Allvarliga brister kring försäljning av receptfritt

Kunskapsnivån kring försäljning av receptfria läkemedel måste öka, enligt Läkemedelsverket. Vanligaste inrapporterade bristen är att sälja utan att ha anmält handel.

15 Jun 2016, kl 10:42
0

Att inte anmäla försäljning av receptfria läkemedel är den vanligaste bristen rapporterad av kommunerna och en av de allvarligaste. Det visar Läkemedelsverkets tillsynsrapport om handel med receptfria läkemedel för åren 2014-2015.

– Man kringgår helt regelverket om man inte anmäler försäljningen och det ses som en särskilt allvarlig brist. Det kan vara av okunskap, att vissa kanske inte vet att man måste anmäla försäljning, säger Katarina Fors, gruppchef Tillsyn detaljhandel vid Läkemedelsverket.

Verksamheter som inte anmäler kan bestå av flera olika kategorier så som mataffärer, mindre kiosker och bensinstationer. I vissa fall kan det, enligt Katarina Fors, vara ett missförstånd när man sålt verksamheten och man ska avanmäla och den nya ägaren anmäla försäljning.

Om försäljning av receptfria läkemedel inte anmäls hamnar det inte naturligt under tillsynsradarn, utan kanske i stället upptäcks vid tillsyn av andra varor som säljs av verksamheten, så som livsmedel eller tobak.

– Om man inte vet att man ska anmäla så kanske man inte heller har kännedom om de regler som gäller, säger Katarina Fors.

I och med att godkända partihandlare endast får sälja läkemedel till anmälda försäljningsställen köper de oanmälda verksamheterna läkemedel utanför den legala läkemedelskedjan. Konsekvensen blir så att försäljningsstället inte nås av exempelvis meddelanden om
indragning av defekta läkemedel.

När det uppdagas att en verksamhet inte har anmält försäljning av receptfria läkemedel kontaktar Läkemedelsverket den som är ansvarig för verksamheten och begär svar om de tänker anmäla eller sluta sälja. Läkemedelsverket kan gå vidare till att fatta beslut om vite och förbud mot att sälja läkemedel om verksamheten inte anmält handel.

Under 2015 inrapporterades 20 fall av oanmält försäljningsställe, men Katarina Fors menar att det kan finnas ett mörkertal.

– Det är det antalet fall vi sett i bristrapporter men det finns säkert ett mörkertal också i och med att varken vi eller kommunen har uppdrag att kontrollera vilka som inte har anmält försäljning, säger hon.

Det största problemet menar Läkemedelsverket är den bristande kunskapsnivån kring försäljning av receptfria läkemedel. Främst är det de som är ansvariga för verksamheten som man syftar på.

– Nu ser vi över våra vägledningar till både kommunen som utövar tillsyn och till verksamhetsutövare. Informationen ska bli bättre anpassad för målgruppen så att alla på ett lättare sätt kan förstå, säger Katarina Fors.

Avsaknad av egenkontrollprogram var den näst vanligaste bristen 2015 och inom det området vill Läkemedelsverket sprida mer kunskap.

– Vi tar bland annat fram en mall för egenkontroll med stöd i hur man kan utforma ett sådant program. Men vi informerar även kommunerna för att de ska få bättre kännedom och uppmärksamma problemet, säger Katarina Fors.

De fem vanligaste bristerna:

År 2015
Oanmält försäljningsställe, 20 fall
Egenkontrollprogram saknas, 14 fall
Läkemedlen exponeras inte så att det tydligt framgår att produkterna är läkemedel, 13 fall
Egenkontrollprogrammet har brister, 11 fall
Skyltning om 18-årsgränsen saknas, 9 fall

År 2014
Oanmält försäljningsställe, 38 fall
Bristande uppsikt över läkemedlen 18, fall
Tillhandahållande av läkemedel med för kort hållbarhet, 10 fall
Läkemedlen exponeras inte så att det tydligt framgår att produkterna är läkemedel, 8 fall
Förvaringen uppfyller inte kraven, 6 fall

Micaela Toresson
Tidigare webbredaktör/medicinjournalist Läkemedelsvärlden.se
Föregående artikelSÖS drar tillbaka ny förlossningsmetod
Nästa artikelFortfarande oklart om antroposofbeslut