Det är det så kallade Syfait-målet som pågått i flera år som på tisdagen avgjordes av EU:s domstol. Målet handlar om att GlaxoSmithKline, GSK, år 2000 beslöt att begränsa försäljningen av tre produkter till grekiska grossister.
Det var Lamictal (lamotrigin) mot epelepsi, Imigran (sumatriptan) mot migrän och astmamedicinen Servent (salmeterol) som företaget sålde enbart till sjukhus och apotek i Grekland. Grekland, som har bland de lägsta läkemedelspriserna inom EU, är en stor marknad för grossistföretag som säljer produkter vidare till andra länder. En sådan parallellhandel omöjliggjordes genom att GSK slutade sälja till grossisterna.
De grekiska grossisterna ansåg att begränsningen inte var förenlig med EU-rätten och ärendet har nu vandrat mellan EG-domstolen och EU-kommissionen under en längre tid. Men nu har alltså EG-domstolen bestämt sig för att GSK:s handlande inte var rätt och att företaget missbrukat sin dominerande ställning på marknaden genom att begränsa sin försäljning till grossister.
Domen är prejudicerande och innebär att kvotering och begränsning av läkemedel till medlämsländer i EU inte får förekomma. Mikael Magnusson, vd för Läkemedelshandlarna, som är branschorganisationen för Sveriges parallelldistributörer av läkemedel är mycket nöjd över beslutet.
– Domen är en seger både för frihandeln och parallellimporten och det är skönt att den så tydligt visar att GSK brutit mot reglerna, säger han.
Han får medhåll av Göran Heintz, styrelsemedlem i Läkemedelshandlarna och vd för företaget Paranova. Han säger att det är en positiv trend att EU tittar allt noggrannare på exporten av läkemedel och inte bara importen som varit i fokus tidigare.
Är den här typen av begränsningar vanliga inom EU?
– Ja det är relativt vanligt. Det finns två sätt för företagen att jobba mot parallellhandel, dels den variant som GSK använt där de bara sålt läkemedel så att de tillgodosett befolkningen i Grekland. En annan variant är att som i Spanien ha dubbel prissättning, ett exportpris och ett nationellt. Det ärendet är just nu uppe i EG-domstolen och vi hoppa på en dom senare i år, säger Göran Heintz.