Arkivering

Mot ljusare tider

0

När ett år är på väg att övergå till ett annat duggar årskrönikor
och nyårskarameller tätt. Listor som samlar de viktigaste eller de
bästa händelserna under 2009. Det gångna årets låtar, böcker, politiska beslut, sporthändelser och
egna val ger en bild av samhällets och de personliga prioriteringarna.
En lista som inte är lika uppmuntrande är den över läkemedelsindustrins
största neddragningar.

En titt i nyhetstjänsten Fierce Pharma:s sammanställning får en att undra hur många före detta anställda som inte har råd med julklappar i år.  I toppen ligger Pfizer som annonserat att 19,500 anställda får gå globalt. Efter köpet av Wyeth för 68 miljarder känns det logiskt att de måste dra ner på något. Ett annat företag som tar igen på gungorna vad de förlorat på karusellerna är Merck. Köpet av Schering-Plough kostade en hacka och med 16 000 uppsägningar hamnar de tvåa på listan. På tredje plats ligger Johnson & Johnson och på en stark fjärdeplacering ligger Astrazeneca som under året annonserat om neddragningar på omkring 7000 jobb. Enligt firman Challenger, Gray and Christmas handlar det om 59 000 jobb som gått förlorade inom läkemedels- och biotchindustrin i år. Och statistiken sträcker sig bara till oktober.

Tuffast är det som bekant för säljavdelningarna. Astrazeneca har erbjudit i princip hela säljstyrkan att gå mot betalning. Och tvärtemot det svenska dygnet lär det lär inte ljusna framåt våren. En analys i Reuters pekar på att ännu fler uppsägningar är på gång. Devisen är att när företagens marknadsstrategier förändras behövs inga konsulenter och säljare som åker ut och träffar läkare. Det är helt enkelt inte de som har makten över preparaten längre utan betalande stater och myndigheter.

Kanske är det inte bara av ondo. Enligt rapporten är det inte så lustfyllt på jobbet för de säljare som ändå skickas ut. En av dem, som nu slutat, berättar att skylten ?No reps allowed? kunde vara det enda han möttes av på klinikerna. Att makten över produktval flyttas till betalarna i form av myndigheter leder förhoppningsvis till bra och kostnadsmedvetna val.

Företaget Statoil har tagit sitt eget grepp om julstressen. I en reklamfilm som börjar rulla i helgen presenterar de sin egen lösning. Den heter värktabletter på macken. Kanske något för säljare, och för den delen, alla andra, som känner att huvudvärken sprider sig i takt med grötdoften.

Ansvarsfrågan ingen lätt sak

0

Det pratas mycket om ansvar nu. Ansvar för patienter, för
läkemedelsbehandling, för ekonomi och för helheten. På Medicinska
riksstämman som gick av stapeln i Älvsjö i förra veckan var ansvaret
närvarande i många av de föreläsningar och seminarier som pågick.

 Under vinjetten ?Ökad kunskap och klokare vård – för patientens bästa? belystes temat på flera sätt på mässans scener, hallar och salar.

 På fredagen arrangerade Svensk förening för medicinsk information, SFMI, ett symposium om it-stöd och läkemedelsanvändning. Under ledning av Göran Petersson från eHälsoinstitutet i Kalmar och Svenska Läkaresällskapets it-kommitté dryftade en namnkunnig panel om it-stöd kan bidra till en optimal läkemedelsanvändning.

I en oturligt avlägsen belägen salen, dit bara ett femtontal mässbesökare hittade, vilade ansvarsfrågan tung. Ansvarig för läkemedelslistan, ansvarig för behandlingsmål, ansvarig för it-system. När panelens deltagare hade presenterat dagsläget med idel bilder av journalsystem, interaktionsdatabaser, ordinationslistor, receptregister, expeditionsstöd, Fass och ett eller annat stöd som den enskilda vårdcentralen använder kändes det som när jag skulle trassla fram ljusslingan till balkongen i helgen. Den som sin låda knutit i hop sig med påskpynt, paketsnören och ett bortglömt halsband ? det här går aldrig.

Vi svenskar må vara duktiga på it och stödsystem men att vi i vårt lilla land har sju-åtta journalsystem och en till synes oändlig mängd stödsystem som inte är kompatibla känns inte som den bästa av världar. Att ta reda på vad en patient egentligen tar för läkemedel beskrevs levande av läkaren Henrik Ljunggren som ett detektivarbete som tar mer tid i anspråk än vad gemene läkaren anser sig mäkta med. Det ser olika ut i hela landet, vissa landsting har gemensamma läkemedelslistor men inga beslutsstöd. I Stockholm till exempel har man många beslutsstöd men ingen gemensam läkemedelslista .

I ljuset av detta är de resultaten som beteendevetaren Pia Bastholm kommit fram till inte så förvånande. I sin forskning om allmänläkares uppfattning om vem som bär ansvaret för patienternas läkemedelsbehandling visar hon att en betydande andel tycker att ansvaret ligger på patienten själv. Det är ju bara de som har hela bilden, lyder argumentet. Andra menar att ansvaret dumpas på dem.

Knappast en tillfredsställande attityd. Om gemensamma system skulle kunna bidra till att läkaren får tillgång till en aktuell och uppdaterad lista av vad patienterna verkligen tar tror jag det skulle minska känslan av maktlöshet. Som Lars L Gustafsson från Läkemedelscentrum mycket riktigt påpekar så löser inte it alla problem och det väcker många nya frågor. Vem ska granska informationen, vem ska stå som avsändare, ska systemet kunna varna och ska varningar i så fall kunna blockeras? Ska vi söka på indikation eller substans? Lars L Gustafsson, som tillsammans med Anders Rane lyfter fram vikten av kunskapsdatabaser och samlat ansvar i en debattartikel i SvD nyligen, betonade att organisationen kring elektroniska stödtjänster är lika viktig om inte viktigare än systemet själv. Han förespråkade ett oberoende medicinskt råd som värderar informationen som ska ingå, något som kräver en förordning från Socialstyrelsen.

Till sist gick frågan till Håkan Nordgren, avdelningen för vård och omsorg på SKL. När? Det är prioriterat den kommande treårsperioden, svarade han. Vem som blir ansvarig återstår att se. Men man kan konstatera att betydelsen av farmacvter i vården inte diskuterades den här gången.

Inte lätt att göra rätt

0

Med en bild på fyra barn i en pool utan armar inleder han sitt
föredrag, Jan Petracek från Emea:s risk management team.
Neurosedynskandalen på 60-talet är ett tydligt exempel på vilka
katastrofer som kan inträffa utan ett väl fungerande övervakningssystem
av läkemedel. Men har fokus hamnat på insamling av data i stället för
patientsäkerhet?

Katastrofen med talidomid och den fosterskadande effekten var det som på sätt och vis fick arbetet med att samla in biverkningsrapporter att dra igång. Idag ligger allt större fokus på att ett läkemedel ska följas även efter godkännandet. Men efter att Emea:s egen representant i en halvtimme stått och förklarat hur komplicerat det system som används inom EU för att övervaka ett läkemedel är, känns det inte helt hundra. Tillsammans med flera av världens experter på regulatoriska frågor var han i Stockholm i förra veckan för Topra:s årliga symposium. Topra, eller The Organisation for Professionals in Regulatory Affairs, ägnade en förmiddag år just frågan ? Pharmacovigilance ? data entry or data value ? a Hamlet monologue?

Jan Petracek gav en ganska dyster bild av läget i sin beskrivning hur gången är – från att läkaren möter sin patient med en märklig reaktion till att det faktiskt blir ett utslag i EU:s databaser kan mycket gå på sniskan. Från läkarens anteckningar, till standardiserat formulär, till engelsk översättning till kodade dokument i det europeiska nätverket Eudra Vigilance databaser. Inte lätt för ett skumt utslag eller an annan misstänkt biverkan att passa in. I strävan efter att strömlinjeforma formuleringarna riskerar många biverkningar trilla bort.

Sarah Daniels från konsultfirman Transcrip partners som bistår industrin i frågor som rör famakovigilans, var inte mer munter. Dubbelrapportering när de enskilda länderna har egna system som sedan hamnar i EU:s rullor, tung arbetsbelastning när företagen får ta emot 5-7 inspektörer om året från olika nationella och internationella kontrollorgan med olika krav på dokumentation gör situationen nästintill övermäktig enligt henne. Kontroller i all ära men självklart hon har en poäng i att det finns bättre saker för både myndigheter och företag att göra. Ett område där alla talare på temat var överens är att det finns stora brister i hur nyupptäckta risker ska spridas genom länderna ända fram till förskrivare och patienter?

Biverkningsrapportering skiljer sig också väsentligt mellan medlemländerna. I Sverige ligger det främst på läkarnas ansvar även om allmänheten sedan 2008 också kan göra anmälningar till Läkemedelsverket. Men studier visar att fyra av tio sjukhusläkare struntar i att rapportera misstänkta fall.  

Men visst är datainsamlingen av godo. Jan Petracek försäkrade att de trots allt varje månad fångar upp en handfull misstänka fall i databaserna, fall som kan leda till ändrade skrivningar i SPC:n eller göra Emea uppmärksamma på ytterligare signaler.

Och ljuspunkter kommer. En lite oväntad sådan som Sarah Daniels tog upp var att EU-länderna har börjat med gemensamma sätt att skriva personnummer så att det går lättare att se om samma patient dyker upp flera gånger. Tillsammans med insatser att samordna regelverk kring riskhantering och övervakning gör att det ser hoppfullt ut. Men något säkert svar fick Hamlet inte på sin fråga just denna gång.

Från handelsresande till bloggare

0

Vi har hört det ett tag nu. Läkemedelsindustrin måste byta strategi. De
kan inte knata på i de gamla ullstrumporna länge till när världen runt
omkring ändras. När gamla säljknep inte håller får de tänka nytt för
att betalarna ska välja just dem.

Patent som går ut och dalande
försäljningssiffror. Inga nya blockbusters och kräsnare betalare. Det
är vad rapporter och analytiker basunerat ut om läkemedelsmarknaden
under vad som börjar kännas som ett bra tag nu. Men det lär arbetas för
fullt inne på labben och misstankar finns att det under de närmaste
åren faktiskt kommer att dyka upp nya typer av läkemedel, eller
varianter av gamla, som kommer att säljas.

En av de utmaningar
som läkemedelsindustrin står inför är de allt högre kraven från
betalarna. Fler länder får organ som likt vårt TLV ska bedöma om
preparatet är värt sitt pris. Den gamla tidens läkemedelskonsulent som
bjöd på räkmackor och golf känns i Sverige nu mest som en lustig
anekdot. Rapporter visar att antalet säljrepresentanter i USA minskat
med tio procent sen 2007 och trender är liknande i andra delar av
världen. Men marknadsavdelningarna ligger knappast på latsidan.

När
nu de enskilda läkarna är mer och mer beroende av rekommendationer och
riktlinjer från myndigheter så är det dit man vänder sig. För nya
resultat måste ju rimligtvis ut från företagen till kunderna. I en
artikel i Scrip från i somras redogör Steve Arlington och Jennifer
Colapietro från Pricewaterhouse Cooper för olika tänkbara vägar att gå,
en slags tipslista för marknadsavdelningarna.

Ett genomgående
tema bland tipsen är att säljarna från och med nu bör börja ägna sig åt
att marknadsföra ett helt paket. Träningstips och kostråd till
patienten, instrument till sjukhusen och uppföljande studier för
framtiden med applikationer för rapportering av biverkningar, är några
av dessa. Företagen ska inte bara kunna visa ett bra resultat av sitt
piller utan en hälsoekonomisk analys som får myndigheterna att känna
sig övertygade. Författarna uttrycker att det blir ett mer holistiskt
tänk.

Ett annat område som man kan vänta sig att säljarna dyker
upp är det berömda nätet. Bland forum, chatter, twittrar och mejllistor
finns enligt författarna guldgruvor. På så sätt kan man nå både
patienter, förskrivare och politiker, dygnet runt och så fort det finns
något nytt att berätta. Experter på företagen kan finnas tillgängliga
24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan för att svara på frågor om doser
eller biverkningar.

Det ska bli spännande att se hur dessa
sociala medier kommer att hanteras av industri, köpare och användare.
Hur ska läsaren känna sig trygg med att den bloggande hemmappappan
egentligen inte är en före detta läkemedelskonsulent med ny titel,
anställd att marknadsföra? Kanske var den portföljbärande mannen som
kom till praktiken mer trygg ändå. Han gick i alla fall att känna igen.

Dags för företagen att bryta ny mark

0

Det är inte första gången vi hör det. Men varje gång känns det mer påtagligt. Inget läkemedelsföretag som vill överleva efter 2020 kan ägna sig åt att utveckla enbart läkemedel. Budskapet är mycket tydligt i en konsultrapport från Pricewaterhousecopers om hur företagen ska klara sig i framtiden.

Det duger inte längre att utveckla ett par molekyler, köra stenhård marknadsföring och hoppas på att det blir kioskvältare av pillret. Tiden då läkemedelsföretagen kunde jobba så är förbi enligt rapporten “Pharma 2020: Challenging buissness models. Wich path will you take?? som nyligen släpptes.

Rapporten är den fjärde i en serie som konsultföretaget arbetat fram om läkemedelsmarknaden 2020. Denna gång handlar det om affärsmodeller och hur företagen ska satsa sina kort för att överleva det kommande decenniet. Att fortsätta på samma vis som de senaste åren verkar vara en dålig idé, något som flera analyser har visat på en längre tid. Det är dags för läkemedelsektorn att byta strategi.

Rapportförfattarna presenterar att antal olika alternativ som de anser att företagen har att välja mellan. I grunden för dem ligger det gamla mantrat ?tillsammans är vi starka?. När företagen ska möta de allt högre krav som ställs från betalarna på att en viss produkt verkligen ska tillföra nytta krävs bredd. Den bredden kan uppnås genom samarbeten, inte bara om att knyta till sig biotechföretag eller generikaproducenter utan genom att ta sig an hela hälsoregistret. Det är igenom brobygge mellan sjukhus, akademi, dietister och hälsocoacher som lösningen ligger.

Två plus två blir fem, resonerar man i rapporten och presenterar två modeller för att nå dit, the ?federated?, eller den sammanslagna och the ?fully diversed?, eller den delade. I den delade modellen utgörs samarbetet av ett nätverk som bildas av de separata enheterna. Enheterna kan vara de ovan nämnde, läkemedelsföretag, sjukhus, universitet och gym. Till detta kommer tekniklösningar och analysverktyg som kan bygga de infrastrukturer som behövs. Enheter ska ha gemensamma mål och delad tillgång på alla information som patientdata och resultat för att driva utvecklingen snabbare framåt och ta lärdom av varandra.

I den delade modellen finns i stället ett moderföretag som utvidgar sig genom förvärv och därigenom får en större bit av marknadskakan. Ett av de mest kända exemplen är Johnson & Johnson som är stora både inom läkemedel och annan typ av hälsovård. Företaget har till exempel webbaserade hälsocoacher och program för förebyggande hälsovård. Där nämns också Vodafone som tillsammans med spanska Medicronic Salud och Aerotel Medical Systems för att leverera trådlösa lösningar för hälsokontroll i hemmet.

Läser man rapporten förstår man att en image som signalerar hälsa och friskvård innebär en blinkning till konsumenterna som kommer ligga företagen till gagn. Att som Pfizer hålla i utbildning av personal på vårdcentral låter som ett steg i rätt riktning. Men det gäller att kunna parera mellan konsumentflirtar och regelverk. Skulle det vara okej med ett gym á la Astrazeneca eller Gsk?

