Annons

GSK satsar på metabola sjukdomar

Förutom sina traditionella terapiområden CNS, luftvägarnas sjukdomar och antiinfektion satsar Glaxosmithkline på att bli stora inom metabola sjukdomar.

22 jan 2003, kl 13:04
0

Glaxosmithklines antidiabetesmedel rosiglitazon (Avandia) är idag godkänt i Sverige som oral kombinationsbehandling av typ 2-diabetes för patienter som inte svarar på metformin eller en sulfonureid. GSK har nu startat en studie för att testa om rosiglitazon kan förebygga typ 2-diabetes om det ges till patienter med sänkt glukostolerans. Programmet för Avandia inkluderar totalt 25 000 patienter.
? Studierna ska förhoppningsvis visa att man kan förebygga utvecklingen av det metabola syndromet, samt reducera risken för följdsjukdomar som ateroskleros, högt blodtryck och andra kardiovaskulära sjukdomar som innebär ökad dödlighet hos typ 2-diabetiker, säger Göran Karlsson, medicinsk chef för GSK i Sverige.



Tre innovationer

Av de produkter som är närmast marknad vill Göran Karlsson lyfta fram tre som innebär uttalade innovationer; alvimopan, SB 207499 (Ariflo) och nesiritide (Natrecor).
Alvimopan är en substans som motverkar tarmstillestånd (ileus) postoperativt är idag i fas III. Den ges peroralt och verkar genom att blockera opioidreceptorer lokalt i tarmen, vilket gör att tarmstilleståndet efter bukoperationer, som delvis induceras av opioider som ges under eller efter operationen, inte blir så uttalat. Ileus är ett tillstånd där det idag inte finns någon specifik farmakologisk behandling.
Ariflo är en fosfordiesteras 4-hämmare med indikationen kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i fas III.
Nesiritide finns redan på marknaden i USA och verkar mot hjärtsvikt. Den är inlicensierad från ett amerikanskt företag.
? Det är en rekombinant framställd kroppsegen peptid som används för behandling av akut hjärtsvikt, säger Göran Karlsson.
? Sedan kommer vi i samarbete med Bayer att lansera vardenafil (Levitra) under nästa år. Det är en fosfordiesteras V-hämmare mot erektil dysfunktion.



Sex enheter

Göran Karlsson är inte så säker på att tendensen med färre nyregistrerade läkemedel kommer att fortsätta.
?Om man tittar på antalet substanser i preklinik så har det snarare ökat. Men priset och risken för att gå vidare till kliniska studier är stor och i den prekliniska utsållningsfasen försöker man hitta de absolut säkraste korten att gå vidare med.
Sett till hela branschen pipelinemässigt så kan man urskilja fem eller sex områden som är de i särklass utvecklingstunga och dessa skiljer sig inte så mycket inom de stora företagen, menar han. Det är metabolism, hjärta-kärl, andningsvägarna, CNS, onkologi och infektion.
GSK har skapat sex enheter kallade Centres of Excellence for Drug Discovery (CEDD). Varje center svarar för ett specifikt terapeutiskt område och har ansvaret för att ta substanser fram till kliniska studier.



Strategisk inlicensiering

Den biomedicinska utvecklingen av substanser i tidig fas är ett mycket avancerat molekylärbiologiskt arbete som kräver en mycket nischad kunskap. Göran Karlsson tror att alla stora företag framöver kommer att satsa på en ännu mer välutvecklad inlicensieringsstrategi.
?Man kommer att utomordentligt noggrant följa vad som sker på mindre bioteknikföretag för att tidigt snappa upp verkliga innovationer. Sedan har vi som stora företag en utvecklingsmaskin för läkemedel som de mindre bioteknikföretagen naturligtvis inte kommer i närheten av.
?Det tror jag är en utvecklingsvänlig trend.