astra sorgligt kapitel. Det godkändes 1991 på indikationen schizofreni. Men när medlet börjades användas i större omfattning kom rapporter av en allvarlig biverkan på blodet, aplastisk anemi, vilket ledde till att Astra tvingades dra tillbaka medlet.
? Vi hade faktiskt otur. Det finns inga tecken på denna biverkning i de kliniska prövningarna. Sällsynta allvarliga biverkningar kanske inte upptäcks förrän 100 000 patienter fått läkemedlet. För att hitta dessa sällsynta biverkningar tidigare måste man helt enkelt ha tur ? slumpen avgör, säger Claes Wilhelmsson.
Ett annat misslyckande för Astra som inträffade efter lanseringen var det antidepressiva medlet Zelmid (zimeldin) i början av 1980-talet.
De flesta projekt kan vara nära nedläggning flera gånger innan det når apoteksdiskarna. Losec är ett välkänt sådant. Motsatsen är snarare ett undantag. Claes Wilhelmsson anger ett sådant exempel:
? Seloken! Att ta fram metoprolol till färdig produkt gick som på räls ? där var utvecklingstiden ovanligt kort. Visserligen var det inte den första betablockeraren, men ändå.


Svårt lägga ned
Förmåga att lägga ned ett misslyckat projekt är viktig i läkemedelsindustrin. Det är ofta svåra beslut för Claes Wilhelmsson.
? Det är nog oftare så att vi lagt ned för sent än för tidigt. Jag har ofta bromsat när andra velat lägga ned. Jag försöker gärna ta saken ett varv till. Men visst finns det anledning att vara självkritisk. Det är jag varje dag.
Är smärtmedlet sameridin ett exempel där ni borde tagit beslut om nedläggning tidigare?
? Nej. Idén om ett medel som fungerar både som lokalbedövning och smärtstillande är mycket bra, men det visade sig i slutändan att den inte höll. Sameridin hade inga konkurrensmässiga fördelar och när vi insåg det, lade vi ner projektet.


?Bättre än snittet?
Astras forskning har inte avkastat några större innovativa nya läkemedel sedan Losec och Plendil godkändes 1988. De två nya breda läkemedel som godkänts under 1990-talet är Losec Mups och Atacand.
Men det förra är en ny beredningsform av den gamla succén Losec och det senare har utvecklats av japanska Takeda.
Men Claes Wilhelmsson håller inte med om att Astras forskning misslyckats.
? Vi gör ständigt jämförelser med andra företag och vi ligger bättre till än genomsnittet om man räknar på antalet nya produkter per satsad forskningskrona. Den senaste omfattade perioden 1988?1996.
År 1987 kostade Astras forskning för första gången mer än 1 miljard kronor och 1991 överskreds nivån 2 miljarder kronor. Därefter ökade kostnaderna raskt ? på senare år har de ökat med kring 2 miljarder kronor per år. Dessa satsningar blev möjliga efter de enorma försäljningsframgångarna för Losec från mitten av 1990-talet.
Det är dags för det senaste decenniets forskningssatsningar att ge resultat nu.
? De ska bära frukt under de närmaste fem åren.


Losecs efterföljare på väg
Vad är det då för trumfkort Astra har i rockärmen och som ska bära frukt, det vill säga visa framfötterna på marknaden?
I ekonomiskt avseende är kanske mage-tarm-området det mest kritiska området. Försäljningen av Losec stod för mer än hälften av gamla Astras intäkter och har självfallet en central betydelse även i det fusionerade AstraZeneca.
Mycket av det nya företagets framgångar avgörs av det som händer när Losec-patenten löper ut och generisk konkurrens kommer att sänka intäkterna. Är efterföljaren esomeprazol (perprazol) så pass mer effektiv att Astra kan behålla patienterna som tidigare fick Losec?
Arbetet med esomeprazol (den aktiva enantiomeren i omeprazol), fortlöper planenligt. Nu i sommar lämnas ansökan om godkännande in i Europa och i höst är det dags för USA. Claes Wilhelmsson vill dock inte ange varken produktnamn eller vilket land i Europa som ligger först i kön.


Hämmar tromboser
Astra har satsat stora resurser på att få fram nya läkemedel med koppling till aterokleros.
För att hämma blodproppsbildning har Astra tre substanser under utveckling.
? Trombinhämmaren melagatran befinner sig i slutfasen av de kliniska prövningarna och tänkbar vid flera olika användningsområden. Det närmaste är som profylax mot proppbildning vid operation. Senare kan man tänka sig att förebygga oregelbunden hjärtrytm och att hindra hjärtinfarkter. Men nya indikationer måste tas fram stegvis, säger Claes Wilhelmsson.
? Men viktigt är att vi ligger före konkurrenterna på området, säger Claes Wilhelmsson.


Förhoppningar kring stroke
Även när det gäller stroke har Astra tre produkter på gång. Längst har man kommit med Zendra (klometiazol), ett så kallat neuroprotektivt läkemedel.
I en tidigare klinisk studie visades att medlet har effekt framför allt vid omfattande hjärninfarkter, så kallade TACS (Total Anterior Circulation Syndrome), men eftersom detta fynd gjordes vid en subgruppsanalys, pågår för närvarande en ny studie som främst tittar på denna typ av patienter.
? Vi hoppas få svar under första kvartalet nästa år, säger Claes Wilhelmsson.


Tänker stanna flera år
Att han närmar sig pensionsåldern innebär inte att Claes Wilhelmsson funderar på pensionen.
? När jag tackade ja till att fortsätta tänkte jag faktiskt inte vinka adjö efter ett halvår. Först ska jag genomföra integrationen så att vi har en forskningsorganisation i företaget. Och det lär ta några år. Och det är, förlåt ordvalet, en förbannat rolig uppgift, säger han.
Är den nuvarande uppgiften roligare än att fortsätta i det gamla Astra några år till?
? Nja, fusionen förde onekligen in en ny dimension i jobbet, men jag hade ändå inte tänkt på att sluta. Och ingen har förresten heller bett mig att sluta.
Han tror inte att lokaliseringen av forskningsledningen kommer att leda till någon stor diskussion när han så småningom drar sig tillbaka. Diskussionen kommer att handla om vem som ska efterträda honom, inte var personen ifråga ska sitta.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng