Antibiotika på agendan i höst

Det är åtta år sedan Sverige var ordförande i EU senast. Arbetet har därför varit intensivt runt om i landet för att förbereda så att Sverige så bra som möjligt kan påverka den europeiska agendan under det halvår som ordförandeskapet pågår. Regeringens agenda har i stor utsträckning satts i samarbete med de två tidigare ordförandeländerna Frankrike och Tjeckien i ett så kallat 18-månadersprogram.
– Den viktigaste frågan som redan pågår inom EU är den om patientrörligheten och den kommer följa med in i vårt ordförandeskap, säger Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig hos socialminister Göran Hägglund.

Men det finns också utrymme för ordförandelandet att sätta en egen sexmånadersagenda och många är intresserade av att påverka valet av frågor. Läkemedelsindustriföreningen har till exempel satt ihop ett helt dokument med frågor de tycker är viktiga för regeringen där de bland annat föreslår att frågan om prissättning av läkemedel bör diskuteras. Men tillslut har det landat i tre frågor som regeringen valt att satsa på: antibiotikaresistens, e-hälsa och läkemedelsuppföljning.

Fram tills nu har fokus i det europeiska arbetet mot antibiotikaresistens legat på att begränsa användningen, men när Sverige nu tar över kommer det istället att handla om hur man får igång utvecklingen av nya antibiotika. Ett val som glädjer både läkemedelsindustrin och nätverket mot antibiotikaresistens, STRAMA.
– Det här är första gången som man lyfter frågan om läkemedelsutveckling inom antibiotikaområdet på en så hög politisk nivå. Det kan leda till ett nytt synsätt på vad man måste göra för att få igång satsningarna på nya antibiotika. Industrin klarar inte det här på egen hand utan det måste till någon ekonomisk överenskommelse med samhället. I bästa fall leder det här mötet till att man får fram början på en ny affärsmodell för antibiotika, säger STRAMA:s ordförande Otto Cars som länge stridit för frågan.

Under ordförandeskapet passar också många myndigheter på att driva sina frågor i Europa. På Läkemedelsverket är till exempel ett hundratal personer inblandade i förberedelserna för ett 20-tal möten. Många av mötena är nätverksträffar som traditionsenligt hålls av ordförandelandet. Men Läkemedelsverket vill också sätta fokus på en ny fråga i det europeiska samarbetet. Den 10-11 november ordnar de en konferens om läkemedel och miljö i Uppsala. Initiativet kommer från myndighetens nya miljöchef Charlotte Unger. Från sitt tidigare jobb som Sveriges chefsförhandlare  för den nya kemikalielagstiftningen Reach har hon stor erfarenhet av vad som krävs för att få något gjort i EU, och enligt henne är möten av den här typen mycket viktiga eftersom det ger en arena där folk kan ta kontakt med varandra.
– När jag jobbade med Reach handlade väldigt mycket om att ringa runt till olika ministerier i alla 27 medlemsländer och se vilka diskussioner som pågick inom länderna. Det är inte bara mellan länderna som man tycker olika. Därför har vi bjudit in representanter både från medlemsländernas  hälsoministerier och deras miljöministerier. Vi har också bjudit in tre olika direktorat från EU-kommissionen, hälsa, industri och miljö, säger Charlotte Unger.

Under miljökonferensen är det framförallt tre Svenska projekt som ska lyftas fram.
– Vi kommer att prata om miljöklassifi-ceringen i FASS, det stora forskningsprojektet Mistrapharma och det regeringsuppdrag som vi fått för att undersöka vad som kan göras för att motverka utsläpp vid produktionsanläggningar, säger Charlotte Unger.
Charlotte Unger hoppas också att höstens arbete ska ge miljöfrågan högre prioritet.
– Idag gör vi många analyser av läkemedlens miljöeffekter men man kan fortfarande inte ta hänsyn till miljön när man tar ställning till om ett läkemedel ska godkännas eller inte. Sverige arbetar för att det ska ändras, och ett första steg är att få folk att se en god miljö som en självklar del av en god folkhälsa.