Ingen är nöjd med höjningen av Högkostnadsskyddet

Regeringens förslag att höja högkostnadsgränsen med 500 kronor får hård kritik ifrån företrädare inom läkemedelsvärlden. Många tycker att höjningen är för ogenomtänkt och skapar en oro bland patienterna, dessutom menar man att den inte kommer att generera någon större besparing. Däremot välkomnas regeringens förslag på en ny utredning av läkemedelskostnaderna.

4 jul 2002, kl 19:28
0

Genom att höja gränsen för när samhället börjar subventionera läkemedel med 500 kronor och sedan förskjuta de övriga gränserna i subventionstrappan på motsvarande sätt föreslår nu regeringen i en särskild proposition (1998/99:106) att högkostnadsskyddet ska höjas från och med den 1 juni. Det innebär att patienterna själva får stå för de första 900 kronorna samtidigt som ingen ska behöva betala mer än 1 800 kronor för sina läkemedel under en 12-månadersperiod. Pensionärer med pensionstillägg kompenseras dock för förändringen.
Genom denna höjning räknar regeringen med att minska samhällets läkemedelskostnader med 800 miljoner i år och 1,4 miljarder per år de följande tre åren samtidigt som kompensationen till pensionärerna kostar 156 miljoner kronor 1999 och sedan 268 miljoner kronor per år.


Tveksam besparing
Förslaget kritiserades kraftigt redan innan det blev officiellt framlagt, främst ifrån patientföreträdare och pensionärsorganisationer, och även ifrån flera olika företrädare inom läkemedelsvärlden hörs nu kritiken.
Sveriges Farmacevtförbund, SFF, menar att detta är en tillfällighetsåtgärd som på sin höjd kommer att åstadkomma ett hack i kostnadskurvan och som man skulle ha kunnat väntat med för att göra något bättre och mer genomtänkt.
? Det är dessutom oklart hur stor besparingen egentligen blir, säger Anders Carlsten, ordförande i SFF. En höjning av högkostnadsgränsen kommer att resultera i att fler patienter, av ekonomiska skäl, väljer att inte behandla sig och det är ingen som följer upp den merkostnad som obehandlade patienter orsakar i sjukvården.
? Visst kommer det att bli en besparing, men vi tror inte att den kommer att nå upp till den nivå regeringen förväntar sig, säger Thony Björk, informationschef på Apoteket. Beräkningarna är gjorda på en statisk situation medan det i verkligheten med all sannolikhet kommer att ske förändringar på läkemedelsområdet som påverkar utfallet.
Även Läkemedelsindustriföreningen, LIF, är skeptisk till de besparingskalkyler som regeringen gör.
? Vi tror inte att förändringarna i högkostnadsskyddet kommer att spara de pengar som man hoppas på, säger Håkan Mandahl, vice VD i LIF. Den stora delen av läkemedelskostnaderna ligger bortanför högkostnadsskyddet och de patienter som befinner sig under den nya frikortsnivån kan aldrig hjälpa upp statsfinanserna på det viset.


Utredning om kostnaden
Mikael Sundesten, politiskt sakkunnig åt socialminister Lars Engqvist, håller också med om att höjningen av högkostnadsskyddet inte är tillräckligt och att det behövs flera åtgärder för att få kontroll på läkemedelskostnaden.
? Vi bryter inte kostnadsutvecklingen enbart med detta, det vet vi sedan tidigare, säger han. Vi kommer att få en svacka i kostnaden under ett eller några år sedan har alla anpassat sig igen. Detta är absolut inte tillräckligt och vi är heller inte nöjda med att bara titta på kostnadssidan. Det vi gör nu är att skapa ett handlingsutrymme för att titta på vilka åtgärder som skulle kunna vara effektiva.
Socialdepartementet kommer därför inom kort att tillsätta en utredning som ska gå igenom situationen och hitta vägar att få kontroll över kostnadsutvecklingen.
? Vi vill titta mer på de medicinska skälen till varför man skriver läkemedel, säger Mikael Sundesten. Vi vet att det finns en överförskrivning och läkemedel kan ju vara ett gift om det används felaktigt. Det borde också finnas ett större ifrågasättande av läkemedel som terapi där det borde jämföras mer med annan terapi som t ex dietråd, ändrad livsstil och motion.


Alla vill ha en översyn
Landstingsförbundet, som i februari krävt en översyn av förmånssystemet, hälsar regeringens aviserade utredning med stor tillfredsställelse.
? Vi är mycket glada över att man tänker tillsätta en utredning som tittar på förmånssystemet, säger Marianne Boivie, projektledare för förbundets läkemedelsprojektet.
Hon vill ogärna kommentera regeringens beslut att höja högkostnadsskyddet, men säger sig förstå varför man gör det när patientandelen av läkemedelskostnaderna sjunkit från de tänkta 25 procenten till 21?22 procent.
? Vill man ha en patientandel på 25 procent måste man höja gränserna, men denna tillfälliga höjning säkerställer naturligtvis inte finansieringen av läkemedlen framöver, säger hon.
Anders Carlsten vid SFF välkomnar också en utredning på området, men varnar för att det är en mycket komplex fråga.
? Jag hoppas innerligt att man har för avsikt att ta med personer med praktisk erfarenhet av sjukvård och apotek i den här utredningen, så att det inte blir en ren departementsutredning som kryssar sig fram mellan frågorna och slutar i nödlösningar. Det gäller att komma fram till rimliga lösningar som fungerar i praktiken och det är oerhört viktigt att det blir ett bra jobb.
Även LIF tycker att en utredning är ett riktigt drag eftersom det är uppenbart att man måste hitta ett långsiktigt hållbart system.
? Vi måste ju ha ett system som har råd att försörja medborgarna med de nya läkemedel som kommer i framtiden. Annars riskerar läkemedelsbehandlingen att bli ett gigantiskt finansieringsproblem.


Hamstringsvågen mindre
För att försöka förhindra en hamstringsvåg under maj föreslår regeringen en omedelbar förlängning av tiden som måste förflyta mellan två expedieringar från 45 dagar till 60 dagar, men detta kommer sannolikt bara ha en svagt bromsande effekt, menar SFF.
? Patienterna kan ju fortfarande gå till läkarna och skaffa nya recept så det kommer nog bara ha en marginell effekt, säger Anders Carlsten.
Hamstringen kommer dock inte att bli lika omfattande som 1996, av flera skäl, menar Anders Carlsten, men effekterna kan ändå bli allvarliga.
? Utgångsläget är annorlunda nu jämfört med då, säger han. Apoteket har cirka 1 000 färre anställda och den personal som finns har varit pressad under en lång tid och får nu återigen den pedagogiskt svåra uppgiften att förklara ett nytt system. Det blir en tuff situation som kommer att öka risken för misstag.
? Det är riktigt att en pressad situation kan bli bekymmersam för oss nu med färre anställda, säger Thony Björk på Apoteket, men jag tror ändå inte att det kommer att behöva innebära några större problem. Hamstringsvågen blir med all sannolikhet mindre än förra gången och vi har nu både erfarenhet och en beredskap för hamstring. Vi har också lyft upp ett antal frågeställningar när det gäller risken för misstag i sådana här situationer så även här finns det en högre beredskap ute på apoteken.
Inte heller LIF tror på någon större hamstringsvåg. Deras bedömning är att hamstringen kommer generera en 10?20 procents högre försäljning i maj än normalt. Håkan Mandahl menar dock att även en mindre hamstring kommer att kunna orsaka restsituationer precis som förra gången, dock inte lika allvarligt som då.
? Det finns ju inga av de globala företagen som kan styra om produktionen på så kort sikt att de kan klara av en oförutsedd topp som det kan bli frågan om här. Så enstaka preparat kan ta slut på apoteken.


Hela landet på avbetalning
Regeringen förutsätter i sitt förslag att majoriteten av patienterna kommer att betala sina läkemedel via avbetalning för att jämna ut de högre kostnaderna som förslaget ger. Farhågor har därför väckts om Apotekets delbetalningssystem kommer att klara en anstormning, men där kan Thony Björk ge lugnande besked.
? Ja, vi kommer att klara av det, säger han. Vi tror inte att vi får någon explosionsartad utveckling eftersom många redan är inne i systemet sedan tidigare.
Som mest skulle en total avbetalningslösning dock innebära att Apoteket skulle behöva ligga ute med krediter på motsvarande ett par?tre miljarder kronor ? kontinuerligt.
? Ja, vi får ju titta på detta, säger Thony Björk, systemet ska vara självfinansierat så vid t ex ränteförändringar får vi ju följa efter med våra avgifter för systemet.
Även frågan om kreditförluster, som i dagens system ligger på cirka sex procent, kan bli ett bekymmer för Apoteket. Ökar volymen av krediterna markant riskerar även förlusterna att bli mycket stora även om procentsatsen är densamma. 
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng