Annons

Anarkistisk läkemedelsförsörjning i Mongoliet

Läkemedelsdistributionen i Mongoliet är anarkistisk. Vid sidan av de officiella kanalerna sker privat försäljning direkt från förskrivande läkare, som själv köpt medicinerna utomlands, eller har provision på att förskriva vissa företags produkter. Trots att det är olagligt.

18 feb 2003, kl 11:09
0

Annons

Centrala Universitetssjukhuset ligger ett stenkast från revolutionstorget i centrala Ulaanbaatar. Det är lika nedslitet som alla byggnader från den gamla sovjettiden. I dag finns här 550 bäddar och 135 läkare. Alla specialiteter utom thorax- och neurokirurgi är representerade. Men man lever under knapphetens kalla stjärna.
? Vår budget, liksom våra medarbetares löner har skurits ner till en tredjedel av vad de var för drygt tio år sen, säger Tsurem Mukhar, sjukhusdirektör vid Centrala Universitetssjukhuset i Ulaanbaatar.
De kärva ekonomiska villkoren har fått konsekvenser, bland annat för läkarnas etik. Många människor kan berätta om hur läkare i princip inte tar emot patienter om de inte kommer med ?gåvor?, och att de säljer mediciner direkt till sina patienter som påstås vara mycket bättre.
Vissa läkare ingår i nätverk som delar ut provision om de förskriver de läkemedel som nätverket säljer. Sjukhusdirektör Tsurem Mukhar bekräftar denna beskrivning.
? Det är riktigt att allt detta förekommer, även om det är illegalt, säger han.
Men vad gör du när du kommer på någon av dina läkare med att vara inblandad i sådan verksamhet?
? Jag säger till dem att sluta, men jag avskedar dem inte. Jag har inte möjlighet att höja deras löner, och jag vill helst inte ha reda på om det förekommer, säger Tsurem Mukhar.



Mer än halva lönen

I princip ska sjukvården vara fri i Mongoliet, men sanningen är en annan. Alla laboratorietester, röntgenundersökningar, ultraljud och datortomografi kostar extra.
Ett labbtest ligger på omkring 2 000 turgöt vilket motsvarar cirka 20 svenska kronor. En datortomografi kostar 45000 turgöt, vilket är mer än halva månadslönen för en läkare.
Dessutom är den officiella arbetstiden på sjukhuset extremt kort. Arbetet på mottagningarna startar som regel inte före klockan 10.00 på förmiddagen, och slutar 15.30.
? Efter den tiden får alla patienter som vill träffa en läkare betala en särskild avgift på cirka 3 000 turgöt, utöver eventuella avgifter för röntgen och annat, säger Tsurem Mukhar, som själv säger sig tjäna omkring 120 000 turgöt i månaden, vilket motsvarar 1200 svenska kronor.
Hans sjukhus som är det äldsta i huvudstaden är med i den pågående diskussionen om vilka sjukhus som ska privatiseras. Regeringen vill minska sina kostnader för sjukvården. I dag garanterar staten i första hand kostnader för byggnader, uppvärmning av de statliga sjukhusen, samt vården för vissa typer av sjukdomar, som diabetes, cancer, tuberkulos, barn- och kvinnosjukvård.
Regeringens ambition är att en större del av sjukvårdens kostnader ska finansieras via den allmänna sjukförsäkringen. På grund av att inbetalningen till denna försäkring bara utgör 3 procent av varje individs inkomst, är Tsurem Mukhar och många andra rädda för att det nya finansieringssystemet kommer att innebära ytterligare nedskärningar.



Olika sorters sjukvård

Regeringen tror emellertid att en omfattande privatisering ska kunna ge extra inkomster till sjukvården genom att fokusera på vård till rika mongoler. Uppskattningsvis reser 30000 varje år till utlandet för att få sjukvård av högre kvalitet. Enligt statliga beräkningar spenderar de i genomsnitt 1000 US dollar per person på att köpa sjukvård utomlands. Pengar man hoppas få in i det egna landets sjukvårdssystem genom privatiseringar.
? Vi kommer självklart att få två olika sorters sjukvård. En bättre för de rika och en av sämre kvalitet för de fattiga. Men många fattiga länder i världen tvingas tyvärr att ha en stor andel privata sjukhus, säger Tsurem Mukhar.
Själv säger han sig inte ha något emot att bli direktör för ett privat sjukhus, förutsatt att han själv äger det, inte som anställd.



Saknar MR-kamera

Vad vill då denne något uppgivne sjukhusdirektör satsa på om han fick bestämma över sjukvården i Mongoliet?
? Då skulle jag satsa på att höja kvaliteten på vår tekniska utrustning. Jag skulle köpa en MR-kamera för det finns inte i vårt land, säger Tsurem Mukhar och rusar vidare till nästa intervju.
Det är en mongolisk tidning som vill veta mer om sjukhusets satsning på njurtransplantationer som man ska starta i början av 2003 med medicinsk assistans från Sydkorea. Det finns, enligt Tsurem Mukhar enstaka mongoler som åker utomlands och betalar 30 ? 40000 US dollars för ett sådant ingrepp.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng