När Läkemedelsvärlden kontaktat de större läkemedelsbolagen har de flesta instämt i lägesbeskrivningen av en generell produkttorka. Flera har dock genom att vrida och vända på siffror och resonemang försökt illustrera varför just det egna företaget utgör undantaget som bekräftar regeln.
Möjligen är schweiziska Novartis det företag som har mest fog för detta påstående.
Fart på stelnande strukturer
Raka siffror från FDA visar att man de facto uppnått fler godkännanden av nya substanser (NCE:s) än något annat företag under den senaste 24-månadersperioden. Åren 2000 och 2001 registrerades åtta nya substanser från företaget i USA, medan de flesta andra bolag fick klartecken för ett eller ett par stycken under samma tidsperiod. Man har också i störst utsträckning av de 15 största bolagen lyckats flytta läkemedelskandidater mellan de olika prövningsfaserna, och har en klart snabbare process från första toxicitetsstudie till inlämnande för registrering än genomsnittsföretaget.
? En förklaring är att vi lyckats etablera en snabb, effektiv och välorganiserad utvecklingsorganisation, säger Per Andersson, klinisk farmakolog och medicinsk chef på Novartis i Sverige.
En delförklaring är antagligen också vd:n Daniel Vasellas ledarskap. Den omvittnat krävande förre sjukhusläkaren har satt fart på det konglomerat som blev resultatet av fusionen mellan två stelnande mellaneuropeiska företagsstrukturer och uppnått status av en läkemedelsindustrins ?golden boy?. I fjol utsågs han till en av affärsvärldens mest framgångsrika företagsledare av amerikanska Business Week.
Novartiskoncernen är resultatet av sammanslagningen av de båda schweiziska läkemedelsbolagen Ciba-Geigy och Sandoz 1996. På många sätt är man idag en ganska typisk europeisk läkemedelsjätte ? man har genomgått en större fusion och flyttar nu liksom många andra tyngdpunkten i forskningen västerut. I höstas invigde man en stor forskningsanläggning utanför Boston i USA som på sikt ska inhysa 900 läkemedelsforskare.
Under 2002 har man bland annat lanserat ett av de mer spektakulära läkemedlen som godkänts på senare tid, tyrosinkinashämmaren imatinib (Glivec, se LMV 7-8/02). Medlet är hittills godkänt mot de ovanliga tumörformerna kronisk myelotisk leukemi (KML) och GIST.
Novartis pipeline är en av de största inom industrin med 67 substanser i klinisk prövning för närvarande. Inom de närmaste åren räknar man bland annat med att lansera pimecrolimus (Elidel) mot atopisk dermatit (se LMV 12/01) och cox II-hämmaren lumiracoxib (Prexige) mot osteoartrit, reumatoid artrit, akut smärta med mera.