Bakterier återställer balansen

Infektioner i halsen, mellanörat, tarmen och slidan kan vara svåra att behandla och kommer lätt tillbaka. Men återfallsrisken kan minskas med nyttiga bakterier som återställer ekosystemet i kroppen.

21 mar 2002, kl 13:58
0

Du är inte ensam. I människokroppen bor miljarder bakterier som utför viktiga funktioner. De hjälper till med matsmältningen och håller sina sjukdomsalstrande släktingar borta. Att mejeriprodukter som yoghurt och filmjölk kryllar av nyttiga bakterier har knappast kunnat undgå någon. I livsmedelsindustrin pågår ett intensivt utvecklingsarbete av ?functional food?, mat som inte bara smakar gott utan också har förbättrats med någon hälsosam egenskap, ofta en noggrant utvald bakteriekultur.

Samtidigt pågår forskning på hur nyttiga bakterier kan användas kliniskt. De första försöken gjordes redan för flera årtionden sedan, men de metoder som testades kunde inte konkurrera med antibiotikan i popularitet.

Idag är vi mer medvetna om riskerna med antibiotika, dels att överförskrivning selekterar fram resistenta bakterier, dels att preparaten slår ut de nyttiga bakterierna. Sakta ökar i stället intresset för bakterieterapier.

Osmaklig livräddning

Tore Midtvedt är professor emeritus i medicinsk mikrobiell ekologi på Karolinska Institutet. Han har forskat på bakterieterapi mot tarmsjukdomar i många år. Framför allt har han riktat in sig på diarré orsakad av bakterien Clostridium difficile. Vid svåra infektioner med C. difficile kan i stort sett alla andra bakteriearter konkurreras ut i tarmen. Diarrén är svår att rå på och kan till och med vara dödlig.

Bakterieterapi har visat sig vara mycket framgångsrik som behandling mot C. difficile-diarréer. Patienten får avföring från en frisk donator, antingen via ett lavemang eller genom en nässond. Bakterierna från den införda avföringen kan sedan konkurrera ut C. difficile. Även om proceduren är effektiv kan den tyckas osmaklig.

? När man är så sjuk spelar det inte så stor roll, säger Tore Midtvedt.

Donatorerna kontrolleras så att de inte har hiv, hepatit eller någon annan känd sjukdom. Men trots att metoden är effektiv används den knappast i Sverige.

? Men jag kom just från ett möte i Bangkok, där var det en läkare som berättade att han just hade räddat livet på två patienter med metoden, berättar Tore Midtvedt.

Tore Midtvedt ser bakterieterapin som ett komplement till antibiotika.

? Man kan säga att det är för att normalisera effekterna, antibiotika stör tarmfloran rätt mycket.

Bakterier överallt

På varje plats i kroppen där det finns bakterier kan bakterieekologin komma ur balans och orsaka ohälsa. Forskare i Umeå och Göteborg har provat bakterieterapi mot en rad åkommor. En av dem som lett forskningen är Stig Holm, professor emeritus i klinisk bakteriologi.

? Vi har gjort försök i munhålan och mot öroninflammation, med normalflorebakterier som hämmar tillväxten av de sjukdomsalstrande bakterierna.

? Vi har fått klart minskat återinsjuknande för mellanöroninflammationer och tonsillitis, speciellt hos dem som är benägna för upprepade infektioner. När man får antibiotika stör man den normala floran, och då finns det inget skydd kvar. Då är det lättare att få en infektion till.

Det pågår även motsvarande försök mot infektioner i slidan, som är mycket vanliga. Det är ofta svampinfektioner som är besvärliga att få bukt med.

? Man kan nog vänta sig att det kommer större studier snart, säger Stig Holm. Infektionen kommer tillbaka mycket lätt och man vill helst inte ge så mycket antibiotika.

Urinvägsinfektioner är svårare att komma åt, och de studier som gjorts hittills har inte varit så lyckade.

? Man kan rimligen inte spruta in bakterier i urinblåsan, säger Stig Holm. Det finns visserligen studier på det från sekelskiftet, men det var innan det fanns antibiotika. Antibiotika är nog att föredra i så fall.

Det som ändå provas mot urinvägsinfektioner är att återställa ekologin i perineum, det bakterierika området mellan anus och kön. Bland annat har man använt tamponger som varit indränkta i bakterier.

Tröst för öronbarn

Stig Holm var för många år sedan handledare åt Kristian Roos, som idag är överläkare på öron-näsa-hals på Lundby sjukhus i Göteborg. Han berättar mer om de försök de gjort.

? Vi upptäckte att patienter med halsfluss hade färre av de vanliga bakterier som man brukar ha i halsen. Vi sprutade in snälla bakterier, och det fungerade bra.

? Normalt sett efter en antibiotikakur tar det några veckor innan bakteriefloran är återställd, och under den tiden är man extra känslig för nya infektioner.

Till skillnad från forskarna som arbetar med tarmsjukdomar utför Kristian Roos och hans kollegor inte donationer direkt från en patient till en annan. I stället letar man reda på vissa bakteriestammar hos friska patienter och odlar dem. Många tarmbakterier går inte att odla med dagens tekniker, och många stammar är outforskade.

Många småbarn får återkommande öroninflammationer, vilket är mycket plågsamt. Även här har bakterieterapi kunnat hjälpa.

? Vi hittade rätt bakterier och sprutade upp dem i näsan så att de kunde ta sig upp till örat. Det gav bra resultat. De barn som fick sprayen fick inte återfall så ofta, säger Kristian Roos.

? Det skulle vara bra att få ner förskrivningen av antibiotika. Omkring 500 000 söker årligen för akuta öroninflammationer i Sverige.

Metoden botar inte alla men innebär ändå en stor förbättring. I en studie (BMJ 2001;322:1-4) var 42 procent av de barn som fått sprayen helt friska tre månader efteråt, jämfört med 22 procent av dem som enbart fått antibiotika.

Svårt sälja bakterier

Kristian Roos och hans kollegor hoppas kunna sprida metoden. Än så länge är deras arbete unikt, och intresset har varit stort från övriga forskarvärlden. För att kunna tjäna pengar på terapin har de tagit patent både på de nyttiga bakteriestammar de isolerat och på metoden att spruta in dem. Men det krävs stora ekonomiska resurser för en fullskalig klinisk prövning.

? Vi har varit i kontakt med många tänkbara finansiärer, men de säger bara att det låter intressant och önskar oss lycka till, men ingen har velat satsa pengar.

Även Tore Midtvedt har sett problem med att sprida behandlingen mot tarmproblem. Även om metoden förstås kan utföras var som helst där det finns en frisk donator och en lavemangspruta finns det ändå ett intresse för att köpa bakteriepreparat.

? Det är ett stort jobb, och det får andra än jag göra. Det är inte mitt jobb att vara världsleverantör av feces.

? Myndigheterna ska veta exakt vad ett preparat innehåller för att godkänna det. Jag vill inte lägga min tid på att ta mig förbi byråkratiska regler.

Eftersom det inte går att odla alla bakteriestammar i tarmen går det inte att identifiera dem. Om ett preparat ska kunna säljas och spridas måste alltså reglerna ändras, och det tror Tore Midtvedt kommer att hända.

Bakteriernas egen antibiotika

Stig Holm ser flera hinder på vägen mot en kommersialisering. Att få helt säkra preparationer tror han i och för sig inte ska vara helt omöjligt, men det är även ett problem att distribuera bakterierna. För att göra någon nytta måste de hållas vid liv hela vägen in i patienten. Stig Holm skulle vilja förstå bättre hur bakterierna fungerar.

? Hur kan de tränga undan andra bakterier? undrar han. Beror det på att de har bättre förmåga att fastna på slemhinnan eller beror det på att de utsöndrar substanser som hämmar andra bakteriers tillväxt? Vi vet att de bakterier vi har sysslat med har hämmande effekt på andra bakterier.

De ämnen som de nyttiga bakterierna utsöndrar kallar Stig Holm för bakteriernas egen antibiotika. Ämnena är väldigt specifika och slår enbart mot närstående, skadliga släktingar. Att identifiera dessa substanser och använda dem skulle kunna vara ett alternativ till bakterieterapi.

? Det verkar mer tilltalande att tillföra levande bakterier som kan fortsätta leva så att man inte behöver göra något mer. Men båda vägarna kommer säkert att prövas.

? Svårigheten är att få ett tillräckligt kraftigt utslag så att det blir rimligt att använda bakterieterapin, och det till ett överkomligt pris. Antibiotika är ju väldigt billigt i dag, så det är frågan om man är beredd att ta den extra kostnaden för att behålla ekologin. Det tycker jag att man ska göra, säger Stig Holm.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng