Farmaceutiskt sortiment het fråga på kongressen
I panelen vid första diskussionen om farmaceutiskt sortiment satt Kristina Fritjofsson, SFA, Rikard Lövström, Sveriges Läkarförbund, Sanna Eklund, SKL, Robert Svanström, SAF, Jonas Vikman, LIF och Solveig Enberg, Astma- och Allergiförbundet.

Farmaceutiskt sortiment het fråga på kongressen

Hur framtidens apotek ska se ut vad gäller farmaceutiskt sortiment och rådgivning vid egenvård var frågor som engagerade många, och som drog full publik på årets läkemedelskongress.

8 nov 2016, kl 16:57
0

LÄKEMEDELSKONGRESSEN. Kristina Fritjofsson, ordförande för Sveriges Farmaceuter, ser positivt på att ha ett så kallat farmaceutiskt sortiment på apoteken.

– Det blir ett sätt att säkerställa att patienter och apotekskunder får rätt information. Ett sätt att höja patientsäkerheten, sa hon.
Kristina Fritjofsson tog upp de stora kostnader och lidande som felmedicineringar innebär.

– Det är ett bra sätt att utnyttja farmaceuternas kompetens.

– Det har varit oklart vad som menas med ett farmaceutiskt sortiment, men nu börjar det klarna. Det låter bra men samtidigt måste man beakta en rad problem, sa Rikard Lövström från Sveriges Läkarförbund.
– Om vi för över läkemedel som idag är receptbelagda till ett farmaceutsortiment. Hur har vi koll på patientens hela läkemedelskonsumtion? Och hur sköts dokumentationen? Det finns frågor som vi måste lösa, som jag ser det, sa Rikard Lövström.

– Det har inte diskuterats så mycket om farmaceutiskt sortiment i vården, sa Sanna Eklund, apotekare och handläggare på SKL och medlem i expertgruppen som är kopplad till apoteksutredningen. Det vi har talat om är att det finns en farmaceutisk kompetens på apoteken som borde utnyttjas.

Hon tog upp också upp den nationella läkemedelslistan.

– När vi förhoppningsvis har en nationell läkemedelslista, är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal också ska kunna se vilka råd som givits från apoteken.

Sanna Eklund sa också att man från sjukvården upplever en ökad otydlighet från apoteken.

På den centrala frågan som kom från en prisvinnande farmaceut i publiken, nämligen vilka produkter eller preparat som ska ingå i det farmaceutiska sortimentet, var svaren svävande. Jonas Vikman från LIF, De forskande läkemedelsföretagen, var den som gav ett mest konkret svar.

– Det måste vara läkemedel för mindre åkommor, sa han. De måste vara tillräckligt trygga preparat med godtagbara biverkningsprofiler, och så vidare. Det blir ju en fråga för Läkemedelsverket att ta fram kriterier.

Jonas Vikman sa också att det handlar om att frigöra resurser för vården – det ska handla om produkter som människor kan sköta lite mer själva, helt enkelt.

Solveig Enberg från Astma- och allergiförbundet framförde att hennes förbund idag inte ser något behov av att fler läkemedel som i dag är receptbelagda blir receptfria. Det finns många receptfria preparat redan idag som förbundets medlemmar kan använda, menade hon.

– Däremot ser vi positivt på att apoteken får en ökad kontroll över de som redan finns, sa hon. Och det ligger väl i linje med tanken på ett farmaceutiskt sortiment, om vi förstått det rätt.

Solveig Enberg påpekade att man ska ha i åtanke att de som söker rådgivning kring det receptfria sortimentet kan vara både de som är väldigt sjuka och de som är lite sjuka en vecka om året, och allt där emellan.

– Våra medlemmar som är rätt friska får idag gå till apoteket och pröva sig fram, sa hon. Vi är försiktigt positiva till att apoteken får en ökad kontroll. Det är svårt idag att få god rådgivning. Men vi vet att apoteken har stor kompetens.

Även frågan om rådgivning vid egenvård engagerade många under Läkemedelskongressens första dag. I dagsläget finns inget nationellt kunskapsunderlag eller några nationella riktlinjer för rådgivning vid egenvård. Något som efterfrågas av många.

Kristina Fritjofsson är en av dem som är kritisk till dagens situation.

– Det finns ingen kvalitetssäkring i egenvården idag, sa hon i panelen där rådgivning vid egenvård diskuterades, och fortsatte:
– Jag är inte säker på att de som jobbar i egenvården idag har den kunskap som krävs för att ge rådgivning om till exempel smärtlindring.

Hon fick svar från Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening.
– Vi har inte fått några signaler från tillsynsmyndigheter om att rådgivningen idag skulle vara bristfällig. Man ska självklart inte ägna sig åt rådgivning över sin kompetensnivå.

Även idén om inte 1177 Vårdguidens kunskapsstöd till sjuksköterskor skulle användas av apotekspersonal vid rådgivning om egenvård kom upp.

– Det är i dag inte anpassat för andra än sjuksköterskor, men allt är ju möjligt, sa Kerstin Hörnsten, medicinsk sakkunnig på 1177 Vårdguiden.

Ett gemensamt kunskakpsstöd kring egenvård för apotekspersonal är en fråga som många vill se som en punkt i nästa års nationella läkemedelsstrategi

 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng