Förförd av Kina

Det går ganska snabbt att förstå varför danska Novo Nordisk storsatsar i Kina. För ett par årtionden sedan var diabetes nästan okänt i landet. I dag uppskattas drygt 90 miljoner kineser dras med sjukdomen. I den nya fabriken i Tianjin, som Novo Nordisk nyligen investerade 2,5 miljarder kronor i, ska 240 miljoner enheter insulinbaserad behandling […]

14 jun 2011, kl 13:21
0

Det går ganska snabbt att förstå varför danska Novo Nordisk storsatsar i Kina. För ett par årtionden sedan var diabetes nästan okänt i landet. I dag uppskattas drygt 90 miljoner kineser dras med sjukdomen. I den nya fabriken i Tianjin, som Novo Nordisk nyligen investerade 2,5 miljarder kronor i, ska 240 miljoner enheter insulinbaserad behandling av diabetes produceras årligen redan 2016. Zhang Kezhou är vice vd och medicinsk chef för företagets del i Kina, och han ser flera anledningar till att antalet diabetesfall ökat nästa explosionsartat.
– Även om kost och livsstil spelar stor roll, så beror en stor del av ökningen på att fler patienter undersöks nu än tidigare. Såväl patienter som läkare blir allt mer medvetna och fler får i dag rätt diagnos, berättar han.

Ökningen av diabetes i Kina tjänar väl som exempel på hur en rad folksjukdomar utvecklas i landet, säger Zhang Kezhou. När antalet patienter börjar öka uppmärksammar regeringen problemet och bygger allt fler sjukhus för att patienterna ska få närmare till undersökning och vård. Parallellt med det ökar medvetenheten i stort, både bland patienter och läkare. Det är när det här sker för sjukdom efter sjudom som läkemedelsmarknaden växer. I år förväntas Kina segla upp som världens tredje största marknad för läkemedel.  Och de utländska läkemedelsföretagen ser vad som håller på att hända. Zhang Kezhou talar om en »investeringstävling«. Astrazeneca har i dag över 3 000 anställda i Kina, och säljer produkter i över 100 kinesiska städer. Pfizer har en ungefär lika stor personalstyrka på plats och ökade i fjol verksamheten i Kina med 25 procent.

Kina har länge setts som en framtida marknad för de globala läkemedelsföretagen. Men egentligen var det först 2009 som marknaden tog rejäl fart. Regeringen presenterade då en satsning på motsvarande 820 miljarder kronor i sjukvården över de tre närmaste åren. Målet med satsningen var att 90 procent av befolkningen skulle omfattas av en slags grundläggande sjukförsäkring. En särskild subventionering inom sjukvården för samtliga invånare höjdes därför under 2011, från strax över 100 till nästan 200 kronor. Besluten presenterades under de årliga politiska stormötena i Peking i mars i år, och ingår i myndigheternas åtgärder för att vidga det sociala skyddsnätet. Den kinesiska regeringen har flera skäl att vilja satsa så mycket på sjukvården. Eftersom det är dyrt att bli sjuk i Kina idag så sparar många kineser sina pengar för att ha som säkerhet. Regeringen vill istället att de ska spendera pengarna för att på så sätt öka den inhemska konsumtionen och göra ekonomin mindre beroende av exporter. Dessutom är dålig och dyr sjukvård en av de främsta anledningarna till folkligt missnöje med det styrande partiet.

Enligt statlig media täcks nu 1,27 av 1,34 miljarder invånare av denna grundläggande sjukförsäkring, som är den första av sitt slag i Kinas historia. Vid mötet i mars i år beslutades att ytterligare höja den ursprungliga satsningen på sjukvård 2009–2011, till sammanlagt över 1 000 miljarder kronor. Dessutom uppmanas lokala myndigheter att göra sjukvård och läkemedel mer tillgängligt för befolkningen.
– Tack vare denna politik kommer priserna för nästan alla läkemedel i Kina att minska för patienterna, säger Zhang Kezhou och nämner antibiotika och medicin för högt blodtryck som exempel.
När reformerna genomförs kommer det vara framförallt patienterna på landsbygden som får bättre tillgång till läkemedel. Något som Zhang Kezhou menar är en stor utmaning, men samtidigt en enorm möjlighet, för utländska läkemedelsföretag. ­Särskilt som det finns ytterligare utrymme
för satsningar i framtiden; sjukvård står nu för 3,2 procent av den kinesiska regering­­ens totala utgifter enligt tidningen Wall Street Journal. I Sverige och många andra länder ligger motsvarande siffra på cirka ­10 ­procent.

Fokuset på de nya marknaderna börjar nu också påverka vad de globala läkemedelsföretagen väljer att forska på. Brittiska BBC rapporterade i maj i år att allt fler företag utvecklar läkemedel riktade till sjukdomar som är vanligt förekommande i Asien. Det handlar framförallt om cancer i huvud, hals, mage och lever, hepatit B, tuberkolos och dengue-feber. En intervjuad chef vid Pfizer ser en tydlig trend i att läkemedelsföretag fokuserar sin forskning för att möta behoven på den asiatiska marknaden. Kina ligger idag efter när det gäller medicinsk forskning, och man brister ofta i kompetens att driva den själv.
– Kunskapen om forskning och utveckling inom läkemedel i Kina är fortfarande väldigt liten, och man behöver lära från väst och anamma internationella standarder, säger Wang Baoping.
Han leder Novo Nordisks forskningscenter i utkanten av Peking, där det nyligen investerats 600 miljoner kronor på forskning och utveckling. Antalet anställda ska här dubblas från 100 till 200 inom fyra år.
Wang Baoping berättar att investeringen i forskning också görs för att företaget vill visa samarbetsvilja och dedikation till Kina. Även om landet succesivt förbättrar kvalitén på sin forskning så har de en bit kvar att gå, och myndigheterna vill därför gärna se fler västersländska investeringar.
– Internationellt sett har Kina mindre erfarenhet inom forskningsområdet, vilket regeringen vill ändra på. En etablering här går därför väldigt snabbt rent materialmässigt, säger Wang Baoping.

Trenden att uppmuntra överföring av teknik och kunskap till Kina ses inom allt fler områden. Statliga subventioner har redan stimulerat avancerade industrier som snabbtåg och vindkraft till att bli världsledande. När det gäller läkemedelsmarknaden har utländska företag ännu så länge bara mellan 10 och 20 procent av marknaden i dag, men det är en siffra som enligt alla prognoser beräknas växa. Kinas tolfte femårsplan – som godkändes vid mötet i mars i år – har till exempel ett uttalat fokus på bioteknik och biomedicin där läkemedel ingår som en underkategori, säger Ingrid de Vries vid Exportrådet i Shanghai. Hon konstaterar också att Kina fortsätter erbjuda goda förutsättningar för utländska företag att förlägga sina forskningscentra här. Exempelvis har Astrazeneca i dag sitt globala center för forskning och utveckling i Shanghai.
– Efter en expansion av forskning och utveckling här kan företaget fortfarande behålla sitt patent hemmavid, påpekar Ingrid de Vries.
Hon lägger till att Kina allt mer träder fram som en viktig marknad för kliniska tester. Internationella företag ser möjligheter att dra nytta av landets stora patientbefolkning, där alla huvudsakliga sjukdomar finns representerade och medicinska institutioner nu är tillgängliga. Dessutom är Kina världens största producent och konsument av vaccin i dag, på grund av stor befolkning och risk för pandemi.
Ingrid de Vries berättar också att svenska företag har gjort bra ifrån sig på marknaden här.
– Inom läkemedelsbranschen har Sverige ett etablerat och gott rykte i Kina, i och med första investeringen i Sino-Swedish Pharma­ceutical Corporation redan 1987 i staden Wuxi.

Fem svenska läkemedelsföretag investerade då i ett joint venture tillsammans med ett kinesiskt statligt bolag. De var Sveriges, och ett av världens, första joint venture i Kina som ledde till etablering av Astrazeneca och Pharmacia i landet. Exportrådet driver också projektet »Symbiocare  – Health by Sweden«, genom vilket Sverige och Kina har ett omfattande samarbete inom hälsovård. Ett exempel på Sveriges ställning i utvecklingsarbetet var då Kinas hälsominister i oktober förra året lyfte fram Sverige som ett exempel för Kinas pågående hälsoreform.

Men även om etableringar i Kina lockar, är det långt ifrån friktionsfritt för de västerländska företag som bestämmer sig för att satsa. Processen fram till en etablering är inte transparent. Och språkliga och kulturella barriärer komplicerar det hela ytterligare.
– Svenska företag som vill lansera och erbjuda sina produkter i Kina behöver en lokal partner med erfarenhet av registrering och regelverk och som förstår hur processerna går till i praktiken, menar Ingrid de Vries.
Hon säger att Kinas myndighet för kontroll och reglering av läkemedel och livsmedel  har stärkt kontrollen de senaste åren efter en rad hälsoskandaler, exempelvis 2008 då sex barn avled och hundratusentals insjuknade efter att melamin blandats i mjölkpulver.

I grunden tycker hon att utvecklingen är positiv, men hon ser också att den byråkratiska processen blivit svårare. För att sälja läkemedel i Kina krävs också lokala kliniska studier. En ofta tidskrävande och dyr process. Till det kommer frågan om vad som är vad.
– Det som i Europa klassas som läkemedel kan i Kina klassas som livsmedel, eller tvärtom. Det kan kräva ännu mer tid och resurser.
Ett exempel är svenska BioGaia som säljer probiotika och nyss har tagit sig in på den kinesiska marknaden. Produkten säljs i övriga delar av världen som läkemedel, men i Kina kommer det antagligen att säljas som livsmedel fram till dess att allt är klart med licenser och tillstånd. Exportrådet ser en stor potential i Kina för så kallad »functional food« från företag som BioGaia.
– De här produkterna kan också klassas som »bio-pharma« och i Kina hanteras de då som läkemedel av myndigheterna, säger Ingrid de Vries.

Zhang Kezhou på Novo Nordisk understryker, precis som kollegan  Wang Baoping, att nyckeln till framgång är att visa lojalitet. Det är en egenskap som uppskattas och belönas på ett annat vis för företag här än i väst. Det handlar om att bygga förtroende hos myndigheterna.
– Vår nya fabrik i Tianjin blev till efter ett samarbete med regeringen och efter att vi övertygat myndigheterna om vår ­dedikation till den kinesiska marknaden.
Hans erfarenhet är att det vanligtvis tar två till fyra år längre tid att få ut läkemedel på marknaden i Kina än i Europa.
– Realiserandet tar längre tid och går i många kanaler. Det finns ingen enda universallösning ännu, ingen »one fits all«.
Men lojalitet belönas som sagt. Novo Nordisk fick, betydligt snabbare än vad som är brukligt, sitt nya diabetesläkemedel Victoza godkänt i Kina. Zhang Kezhou kallar Victoza för ett historiskt genombrott, och läkemedlet hade knappast blivit godkänt på mindre än två år i Kina om inte Novo Nordisk funnits här sedan 1994.
Men även Zhang Kezhou pekar på regelverket och det politiska systemet som utmaningar för utländska läkemedelsföretag som vill etablera sig i Kina.
– Det finns inga klara specifikationer och reglerna är ofta öppna för tolkning. Läkare är mer konservativa och litar hellre på egna erfarenheter än teknik, vilket kommer ta tid att ändra på.
Det gäller också att vara flexibel, kunna anpassa sig till det annorlunda regelverket och ständigt vara beredd på ändrade standarder. Det gäller också att satsa på rätt slags mediciner.
– Exempelvis är blödarsjukan väldigt ovanlig i Kina. Därför omfattas den inte av myndigheternas subventioner och många patienter avstår då från att köpa läkemedel, säger Zhang Kezhou.

När Zhang Kezhou tittar framåt i tiden och försöker se vad som kommer hända näst i Kina ser han att landet har stora hälsoutmaningar. Han nämner matsäkerhet, rökning och kroniska sjukdomar som särskilt bekymmersamma. Men allra värst är det med föroreningarna som leder till enorma kostnader, både rent ekonomiskt och för de människor som drabbas. Och så var det cancern, vars ökning i Kina saknar all historisk motsvarighet i världen. De senaste tre åren har antalet cancerfall ökat med över 80 procent, och är nu enligt officiell statistik den vanligaste dödsorsaken av alla i hela landet. Utvecklingen har dragit till sig myndigheternas uppmärksamhet och centralregeringen ska nu stå för en del av vårdkostnaden. Efterfrågan på cancerläkemedel kommer därför öka dramatiskt.
 Liknande farhågor målas upp av Julia Zhu, som varit läkare på Tiantan Puhua Hospital i södra Peking i över tio år. Hon ser det största behovet av framtida läkemedel i cancer, diabetes, högt blodtryck och fler kroniska sjukdomar till följd av en åldrande befolkning. Läkemedel behövs med andra ord, men patienterna är beroende av priset, menar Julia Zhu. Därför, säger hon, är det nästan nödvändigt för utländska läkemedel att de täcks av regeringens subventioner. Annars används de inte. Hon såg bland annat en stor ökning i användningen av läkemedel mot högt kolesterolvärde då de blev billigare.
– Västerländska läkemedel började bli vanliga under mitten av 1990-talet. Och när Kina blev medlem i Världshandelsorganisationen 2001 exploderade de utländska företagens verksamhet här, säger Julia.

Innan dess var användningen av traditionell kinesisk medicin vanlig. Det är den fortfarande, men trenden går mot att använda traditionell medicin som komplement till västerländska läkemedel, menar Julia Zhu. Kinesiska hälsomyndigheten presenterade i fjol också en lista med rekommendationer på hur och till vad de mest förskrivna läkemedlen bör användas. Men listan har ännu inte någon jättestor betydelse för valet av ett läkemedel, säger Ning Lisheng, apotekare vid Puhua Hospital. Han menar att patientens kostnadsprioriteringar gör att det är betydligt viktigare för ett läkemedel att ingå bland de mediciner som subventioneras av myndigheterna.
– Eftersom inhemska läkemedel ofta redan omfattas av försäkringar och subventioner, så får de här nya satsningarna på sjukvården störst betydelse för utländska läkemedelsföretag , säger Ning Lisheng.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng