Hälften av alla personer över 75 år använde psykofarmaka under 2006 och en femtedel använde psykofarmaka som kan anses olämpliga. Det visar en avhandling av Eva Lesén vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV.
Hon kunde konstatera att ju lägre inkomst den äldre hade desto vanligare var användningen av den äldre typen av psykofarmaka trots att säkrare alternativ finns.
– Genom användning av olämpliga psykofarmaka får de äldre en onödigt hög risk för biverkningar som dagtrötthet, kognitiv svikt eller fallolyckor, säger hon.
– Det strider också mot hälso- och sjukvårdens mål om en god och jämlik vård för alla.
Eva Lesén har inte undersökt anledningen till det olämpliga förskrivningsmönstret, men har tankar om vad som kan ligga bakom.
– Jag skulle kunna tänka mig att det har med utbildning att göra, om man har fått information om att det finns nya läkemedel som är bättre kan man också efterfråga dessa.
I undersökningen kunde hon också se att civilståndet påverkade, de som var ogifta fick mer olämpliga alternativ.
– Jag skulle kunna tänka mig att det har med socialt stöd att göra, att man har någon att prata med om sina läkemedel, någon som kan komma med råd.
Trots att äldre personer använder många läkemedel förekommer det också en viss underanvändning. Avhandlingen visar på en låg användning av antidepressiva läkemedel bland 95-åringar med depression trots att läkemedlen har visat god
effekt för åldersgruppen.
– Att depression är underbehandlat och att det förskrivs så mycket sömnmedel och ångestdämpande kan beror på tidsbrist och slentrian. Det visar att det behövs någon som tar helhetsansvar för patientens läkemedelsanvändning och ger sig tid att prata.
Men avhandlingen visar även på en del förbättringar över tid. Genom att jämföra försäljningen av rekommenderade psykofarmaka med icke rekommenderade för varje grupp av antipsykotika, ångestdämpande, sömnmedel och antidepressiva läkemedel kunde hon se att andelen rekommenderade psykofarmaka ökade under åren 2000-2008.
