avloppsvatten
Örebroforskare kartlägger gener för antibiotikaresistens i orenat och renat avloppsvatten. Foto: Erland Björklund, Högskolan Kristianstad

Multiresistenta bakterier fanns i renat avloppsvatten

Örebroforskare fann antibiotikaresistenta bakterier nedströms vattenreningsverket i Svartån.

18 Jun 2019, kl 12:33
0

Forskare vid Örebro universitet kartlägger spridningen av gener som ger sjukdomsframkallande bakterier antibiotikaresistens i avloppsvatten och vidare ut i naturen. De resistenta bakterierna kommer från användning av antibiotika i sjukvården och hushållen.

I en ny studie har forskarna funnit ett stort antal sådana resistensgener i bakterier i såväl avloppsvatten från sjukhus och hushåll som i vatten i ett reningsverk och i Svartån som tar emot det renade vattnet. Det handlar delvis om bakterier med gener som ger så kallad multiresistens, motståndskraft mot ett flertal olika antibiotikasorter. Studien har publicerats i Frontiers in microbiology.

– Bakterierna är inte bara resistenta mot gamla antibiotika utan även mot nya, alltså mot de antibiotika som används för att bekämpa multiresistenta bakterier, säger en av forskarna, professor Jana Jass vid institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Sökte efter gener
I den aktuella studien tog forskarna vattenprover på olika ställen utmed avloppets väg från människan ut i naturen. De tog prover på avloppsvatten från sjukhusbyggnader vid Universitetssjukhuset i Örebro och på avloppsvatten från hushåll. Prover togs också i det reningsverk som renar sjukhusets och hushållens avlopp samt i Svartån där reningsverket släpper ut det färdigbehandlade vattnet. Ytterligare en provtagningsplats var Hemfjärden i sjön Hjälmaren där Svartån har sitt utlopp.

Vid analyserna av proverna letade forskarna efter 84 olika vetenskapligt kända gener för resistens mot olika klasser av antibiotika. Totalt fann de 55 av dessa gener i ett eller flera av proverna. En tredjedel av generna fanns på samtliga provtagningsställen – även i ån och sjöviken – och var alltså mycket spridda. Bland de mycket spridda bakteriegenerna fanns ett flertal som ger resistens mot antibiotikaklasser som sätts in när första linjens antibiotika inte hjälper.

– Det är inte förvånande att det finns gener för antibiotikaresistens i vattnet, men vi har letat efter ovanliga gener som ger bakterier motståndskraft mot de antibiotika som just nu är vårt enda vapen mot multiresistenta bakterier, säger Faisal Ahmad Khan, doktorand vid Örebro universitet.

Oroande fynd
Den nya studien är en del av hans avhandling. Faisal Ahmad Khan framhåller att spridningen av resistensgener i naturen kan driva på den generella ökningen av antibiotikaresistenta bakterier

– Det är oroande att flera av de resistenta generna finns i naturen, eftersom de kan förflytta sig mellan olika bakterier, säger han.

Detta gäller särskilt de så kallade gramnegativa bakterierna, som har tunna cellväggar och lätt kan plocka upp nya gener. Flera gramnegativa multiresistenta bakteriestammar är redan omöjliga att behandla med befintliga antibiotika och står högt upp på världshälsoorganisationen WHO:s lista över bakterier som vi måste hitta nya sätt att bekämpa.

Ändå badbart
Resultaten av studien tyder på att de multiresistenta bakterierna till stor del tog sig igenom avloppsreningsverket. Den största anhopningen av resistensgener fanns förvisso i sjukhusets avloppsvatten och efter behandling i reningsverket minskade förekomsten något. Forskarna hittade 44 resistensgener i ingående avloppsvatten vid reningsverket och 34 i utgående. Men i prover från ån en bit nedströms reningsverket fanns 43 av resistensgenerna. Och även i sjövattnet i Hemfjärden hittades några gener för multiresistens hos sjukdomsbakterier.

Forskarna anser dock inte att de resistenta bakterierna i ån och sjön utgör något akut hälsohot.

– Jag skulle inte rekommendera att bada precis utanför reningsverket – men i Hjälmaren är det ingen fara, säger professor Jana Jass.

Hon framhåller också att Sverige jämfört med många andra delar av världen generellt har låg spridning av antibiotikaresistenta bakterier. I exempelvis södra och östra Europa är multiresistenta bakterier betydligt vanligare och orsakar även många dödsfall.

Forskarna hoppas dock ändå att deras fynd ska uppmärksammas och leda till förbättrad rening och andra åtgärder som minskar antalet resistenta bakterier som kommer ut i naturen. Jana Jass kallar studien en varningssignal.