Forskare undersöker förmåga till egenvård

Varför förlitar sig vissa på egenvård vid lindriga åkommor? Det ska undersökas i ett forskningsprojekt.

21 Feb 2018, kl 11:11
0

Päivi Juuso och Silje Gustafsson.

I forskningsprojektet ”Egenvård i norrländsk glesbygd” ska Päivi Juuso och Silje Gustafsson, båda forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, undersöka varför en del människor inte söker vård vid lindriga sjukdomar medan andra gör det.

– Vi vet att personer som är bosatta i glesbygd har betydligt färre läkarbesök per år än människor som bor i storstan. Vi ser också att äldre personer i glesbygd är tryggare i att använda egenvård för lindriga åkommor och sjukdomstillstånd, säger Silje Gustafsson.

Tillsammans med kollegan Päivi Juuso ska hon undersöka vilka strategier dessa personer använder sig av – något som forskarna tror kan användas av landets övriga befolkning i större utsträckning.

– Det vi ser i dag är att antalet besök till primärvården ökar och att primärvården har svår att klara sitt uppdrag. Samtidigt blir hälsan i befolkningen bättre och bättre. Det är en paradox. Om resurserna ska användas på rätt sätt behöver personer med störst medicinska behov ha första prioritet och då är det viktigt att lindriga och övergående tillstånd tas om hand på rätt nivå, säger Silje Gustafsson.

I forskningsprojektet, som beräknas starta under mars månad, ska forskarna bland annat intervjua runt 20 äldre personer i glesbygden i Norrbotten, med frågor om vad de gör när de blir sjuka och vilken egenvård de använder sig av.

– Vi tror att det både rör sig om förhållningssätt och om specifik kunskap. Personer som har långa geografiska avstånd till fysisk vård har sannolikt blivit mer påhittiga att lösa olika situationer själva och trygga med att vänta ut lindriga sjukdomar och besvär, säger Silje Gustafsson.

Ett första steg är att förstå vad strategierna består av för att sedan gå vidare och undersöka hur effektiva de är. Förhoppningen är att kunskapen ska kunna användas för att öka tilltron till den egna förmågan till egenvård i en större del av befolkningen.

Silje Gustafsson säger dock att det är en fin linje mellan egenvård och när man faktiskt behöver sjukvård.

– När man väl behöver sjukvård är det viktigt att det finns ett gott utbud även för personer som är bosatta i glesbygd.

Ett annat spår i forskningsprojektet är att undersöka naturens betydelse för hälsa. Där har tidigare forskning visat att människor använder sig av naturen på olika sätt för att minska stress och främja välbefinnandet.

– Vi vill titta på hur man kan använda sig av naturen i egenvårdande syfte.

Silje Gustafsson berättar berättar också att man tidigare ofta använde sig av familj och grannar för att rådfråga om egenvård, och att det fanns en stark genusaspekt då det fram för allt var kvinnor som ansvarade för familjens hälsa.

– När sjukvården nu är mer tillgänglig tenderar de informella nätverken att minska i betydelse och det är intressant att se om till exempel 1177 kommer att ta över den rollen. Det ska också bli intressant att följa utvecklingen med nätläkare, appar och digitala vårdcentraler. Forskningen visar att ju mer lättillgänglig vården blir desto mer tränger den undan den erfarenhetsbaserade kunskapen som finns i informella nätverk, säger Silje Gustafsson.

Resultat från forskningsprojektet väntas under hösten. Nästa steg är att utvidga studien till att omfatta även de nordliga delarna av Norge och Finland, som liksom norr Sverige, karaktäriseras av glesbygd och långa avstånd till fysiska vårdinrättningar.