Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. I Sverige svarar den för cirka en fjärdedel av all cancer hos män och cirka 5 800 nya fall diagnosticeras varje år.
Introduktionen av nya diagnostiska möjligheter, särskilt det enkla PSA (Prostate Specific Antigen) har dramatiskt ökat möjligheten att upptäcka sjukdomen. Tack vare att de flesta fallen upptäcks vid hälsokontroller har inte cancern spritt sig och de flesta nyupptäckta fallen är därför möjliga att behandla.
I USA testar sig numera omkring hälften av alla män i åldern 50 till 66 år och det är hittills det enda land i västvärlden där man nu börjar se en liten nedgång i dödligheten i sjukdomen. Det visar data som presenterades vid en europeisk urologkongress i Stockholm den 7-11 april.
Frågan om hälsoundersökningar borde introduceras är fortfarande högst kontroversiell. Det främsta argumentet har varit att de flesta män som dör i prostatacancer gör det i väldigt hög ålder när det inte finns så många ytterligare levndasår att vinna. Det är också bara länder med hög medelålder som hälsoundersökningar kan bli aktuella, i länder med en medelålder på 70 år är vinsten liten.
Försök med tidig hälsoundersökning har också startat i Sverige. I Göteborg har 6 000 män mellan 50 och 66 år tackat ja till att testa sig för tidig upptäckt av sjukdomen.
Behandla aggressivare
Eftersom sjukdomen ofta utvecklas långsamt har man tidigare haft den inställningen att man bör avstå från behandling eftersom risken för spridning varit så liten. Men nu börjar opinionen att svänga till förmån för radikalare kirurgiska ingrepp även vid tidig upptäckt. En stor majoritet av specialisterna röstar för operation där man tar bort hela prostatakörteln. Även om det ger besvärande biverkningar anses det bättre och säkrare än strålning.
Genetisk forskning
Forskningen inriktas bland annat på att finna olika genetiska faktorer som kan orsaka prostatacancer. Man räknar med att cirka 25 procent av all prostatacancer har en ärftlig komponent.
Nyligen har svenska forskare tillsammans med amerikanska kollegor lokaliserat en gen för ärftlig prostatacancer till kromosom 1. Även andra genetiska defekter som kan vara kopplade till prostatacancer har hittats på andra kromosomer.
Forskningen kring genterapi har idag nått fram till klinisk utvärdering. Bland annat har en metod som använder modifierat virus för att nå maligna prostataceller utvecklats.
Det pågår också kliniska försök med vacciner för urologisk cancer. Genom att modulera tumörceller eller immunceller är det möjligt att starta ett specifikt immunsvar hos patienter med cancer.
Det finns även ett intresse för sambandet mellan kost, hormonella faktorer och prostatacancer. Prostatacancer är betydligt vanligare i norra Europa och USA än i medelhavsländerna och Asien. Teorier finns om ett samband mellan animalisk kost, bukomfång och tillväxt av prostata.