Men någonting lär hända, för som konsultrapporten säger i sin slutsats – läkemedelsföretagen har hittills fokuserat på vad de kan få ut av de 10 procent av hälsobudgetar som går till läkemedel. Det återstå att se vad man kan få ut av de övriga 90 procenten.

Patent vs patient

1

Det sprids en oro bland läkemedelsindustrin. Efter EU-kommissionens
stränga ord om att företagen använder sig av ohederliga metoder för att
sinka generisk konkurrens reagerar framför allt biotechbranschen med
förfäran. I USA pågår en liknande diskussion där industrin hävdar att
patentlagarna sätter patienterna i direkt fara. 

Den rapport som EU-kommissionen presenterade i november förra året innehöll skarp kritik mot de forskande läkemedelsföretagen i Europa. Kommissionen menade att företagen ägnar sig åt otillåtna avtal och strategier för att försena den generiska konkurrensen. Omkring 30 miljarder kronor har europeiska konsumenter betalat i onödan anligt rapporten.

Föga förvånande tycker industrin att kommissionen är orättvis. I en rapport från Marks & Clerk som publicerades i veckan har 365 personer i ledande ställning inom biotech- och läkemedelsområdet klargjort sina tankar om kommissionens dom. Där står det klart att en växande oro för att patentskydden är på väg att urlakas om EU tänker vidta åtgärder. Hela 72 procent är rädda att detta kommer leda till minskad forskning på nya produkter. Hälften av de tillfrågade tycker inte att kommissionens har några som helst belägg att utreda konkurrensen. De flesta ställer sig positiva till en gemensam patentlagstiftning inom hela EU.

I USA arbetas det intensivt i kongressen med en ny lag som ska förhindra möjligheten för orginalproducenter att sluta avtal som försenar generiska kopior. Industrin rasar och driver en lobbykampanj där patienternas väl och ve hamnat i fokus.

Ett uppmärksammat exempel är det blodförtunnande medlet Angiomax (bivalirudin). Förutom den godkända indikationen har den visat lovande resultat för behandling av blodproppar i benen och för att förhindra stroke vid operation. Men företaget som utvecklat produkten, MDCO, kommer inte gå vidare med produkten. De missade nämligen med en dag att ansöka om förlängt patent och det är osannolikt att de vill finansiera vidare forskning. ?Om vi haft den ekonomiska garantin hade vi inte bara startat kliniska prövningar, vi hade till och med avsluta några?, säger den besvikna vd:n Clive Meanwell till Forbes. Ett annat exempel är Pfizer:s Lipitor som varit på tapeten som ett medel mot Alzheimers. Men med ett patent som snart går ut lär inga investeringar satsas på det.

  Visst är det lätt att dra på munnen när företagen som håvar in storkovor pratar om orättvisa förhållanden. Men samtidigt som myndigheter och lagstiftare vill ge medborgarna billigare läkemedel växer motrörelsen som talar om hur företagen kortar sin utvecklingsfas och skyndar på med att få ut produkterna på marknaden.

Kanske är många benägna att hålla med professor Steve Nissen, känd industrikritiker. ?Handlar det om ett helt nytt läkemedel som en effektiv behandling mot fetma, då får patentet gärna vara långt. Men för att sänka kolesterol är et knappast nödvändigt?.

Nu väntar den stora ödeskvällen

0

Det slogs både historiska och framåtblickande vingslag när Apoteket
AB höll årsstämma. För allra sista gången gjordes det med företaget som
ensamstående monopolföretag på svenska marknaden och trots en
utåtriktad entusiasm sipprade en viss osäkerhet inför kommande
samboskap igenom.

När Apoteket bjöd in till årsstämma med tillhörande seminarium om framtiden i fredags, andades tillställningen framåtblickande och beröm. Det har gått bra för företaget både ekonomiskt och förtroendemässigt om man får tro de kundundersökningar som ständigt placerar dem i topp. Samtidigt blir de snart av med en stor del av sin verksamhet och organisationen måste förändras om den ska passa i den nya kostymen. Från ensam och nöjd singel till en samrelation med många partner.

Stämman, liksom mycket av det som hörts från Apoteket den senaste tiden, präglades av en rejäl dos egenberöm kombinerat med kommentarer om hur spännande man tycker att de ska bli med den närstående förändringen.

En av de tydligaste signalerna till åhörarna, som må ha varit slump, var att vice vd och direktör för verksamhetsområdet Egendrivna apotek, Marianne Dicander Axlesson, var den som representerade ledningen. Stefan Carlsson, som inte var på plats på grund av en höftoperation, må vara ett starkt varumärke men med Dicander Axelsson framme vid podiet fick det moderna bildspelet i bakgrunden och prat om framtidsvisioner en annan klang. Det kändes nytt och fräscht helt enkelt.

Men hur det än är väntar en osäker och omtumlande period för Apoteket och för anställda på alla nivåer. För många av medarbetarna är datumet den 4 maj avgörande. Det är då, vid 18-tiden, som alla apotekschefer ska samla sina medarbetare och informera dem om vilka apotek som kommer att säljas och vilka som ska behållas i Apotekets regi. Många anställda kommer att få veta att de får en helt ny arbetsgivare. Vem denna blir kan dröja ända till årsskiftet innan det står klart.

Att just den 4 maj är en avgörande dag stod klart på årsstämman ?Dagen då det smäller? sa Marianne Dicander Axelsson. ?En oförglömlig kväll? sa ordförande Per Båtelsson. Mest oväntad var hon som styr det hela, Eva-Britt Gustavsson, vd för Omstruktureringsbolaget som kallade det för ?den förskräckliga kvällen?. Kärt barn må ha många namn men något som är kärt kallas väl sällan för förskräckligt? Men Eva-Britt Gustavsson är inte heller känd för att vara av den mjuka sorten, förmodligen nödvändigt i den roll hon har. Hon lät själv meddela att hon kallas för överführern av de anställda.

En annan central fråga var hur man från Apotekets sida kan vara så entusiastiska mot omregleringen när det nu gå så bra för företaget. Närmast sanningen kanske Per Båtelsson var i sitt svar att det är med skräckblandad förtjusning som företaget ser på framtiden. ?Det kommer att ta tid innan ser resultatet. Vi tror nu att vi är bland de bästa men har egentligen ingen aning om hur vi står oss internationellt?, sade han. Och det är väl där

Inte vet jag om det var Apoteket själva eller Clarion Hotels konferenspersonal som låg bakom valet, men lite lustigt var det när balladen som ljöd ur högtalarna när stämmans deltagare var på väg ut från den mörka lokalen hade texten ?it´s never to late to do something, it´s never to late to change?.

Den ultimata kombinationen

0

I veckan presenterades en studie om ett så kallat multipiller på en hjärtkonferens i USA. Pillret innehåller fem olika aktiva substanser och enligt författarna är det ett enkelt och smidigt sätt att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar hos riskgrupper. Men drömmen om universalpillret har funnits i många år och än har inget klarat trycket.

Ett piller, en lösning. Tanken på att slippa hantera flera olika läkemedel och riskera att tappa bort ett, glömma eller blanda ihop är tilltalande. Tänk på alla mulitsjuka äldre vars dosetter skulle förses med ett par piller i stället för tvåsiffriga antal. Drömmen om en multitablett, eller ett polypiller är inte ny och starkast har drömmen varit inom hjärt-kärlforskningen.

Redan 2003 publicerade Nicholas Wald och hans kollega Malcolm Law från London´s Wolfson Institute of Preventive Medicine, en artikel i BMJ där de menade att en kombination av blodtrycks- och blodfettssänkande preparat som ges till alla över 55 år skulle kunna minska risken för hjärtattack och stroke med hela 80 procent. En smått euforisk stämning följde bland anhängarna av idén som menade att detta var betydligt mer effektivt och lätt att implementera än att få människor att äta mindre fett och salt och börja motionera.

Men trots positiva profetiorna har resultaten under de fem år som gått varit skrala och det finns en hel del betänkligheter med ett kombinationspiller. Lennart Forslund, chef för medicinsk information på Läkemedelsverket tar upp en del av problemen i en artikel i Nature Clinical Practice Cardiovascular Medicine. Han frågar sig bland annat vad som händer med den individuella doseringen av de ingående substanserna när plösligt alla ska få samma. Den gemensamma nämnaren är ett antal riskfaktorer. Vilka regler och krav som ska gälla för att ta fram ett polypiller är inte heller helt enkelt eftersom det rör sig om substanser med olika indikationer och där risk-nyttavärderingen skiljer sig.

På marknaden finns idag preparat som kombinerar två olika substanser och ansökningar om att marknadsföra kombinationer av tre. Detta tillsammans med studien som presenterades i Orlando där fem substanser kombinerats, visar att mulitpillren kan vara på väg till oss.

I BMJ, där det publicerats ett antal artiklar på temat polypiller, finns också redogjort för en annan variant ? polymåltiden. Under titeln ?The polymeal: a more natural, safer and probably tastier (than the polypill) strategy to reduce cardiovascular disease by more than 75%? beskriver en grupp nederländska forskare hur en noga sammansatt måltid är den bästa medicinen. Med tanke på dagens datum hann jag undra om det rörde sig om en lustighet, men artikeln är från 2004 och grundar sig på ett antal studier om kost och sjukdom. Med vin, fisk, mörk choklad, frukt, grönsaker, vitlök och mandel skapas den ulitmata rätten som minskar riskerna för hjärt-kärlsjukdom. Så i väntan på mulitpillret är det kanske den typen av prevention vi får ägna oss åt.

Interaktion med förbehåll

0

Läkemedelsbolagen fular sig en del på nätet. I alla fall om man får tro
statistiken från industrins informationsgranskningsman, IGM. Vid en
titt i högen av anmälningar är övervägande många fall av hemsidor med
tveksamt eller otydligt innehåll. Genom att bli mer interaktiva hoppas
några av företagen på att deras trovärdighet ska öka.

Flera läkemedelsföretag har redan börjat använda medier som YouTube för att marknadsföra sina produkter.  Men att klivet ut i de sociala medierna där läsare och tittare själva kan bidar med alster till hemsidor och kampanjer har än länge varit mest prat. Men nu tar två av de stora jättarna klivet ut i den interagerande världen.

Först ut är Sanofi-Aventis som dragit igång en egen kanal på YouTube där information varvas med berättelser från patienter. Satsningen är en del av hälsokampanjen GoInsulin, som inte flaggar för några speciella läkemedel men som serverar inslag och information om insulin och diabetes. Bland annat kan besökaren göra ett frågetest som avslöjar myter och sanning i diabetesvärlden. Den orolige kan där lära sig att insulinbehandling är ganska harmlöst och definitivt inte får dig att gå upp några extra kilo.

Än så länge kör Sanofi en fegisvariant och låter inte besökaren själv bidra med egna filmklipp och kommentaren. En av företagets marknadsansvariga Lynn Crowe säger till nyhetstjänsten Pharmaceutical Executive att de ?tittar på den möjligheten att använda mediets möjligheter till fullo?.

Astrazeneca i USA har gått ett litet steg längre med sin YouTube-kanal  ?my asthma story?. Där ligger delvis ett antal välregisserade lyckohistorier om patienter som fått ett bättre liv efter att ha börjat använda företagets Symbicort (budesonide/formoterol) men även information om biverkningar och risker. Dessutom tänker Astrazeneca till fullo utnyttja YouTube´s möjlighet att släppa in betraktaren genom att lägga upp filmklipp från allmänheten som kan berätta om sin astma. Genom denna mer kommenterande information hoppas företaget att slippa undan anklagelser om att bedriva ensidiga och onyanserade kampanjer.

Hur många som ska jobba med att granska de inskickade ärendena, som kommer att finnas till allmän beskådan från den 20 mars, innan de läggs ut framgår inte. Framgår gör däremot att det inte går för sig att skrävla om andra behandlingar än just Symbicort som gjort susen. På den svenska marknaden är liknande grepp för marknadsföring inte
tillåtna och det som sker på YouTube är
gör det utifrån den amerikanska regelverket. Ingen svensk motsvarighet att vänta alltså.

Tanken med patientberättelser är fin men det frågan är hur trovärdiga de insända bidragen egentligen är. Jag har länge frågat mig när företagen ska ta till fejkade bloggar där någon, till synes verklig person, i dagboksform liksom i förbifarten beskriver hur bra den mår med hjälp av ett visst läkemedel. Förmodligen finns de redan där ute på behörigt anstånd från IGM;s skyddande armar.

Frostbitna demonstranter

3

Riksdagshuset är egentligen ganska dumt placerat. I alla fall om man som medlemmarna i Apotekarsällskapet står utanför för att demonstrera mot låg kompetens på svenska apotek.

Där, precis på gränsen mellan stadskärna och gamla stan, går Stockholms mest intensiva turiststråk och följaktligen är det denna kalla och soliga förmiddag en hel del kart- och kameraförsedda semesterfirare som flanerar förbi.

Men det är trots allt inte högsäsong och en del andra, vanliga och stressade medborgare, rör sig också mellan byggnaderna dit solen inte når. Redan efter en timme har de åtta apotekarna på plats börjat se en smula frostbitna ut. Utrustade med plakat med budskapet ?Läkemedelsansvarig SKA VARA en apotekare? och högar med flygblad är de hoppfulla. Hoppfulla över att de genom ett sista försök ska få landets beslutsfattare att föra in ett krav på apotekarkompetens för läkemedelsansvariga på apoteken efter omregleringen den 1 juli. Men tiden är bråd för ryktet säger att regeringens proposition ska komma i nästa vecka, kanske till och med denna.

?Det känns lite som att tåget har gått och det utan att politikerna lyssnat alls på oss utan böjt sig helt för kraven från de stora kedjorna?. Det är Apotekarsällskapts entreprenörsombud Johan Olofsson som pratar. Efter att ha jobbat i Skottland en tid såg han fram emot den nya marknaden och har längtat efter att få starta eget i Sverige. Nu har han börjat tappa lusten. ?Om små egenapotekare inte kan konkurrera med tjänster har de inte mycket att sätta emot de stora jättarna?, menar han

Men entusiasmen är trots allt stor utanför maktens boning. Ju närmare lunchtid det blir, desto fler stannar och pratar med demonstranterna, många förvånade över att apoteksmonopolet ska försvinna. Lite märkligt mindre än fem månader innan allt rullar igång.

Plötsligt blir det dramatik. En av vakterna vid entrén börjar frenetiskt vifta och peka på ett par väskor som placerats farligt nära dörren. Hon vill köra bort apotekarna men de lyckas förhandla sig till ytterligare en stund. För det var ju trots allt bara papper i de två stora bagarna och ingen bomb.  Men kanske hade det varit ett bättre knep för att få Göran Hägglunds uppmärksamhet. Nästa vecka ska representanter för Apotekarsällskapet träffa Sofia Wallström, ansvarig tjänsteman för omregleringen, på socialdepartementet. Har de tur är proppen inte lagd än.

Vissa apotek är folkliga och går hem hos alla, andra vill bara ta hand om specialfallen.

0

I Stockholm pågår årets Läkemedelskongress anordnad av Läkemedelsakademin i samarbete med Lif och Apoteket. I kongresshallen som samlat apotekare, representanter från läkemedelsindustri, myndigheter och fackliga organisationer råder en smått euforisk stämning.

Misstänker snart att det inte bara är effekten av gratis reklamgodis och kaffe som gör deltagarna uppspelta. Efter att ha suttit på ett par föreläsningarna går det inte att värja sig för att det råder en nästintill religiös stämning. Tron på att farmacevternas tid är här.

Vid ett seminarium diskuterades vad som kommer att hända med läkemedelsinformation på en omreglerad marknad. Av vem och hur kommer det kontrolleras vad som är producentneutral information och inte propaganda från ett penningsuget företag?  Hur ska patienterna få den information de behöver? Representanter från Apoteket menade på att det är här farmacevterna kommer att bli ovärderliga. På en konkurrensutsatt apoteksmarknad kan yrkeskåren med sin gedigna utbildning och erfarenhet inte bara bli entreprenörer utan också en unik länk mellan industri, vård och patient. Som liknelse målade de upp bilden av marknaden som ett fotbollslag där apoteken likt spelare blir specialister inom olika områden. Vissa apotek är folkliga och går hem hos alla, andra vill bara ta hand om de allra tyngsta fallen med specialiserade läkemedel.

Tankeväckande blev det när David Taylor från School of Pharmacy i London som ägnat mycket tid åt att titta på apoteksmarknader i hela Europa och studerat flera exempel med avregleringar fick ge sin syn på saken. Han log bakom skägget och sa lugnt att information är dyrt att ge, det kostar tid och det kostar personal. Han menade att kunderna antagligen inte kommer att vara det minsta intresserade av att betala för någon information. Industrin och Apoteket kontrade med att betalning kan skötas genom samarbete med staten eller kanske en eventuell framtida extern organisation som har hand om detta, men återigen visste ingen hur.

I den lycksaliga stämningen och pratet om apotekaren som nu äntligen ska få blomma ut och på allvar göra sitt jobb ligger liknelsen om en kalv på grönbete nära till hands. Men det verkar oklart vart kalven ska ta vägen när den skuttat runt ett tag. Med bara ett halvår kvar till omregleringen är aktörernas framtidsbild fortfarande mest fantasistoff. Och även om liknelser är skoj så kan man inte låta bli att undra hur det ska gå?

Men det kanske är som David Taylor säger. En omreglering är ingen stor grej, det löser sig.

Läkemedelsförsörjningen ett orosmoln

0

Frågan om
vilka som ska få sälja läkemedel och när de ska få börja vilar fortfarande i
ovisshet. Många är oroliga för att det ska bli komplicerat att köpa sina apoteksvaror
i glesbefolkade områden. Nu gaddar
delar av socialdemokraterna ihop sig mot den nya apoteksmarknaden.

I en
motion signerad av sex socialdemokrater framkommer det att de motsätter sig
regeringens utförsäljning. De menar att omregleringen är ett direkt hot mot
tillgången på läkemedel i glesbygden. De höjer ett varnande finger till alla
som planerar att investera i den framtida apoteksmarknaden. Även om det är
svårt att tro att investerare drar öronen åt sig på grund av oppositionens
ogillande kan man tycka att det finns fog för en viss osäkerhet. Blotta
faktumet att regeringen hittills bara lämnat svävande besked i frågan borde vara
mer obehaglig än socialdemokraternas motion.

Och just
läkemedelsförsörjningen är uppenbarligen ett orosmoln bland svenskar ute i
landet. I en artikel i Ystads Allehanda vittnade häromdagen bekymrade
landsortsbor om hur framtida läkemedelsinköp kan bli ett riktigt gissel. När
besöken till trogna och hjälpsamma apoteksombud i den lilla presentbutiken
ersätts med otaliga knapptryckningar på tonvalstelefon och köp över internet är
det många som är missnöjda. Och jag kan förstå att en äldre person som aldrig
bekantat sig med en dator känner sig stressad. Alternativet är kostsamma
taxiresor till närmsta större stad.  ?Det
blir bara skit? som Sven Bergman i skånska Sankt Olof uttrycker det. 

I Indien,
där läkemedelsförsörjningen på landsbygden länge varit ett problem, pågår
förhandlingar mellan regeringen och posten om att låta receptfria läkemedel
säljas där. I The Economic Times 
beskrivs
hur flera stora läkemedelsföretag är involverade i
projektet och tanken är att de ska dra fördel av postens distributionskanaler
och kontor. Enligt Marianne Dicander Axelsson vd på Apoteket privatkund AB är
kombinationen post och piller en möjlig utveckling även i Sverige.

Min
gissning är att innevånarna i Sankt Olof inte bli lugnare av det. Ett
postkontor har det inte funnits i staden på många år. De får hålla tummarna för
att andra, mer frekvent förekommande butiker, blir de som tillhandahåller
värktabletterna.

Att regeringen inte kommit med klara direktiv hur omregleringen ska ske oroar även ledarskribenter på en av landets stora dagstidningar.

Men jag undrar om krutet läggs på att väcka rätt person?

2

Handeln med illegala läkemedel ökar ständigt. Det kan tyckas tjatigt
att peka på riskerna med att produkterna kan vara både overksamma och
direkt farliga, men de flesta svenskar verkar inte ha tagit in
budskapet. Nu har de falska läkemedlen börjat dyka upp på apotek i
Europa och jakten på skurkarna måste öka.

En enkel och snygg hemsida, en stilig logga med ord som hälsa och lycka, därtill ett foto på en lagom snygg person i vit rock. Det är några av ingredienserna som behövs för att koka ihop den succéesoppa som läkemedelsförsäljningen på internet är. Den får en allmänbildad, riskmedveten, något stressad person över 25 att känna sig trygg nog att handla mediciner på internet. Allt enligt Läkemedelsverkets profilanalys av hur en sådan person är. De motsvarar 35 procent av den svenska befolkningen och det är mot dessa som deras kampanj som ligger i startgroparna ska vända sig.

?Vi ska väcka den sovande medicinmannen, han som tror att han vet allt, sade Kerstin Hjalmarsson från Läkemedelsverket på ett seminarium anordnat av Lif om förfalskade läkemedel, som ägde rum i veckan.?

Men jag undrar om krutet läggs på att väcka rätt person? Ett av ämnena på seminariet var frågan om när det första förfalskade läkemedlet dyker upp på ett apotek. ?När som helst?, svarade representanter från läkemedelsjättarna, ?Förmodligen aldrig? hävdad representanter för Europas parallellimportörer, som ofta blir skuldbelagda i den här frågan. De menar att industrin blåser upp problemet för att sedan ta på sig hjältekostymen och agera räddare av de utsatta konsumenterna. Och visst måste det vara härligt för en industri som ofta får spott och spe för sina buffliga metoder och smutsiga mjölpåsar att själva få jaga bovar och bli the good guys.

Men mycket talar för att problemet faktiskt redan är här och bilderna på smutsiga källarlokaler i Pakistan där talk och bläck blir läkemedel talar för sig själva. Än så länge har ingen falsk produkt upptäckts på något apotek här i Sverige, men i Storbritannien har flera fall av falska läkemedel letat sig in i den kontrollerade distributionskedjan. Det rör sig inte bara om så kallade ?life-style? preparat utan också om medel mot cancer, schizofreni och hjärtsjukdomar. 

Handeln på internet växer och visst behövs insatser mot den också. Men i en tid när säljställen för läkemedel är på väg att bli fler blir frågan om vad som kommer ut i de verkliga butikerna viktigare än någonsin. Polis och tull säger att gällande lagar och små resurser gör det svårt att sätta dit de skyldiga som kan finnas överallt i distributionsleden. Straffsatserna för att förfalska läkemedel är låga i Sverige, ett-två års fängelse. Mer samarbete och tydligare politiska direktiv både från EU och nationellt efterfrågades av såväl industri som myndigheter. Min känsla är att det inte är en sovande medicinman som måste väckas utan slumrande politiker. Men inte en enda politiker hade tagit sig dit. Skicka en väckarklocka till Rosenbad någon?

Halstabletter och sorbet

0

I en tid när Apoteket snart inte är de enda som
ska förse oss med läkemedel gör de allt för att bli så populära som möjligt.
Mycket krut satsas på att bredda sortimentet och källan av nya produkter tycks
aldrig sina. Känslan är att det ska finnas något för alla på hyllorna, frågan
är om det är en bra väg?

Apoteket är populärt. Företaget hamnar på andra
plats när svenskarna ska välja vilket företag de tycker bäst om, brädade endast
av diskmedlet Yes. I en undersökning som utförts av ISI Wissing fick 1000
personer svara på vilket varumärke gillar bäst och deltagarna gav Apoteket både
många toppbetyg och väldigt få bottenpoäng. 
Det är helt enkelt ett varumärke som inger ett stort förtroende.

I min värld har Apoteket alltid varit just
pålitligt. Jag har gått dit när jag velat vara säker på att köpa någonting som är
bra för mig må det vara plåster, schampo eller solkräm. Det har känts som att
en tandbortse från Apoteket nog är strået vassare än den från matvaruaffären
och att halstabletterna som ligger i deras hylla, som rekommenderas av en
allvarlig person i vit rock, måste vara bättre än den på Pressbyrån. Tråkigare
men pålitligt. Jag tror att många känner igen sig i bilden av att det är en
butik som man kan lita på, här finns inget trams.

Nu ska konkurrensen öka och i takt med den, utbudet
på Apoteket. När johannesört, rosenrot och sexleksaker trängs med läkemedel på
hyllan blir bilden en annan. När de förtroendeingivande apotekarna som har
lotsat mig rätt i floran av allergimedicin också ska tipsa mig om vitaminer och
läkeörter så händer någonting. Det behöver inte bli sämre, jag är övertygad om
att ett stort urval är bra på många sätt. Men jag tror också att många
svenskars syn på Apoteket håller på att förändras och frågan är till vilket
pris?

I undersökningen ovan har kunderna också fått svar
på vilka företag de är mest nöjda med och där får man kika längre ner för att
hitta vår läkemedelsförsäljare. På tionde plats ligger de efter både IKEA,
Lambi, Zoegas och Svinto. Ett av företagen som har flest nöjda kunder visar sig
vara Lejonet och Björnen, glassproducent med förkärlek för fantasifulla
smakkombinationer, en riktig finglass. Och det är klart, vem är inte mer
belåten efter ha köpt passionssorbet än ett vårtmedel?

Visst måste det vara förvirrande för Apoteket när
kunderna gillar dem men inte är nöjda. Frågan är hur långt de ska gå för att
ändra på det. En banana-split eller ett Apoteket-café kan nog vara ett sätt.
Ett tips är annars att använda sig av expertis och seriös framtoning även i
framtiden.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng