En studie gjord vid enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och minneskliniken på Skåne universitetssjukhus, SUS, visade att det med några enkla metoder gick att minska antalet vårddygn för äldre.
I studien ingick 200 patienter som vårdades på internmedicinska kliniken vid SUS. Patienterna delades in i två grupper där den ena gruppen inte fick några extrainsatser och den andra fick tre vårdinsatser.
I den grupp som fick extra vårdinsatser kontrollerades patienternas minne med minnestester. I de fall där patienten hade minnesproblem underrättades primärvården och kommunen. Patienternas läkemedel kontrollerades också noggrant av en apotekare. Hos hälften av patienterna stämde inte läkemedelslistan överens med vad primärvården förskrivit. En förklaring kan vara att primärvårdens journalsystem inte kan kopplas samman med sjukhusens. Dessutom fick patienterna en kontaktsjuksköterska, som ringde upp efter en vecka. Ungefär 40 procent hade då problem som kunde lösas utan att behöva uppsöka sjukvård.
Ett år före studien hade båda grupperna cirka 500 vårddygn. Men ett år efter studien hade gruppen som inte fått extraåtgärder 1 228 vårddygn medan gruppen som fick vårdinsatser bara hade 492 vårddygn. Det minskade antalet vårddygn motsvarar en besparing på cirka fyra miljoner kronor, och forskarna menar därför att vårdinsatserna är kostnadseffektiva.
– Det handlar om enkla åtgärder som kanske redan borde vara rutin på våra sjukhus, men som i dag inte hinns med grund av personalens pressade arbetssituation, säger Gustav Torisson, läkare och doktorand, i ett pressmeddelande.
Studien är publicerad i Clinical Interventions in Aging 2013.
