Annons
Home 2025

Årlig arkivering 2025

Nu stoppar TLV fusk med extemporeläkemedel

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har ändrat föreskrifterna om extemporeläkemedel. När de nya föreskrifterna börjar gälla 1 november kan myndigheten besluta att ett visst extemporeläkemedel inte ska ingå i läkemedelsförmånerna. Syftet med ändringen är att se till att läkemedelsförmånerna inte används felaktigt.

Extemporeläkemedel är läkemedel som tillverkas individuellt för en viss patient när ett godkänt läkemedel saknas eller inte är lämpligt. Det tillverkas efter förskrivarens angivna komposition. Hittills har de individuellt tillverkade preparaten automatiskt ingått i läkemedelsförmånen.

Kan utesluta extemporeläkemedel

Men nu blir det ändring på detta. TLV kan efter ändringen utesluta ett extemporeläkemedel ur förmånen om det innehåller samma verksamma substanser som ett godkänt läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna. Ett extemporeläkemedel kan även uteslutas när ett godkänt läkemedel som innehåller samma verksamma substans endast ingår i förmånerna med förmånsbegränsning. Dessutom kan även andra ”särskilda skäl” ge TLV möjlighet att inte subventionera ett extemporeläkemedel.

Fått signaler om fusk

Bakgrunden till ändringen är att TLV, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat vill hindra förskrivare från att använda extemporevägen som ett sätt att kringgå negativa subventionsbeslut om godkända läkemedel. Alltså att vårdgivare skriver ut extemporepreparat som är snarlika godkända, icke subventionerade läkemedel för att patienten ska få behandlingen inom förmånen.

Både Region Stockholm och Riksrevisionen har slagit larm till TLV om att de misstänker sådant fusk. Det gäller bland annat vårdgivare i Stockholm som skriver ut cannabispreparat extempore (de godkända cannabisläkemedlen ingår inte i läkemedelsförmånerna).

Översikt bekräftar gott skydd av RSV-vacciner

Det finns starka vetenskapliga bevis för att de nya vaccinerna mot respiratoriskt syncytialvirus, RSV, både är säkra och ger effektivt skydd för de grupper som bäst behöver det. Det konstaterar det vetenskapliga utvärderingsinstitutet Cochrane i en ny kunskapsöversikt.

Utvärderingen genomfördes av en internationell forskargrupp på uppdrag av EUs smittskyddsmyndighet ECDC.

Nya RSV-vacciner

De senaste åren har nya vacciner mot RSV-infektion blivit godkända i EU, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om. De RSV-vacciner som för närvarande är tillgängliga i Sverige heter Abrysvo och Arexvy. De är godkända för att förebygga nedre luftvägsinfektioner orsakade av RS-virus hos vuxna från 60 års ålder. Abrysvo är även godkänt för att skydda spädbarn genom att vaccinera mamman under graviditeten.

De nya RSV-vaccinerna fungerar så att de lär immunsystemet att reagera mot ett ytprotein på RS-viruset som kallas F-protein. Immunsvaret kan förhindra allvarlig sjukdom i de nedre luftvägarna.

Rekommendation att avvakta

När vacciner och andra läkemedel godkänns väger läkemedelsmyndigheten nytta mot risker. Underlaget är kliniska prövningar som läkemedelsföretagen genomfört. Men efter godkännande kan ofta många frågor finnas kvar att besvara för att få en bra grund för exempelvis beslut om att införa vaccinet eller behandlingen i offentligt finansierad vård.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten RSV-vaccinering för friska äldre från 75 års ålder. RSV-vaccinering av gravida för att skydda barnet har myndigheten ännu inte utrett. Regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier, NT-rådet, rekommenderar hittills regionerna att avvakta med att införa subventionerad RSV-vaccinering av någon målgrupp.

Vill förbättra kunskapsläget

För att förbättra kunskapsläget om RSV-vacciner lät ECDC Cochraneinstitutet göra den aktuella utvärderingen. Forskargruppen analyserade  och vägde samman 14 kliniska studier med sammanlagt över 100 000 deltagare, inklusive äldre vuxna, gravida, kvinnor i fertil ålder och barn. Studierna genomfördes i många olika länder och på alla kontinenter.

Resultaten visar bland annat att RSV-vaccin jämfört med placebo minskar förekomsten av RSV-orsakad  lunginflammation och bronkit hos äldre med 77 procent.

Vaccination av gravida minskar enligt forskningsöversikten risken för att deras barn behöver vård för RSV-associerad nedre luftvägssjukdom och sjukhusinläggning med 54 procent.

Ser tydliga bevis

Biverkningarna av vaccinerna var nästan uteslutande lindriga.

– Utifrån vår genomgång av kliniska prövningar fann vi starka bevis för att RSV-vacciner skyddar äldre vuxna och tydliga bevis för att de gynnar spädbarn när mödrarna vaccineras under graviditeten, säger KM Saif-Ur-Rahman, huvudförfattare och senior forskare vid Cochrane Ireland, i ett pressmeddelande från ECDC.

Den systematiska översikten kommer att kompletteras med ytterligare två analyser av skyddseffekt och säkerhet för olika RSV-vacciner.

”Tillslag visar verkligheten bakom falska läkemedel”

0

Polisen i Värmland slog nyligen till mot en omfattande tillverkning av falska läkemedel som såldes på internet. Läkemedelsverket informerar om tillslaget i ett pressmeddelande som varnar både för företaget bakom den aktuella verksamheten och för olaglig nätförsäljning av läkemedel i allmänhet.

Vid ett tillslag i ett ödetorp hittade den värmländska polisen en fabrik för olaglig tillverkning av injektionslösningar och tabletter. Polisen beslagtog tusentals förpackningar.

Ett kriminellt nätverk har, enligt Läkemedelsverket, under lång tid sålt de falska läkemedlen via ett tiotal nätbutiker. Försäljningen uppskattas till mångmiljonbelopp och Läkemedelsverket befarar att tusentals svenskar är köpare.

Olaglig försäljning ökar

De olagliga nätbutikerna drivs under det falska företagsnamnet Idenex och några går fortfarande att hitta på nätet.

– Vi har sett hur olaglig försäljning av läkemedel på nätet ökar och polisens tillslag ger också en inblick i verkligheten bakom webbplatserna. Det är uppenbara risker för hälsan att injicera dessa preparat och det är viktigt att myndigheter nu får verktyg att vända denna utveckling, säger Lena Björk, tillsynsdirektör på Läkemedelsverket, i pressmeddelandet.

– Det råder inga tvivel om att den organiserade brottsligheten tjänar stora pengar på förfalskade läkemedel. Det här är ytterligare ett exempel från en omfattande olaglig sektor som riskerar att skada godtrogna kunder. Svenska myndigheter behöver bli bättre på att förhindra, upptäcka, och stoppa detta för att skydda svenska konsumenter.

Ska föreslå åtgärder mot falska läkemedel

Läkemedelsverket påminner om att webbsidor som säljer läkemedel ska ha klickbara EU‍-‍symboler. Svenska nätapotek ska även visa apotekssymbolen, som länkar till Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man se om apoteket är godkänt.

Om några månader, 1 januari 2026, ska Läkemedelsverket avrapportera ett regeringsuppdrag om vad som kan göras för att stoppa den växande handeln med förfalskade läkemedel.

Fotnot: Här kan du se en film om falska läkemedel som Läkemedelsvärlden producerade 2019.

Vill förebygga brottslighet inom apotek

0

I en kartläggning som täcker åren 2020-2024 hittade Läkemedelsverket bara ett begränsat antal fall av brottslighet inom apoteksverksamhet. Men myndigheten framhåller i en ny rapport att detta inte är någon garanti för att problemet verkligen är begränsat.

”Dagens tillsynsmetoder och informationsflöden gör det svårt att upptäcka aktörer som agerar otillbörligt. Det går därför inte att dra några säkra slutsatser om förekomsten av välfärdsbrottslighet inom apotekssektorn baserat på kartläggningen”, skriver myndigheten och föreslår ett flertal åtgärder för att förhindra sådan brottslighet.

Har granskat fem år

Som Läkemedelsvärlden då rapporterade fick Läkemedelsverket i fjol i uppdrag av regeringen att kartlägga välfärdsbrottslighet i apotekssektorn och föreslå motåtgärder. Nu redovisar myndigheten sina resultat och slutsatser av det arbetet.

Kartläggningen omfattar inte enbart rena välfärdsbrott där offentligt finansierade trygghetssystem missbrukas för egen vinning utan även annan brottslighet och oseriöst agerande i apoteksbranschen.

Som en del av granskningen gick man igenom de ärenden där myndigheten återkallade eller nekade apotekstillstånd under 2020-2024. I den genomgången hittades två tillsynsärenden som gällde brottslighet.

Fälld för narkotikabrott

Det ena fallet gäller en apoteksägare som sålde narkotiska läkemedel utan att kunden behövde visa recept. Läkemedelsverket fick 2019 signaler om att det verkade pågå oegentligheter med recepthanteringen på apoteket och gjorde en oanmäld inspektion. Den visade på en rad brister och inspektörerna upptäckte också att apoteket lagerhöll ovanligt stora mängder narkotikaklassade läkemedel. Därför stämde Läkemedelsverket av med E-hälsomyndigheten och partihandlare hur mycket narkotiska preparat som apoteket sålt och köpt in.

Det visade sig att apoteket köpte in större mängder än vad som expedierades på recept och myndigheten gjorde en polisanmälan. Det framkom då att polisen redan hade en utredning i gång om det aktuella apoteket.

Polisen och Läkemedelsverket gjorde en gemensam insats mot apoteket som så småningom ledde till att ägaren dömdes till fängelse i fem år och åtta månader för sunnerligen grovt narkotikabrott och grovt penningtvättbrott.

Lurade regionen

Det andra fallet gäller mer renodlad välfärdsbrottslighet där ett apotek genom systematisk felaktig rapportering om expediering inom läkemedelsförmånerna fick en för hög ersättning från regionen.

Det var regionen som 2022 hörde av sig till Läkemedelsverket med misstankar mot apoteket. Myndigheten gjorde en oanmäld inspektion och begärde in uppgifter från E-hälsomyndigheten om apotekets receptexpediering och från partihandlare om hur mycket läkemedel apoteket köpt in.

Granskningen visade att apoteket rapporterade försäljning av mer läkemedel än vad det köpte in. Dessutom upptäcktes en del annat fiffel med regelverket för läkemedelsförmånerna. Läkemedelsverket återkallade apotekstillståndet och bolaget blev polisanmält och anmält till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Befarar mörkertal

Under den period som kartläggningen omfattar avslog Läkemedelsverket även sex ansökningar om apotekstillstånd eftersom de sökande inte levde upp till lämplighetskraven.

Det är alltså inte någon omfattande kriminalitet som syns i kartläggningen. Men Läkemedelsverket menar att det kan finnas ett mörkertal eftersom nuvarande kontrollsystem inte är tillräckligt effektivt och eftersom apoteksbranschen kan vara lockande för kriminella:

”Apotekens tillgång till bland annat narkotiska och andra attraktiva läkemedel, patientuppgifter samt tillgång till offentliga medel genom läkemedelsförmånerna medför dock att apotek kan vara en attraktiv måltavla för brottslig verksamhet”, skriver myndigheten.

Vill förebygga brottslighet

Läkemedelsverket föreslår nu i rapporten till regeringen ett flertal åtgärder för att förebygga brottslighet inom svensk apoteksverksamhet.

– Sverige har idag säkra apotek som allmänheten kan känna sig trygga med. Samtidigt har fall av välfärdsbrottslighet och andra oegentligheter kopplade till apoteksverksamhet identifierats. Vi vill med de här förslagen arbeta preventivt genom en skärpt tillståndsprövning och en mer utvecklad tillsyn för att stärka vår kontroll, säger Annika Babra, enhetschef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

– Vår uppfattning är att en preventiv strategi mot välfärdbrottslighet är den mest effektiva. För att möjliggöra detta krävs ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter, men även med andra aktörer. För att samverkan med andra myndigheter ska kunna ge de resultat som eftersträvas behövs sekretessbrytande bestämmelser.

Hoppas på nya se

Läkemedelverket vill göra både tillståndsprövningen och tillsynen hårdare. Tillståndsprövningen föreslås bli tuffare bland annat genom att Läkemedelsverket får möjlighet att begära in yttranden från polismyndigheten och skatteverket för att kunna bedöma om en sökande är lämplig att driva ett apotek.

Även i tillsynsarbetet efterlyser Läkemedelsverket mer informationsutbyte mellan myndigheter och lägre sekretesströsklar för detta utbyte. Myndigheten vill utveckla en mer strukturerad övervakning av uppgifter från bland andra E‍-‍hälsomyndigheten och partihandlare. På så vis skulle man kunna upptäcka avvikande mönster apotekens inköp och försäljning av läkemedel.

Här sätter Läkemedelsverket sitt hopp till en proposition från regeringen som nu ligger på riksdagens bord om sekretessbrytande bestämmelser för att öka utbyte av uppgifter mellan myndigheter som bekämpar brott.

Läkemedelsföretag får pris för patientinformation

0

Takeda pharma AB vinner Apotekarsocietetens pris för bästa patientinformation 2024. Företaget får priset för patientbroschyren ”Till dig med CIDP, Kronisk Inflammatorisk Demyeliniserande Polyneuropati” som har tagits fram av Petra Hallgren och Emma Lindh på Takeda.

Apotekarsocieteten skriver i ett pressmeddelande att broschyren på ett tydligt och användarvänligt sätt stöttar en liten patientgrupp med viktig kunskap. CIPD är en ovanlig sjukdom och den prisbelönta broschyren syftar till att både ge patienterna kunskapsstöd och att minska känslor av ensamhet.

Engagerade i patientinformation

Annika Alterius, Medical director på Takeda, är glad över utmärkelsen.

– För oss är det avgörande att patienter i alla skeden av sin sjukdomsresa har tillgång till information, kan förstå sin diagnos och själva tolka sitt välbefinnande. Våra insatser tar alltid sin utgångspunkt i patientens behov och perspektiv, kommenterar hon i pressmeddelandet.

– Vi är övertygade om att välinformerade och engagerade patienter får bättre förutsättningar att ta kontroll över sin sjukdom och på bästa sätt tillgodogöra sig sin behandling, vilket i sin tur ökar chansen att behandlingen ger önskad effekt.

Vill lyfta fram patientnytta

Priset för bästa patientinformation instiftades 2012 och delas årligen ut av Apotekarsocietetens sektion för läkemedelsinformation. Syftet är att uppmärksamma högkvalitativ, innovativ och tillgänglig information som stärker patientens egen förmåga att förstå och använda läkemedel på ett säkert och effektivt sätt.

– Läkemedel ger ju inte avsedd nytta om de inte används rätt och därför vill Apotekarsocieteten lyfta fram initiativ som stärker patienternas möjligheter att få den information de behöver för att kunna navigera sig genom patientresan från diagnos till behandling och uppföljning. Det är just detta som priset Bästa patientinformation vill uppmärksamma, säger Lena Ring, vd för Apotekarsocieteten.

Juryn för priset för bästa patientinformation utgår i sin bedömning från kriterier som tillgänglighet, språk, pedagogik och patientnytta. Juryn består av representanter för apotek, vård, näringsliv och patienter. Priset består av ett diplom, dessutom bjuder Apotekarsocieteten in vinnaren att sitta i juryn kommande år.

Vetenskapsrådet ska främja AI-utvecklingen

Regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att främja AI-utvecklingen inom forskningen i Sverige. Regeringsuppdraget är treårigt och omfattar åren 2026-2028.

Syftet är att svenska forskare ska bli bättre på att ta tillvara möjligheterna att använda artificiell intelligens, AI, som verktyg i sitt arbete. Vetenskapsrådet ska underlätta och stimulera en sådan utveckling på flera olika sätt.

Ska kartlägga AI-utvecklingen

En del av regeringsuppdraget är att kartlägga behov, möjligheter och hinder för AI-utvecklingen inom olika vetenskapliga områden. Vetenskapsrådet ska också undersöka vilket stöd och vilken vägledning som forskarna inom olika område behöver för att utveckla AI-baserade forskningsverktyg.

Här ingår även att säkerställa att forskarna använder AI på ett sätt som håller sig inom ramen för lagar och andra regelverk.

Dessutom ska Vetenskapsrådet göra en omvärldsanalys och verka för vetenskapligt internationellt samarbete på AI-området

Årliga rapporter

I arbetet ska Vetenskapsrådet samverka med andra myndigheter, bland andra Vinnova, Kungliga biblioteket, Myndigheten för digital förvaltning, Riksarkivet och Statistiska centralbyrån.

Vetenskapsrådet ska 2026–2028 årlige publicera en rapport om uppdraget senast 1 mars. Redovisningen 1 mars 2028 blir uppdragets slutrapport.

”Vill möjliggöra för fler att upptäcka receptarieyrket”

0

Från och med ansökningsperioden för höstterminen 2026 ändrar Uppsala universitet behörighetskraven för receptarieprogrammet. Kravet på separata gymnasiekurser i kemi, fysik och biologi ersätts med krav på betyg i naturkunskap 2. I ett debattinlägg hos presskollegan Svensk farmaci syntes nyligen stark och upprörd kritik mot förändringen, kritik som de programansvariga senare bemötte.

Men är det verkligen så klokt att ta bort kemikravet? Behöver receptarier inte kunna sin kemi? Läkemedelsvärlden ställde frågan Emma Lundkvist, programsamordnare för receptarieprogrammet vid Uppsala universitet.

– Jo, visst är det viktigt för en receptarie med goda kemikunskaper. Men man behöver inte kunna allt när man börjar på programmet. Det är vårt ansvar att se till att man får lära sig det man behöver under utbildningen, svarar hon.

– Det är behörighetskraven för inträde till utbildningen och inte kunskapskraven för examen som ändras. Det här är en harmonisering med vad som gäller för exempelvis sjuksköterskeprogrammet.

Omarbetar receptarieprogrammet

Varför gör ni den här förändringen?

– Det har visat sig att den formella behörigheten inte är en garant för specifika förkunskaper. Vi har länge varit bekymrade över en utveckling där många studenter på receptarieprogrammet i dag har det tufft att klara utbildningen. Framför allt har de svårt med kemiämnena och även med cellbiologi. Vid en utvärdering av programmet 2024 såg vi att mindre än 15 procent hade kunnat ta sin examen inom de tre år som är tänkt.

– Därför har vi redan påbörjat en omarbetning av programmet som innebär att vi på olika sätt ger studenterna mer stöd att lyckas med studierna. Och därmed har även andra studentgrupper än de som läst naturvetenskapligt program på gymnasiet förutsättningar att klara programmet. Vi är övertygade om att en motiverad student som gått exempelvis samhällsprogrammet eller vård- och omsorgsprogrammet kan bli en utmärkt receptarie.

Hoppas på ökat söktryck

Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om en trend där det blivit allt svårare att fylla utbildningsplatserna på receptarieprogrammet. Och där en del av dem som kommer in ser den treåriga receptarieutbildningen som ett steg på vägen mot det verkliga målet som för dem är att bli apotekare. Emma Lundkvist hoppas att de ändrade behörighetskraven ska bidra till att motverka den här trenden och öka intresset för receptarieyrket.

– Vi har starka förhoppningar om att detta ska ge oss fler motiverade sökande. Vi vill göra det möjligt för fler att upptäcka det här yrket, säger hon.

Uppsala är hittills det enda lärosätet med receptarieutbildning som ändrar behörighetskraven på det här sättet. Varför?

– Vi har en bra dialog mellan lärosätena och de andra har visat en försiktig nyfikenhet på vårt beslut, men hittills är vi ensamma om det. Övriga kanske avvaktar och låter oss testa.

Framhåller samhällsansvar

Vad säger du om kritiken att ni riskerar att urholka utbildningens kvalitet?

– Det är bra att det blir debatt, vi vill gärna ha ännu mer debatt. Men vi kommer inte att sänka kvaliteten. På det här sättet tar vi vårt samhällsansvar för kompetensförsörjningen och anpassar utbildningen till behoven hos apoteksbranschen, regionerna och andra stora arbetsgivare.

”Inför heltäckande vaccinregister!”

0

DEBATT. Vaccinationer räddar årligen miljontals liv världen över. I Sverige har vi ett högt förtroende för vaccin och en generellt hög vaccinationsvilja. Men vi behöver införa ett heltäckande system för att samla in data om genomförda vaccinationer. Utan ett fullgott register riskerar viktig kunskap, forskning och en chans till stärkt beredskap att gå förlorad.

Vaccinationsregister ger heltäckande bild

I Sverige har vi en lång historia av att samla in befolkningsstatistik. De svenska befolkningsregistren är unika i sitt slag, och har blivit en viktig datakälla inom flera olika forskningsområden. Men när det kommer till att föra statistik över vaccinationer halkar vi efter.

I dagsläget finns ett nationellt vaccinationsregister för Sverige, men registret omfattar inte alla vaccinationer. Endast covid-19 och de vaccinationer som ges inom nationella vaccinationsprogram ingår. Det här innebär att det är omöjligt att få en heltäckande bild av hur vaccinationstäckningen ser ut i landet, då en stor del av de vaccinationer som genomförs aldrig blir registrerade. Det är en stor förlust – inte bara för enskilda individer och hälso- och sjukvården – utan för samhällets möjligheter att fatta informerade beslut kring vaccinationsinsatser under till exempel kristider eller vid en pandemi.

För att kunna följa upp hur vaccinationer påverkar folkhälsan, samhällets motståndskraft och belastningen på hälso- och sjukvården krävs ett register som möjliggör bred användning av data. Det bör omfatta alla vacciner som är tillgängliga i Sverige, oavsett vilken vårdaktör som administrerar sprutan. Ett sådant register skulle också hjälpa den enskilda individen att hålla koll på vilket vaccin som har tagits var och när, samt när det är dags för eventuell påfyllnadsdos.

Danmark en förebild

I vårt grannland Danmark ligger man steget före. Där har forskare med hjälp av data- och befolkningsregister nyligen påbörjat en så kallad pragmatisk klinisk studie med över 130 000 individer, för att följa upp hur vaccin mot RS-virus kan påverka sjukhusinläggningar bland äldre och därmed avlasta hälso- och sjukvården.

De första resultaten publicerades i New England journal of medicine och The journal of the American medical association i slutet av augusti och visar att vaccination mot RS-virus minskade sjukhusinläggningar i Danmark. Den här fantastiska möjligheten har vi inte i Sverige i dagsläget.

Politisk enighet finns

Hälsodata är helt avgörande för att fatta välinformerade medicinska beslut, driva forskningen framåt och möjliggöra utvecklingen av nya läkemedel och vacciner. Även för att främja både en stärkt beredskap och fortsatta investeringar i forskning och utveckling krävs det att grundläggande system för insamling av data finns på plats. Därför föreslår vi att Sverige skyndsamt inför ett heltäckande vaccinationsregister som inkluderar samtliga vaccinationer i hela landet, samtidigt som vi säkerställer att insamlad data effektivt kan delas, förstås och användas av olika aktörer.

Genom Vårdansvarskommitténs betänkande finns det redan en bred politisk enighet i riksdagen om behovet av nationella strukturer för att skapa en mer jämlik tillgång till vacciner. Med ett heltäckande nationellt vaccinationsregister skulle Sverige få en samlad bild av vaccinationstäckningen i landet. Det skulle möjliggöra riktade vaccinationsinsatser där behovet är som störst, och utgöra ett värdefullt underlag för välgrundade beslut inom flera samhällsinstanser, särskilt i kristider eller vid en pandemi.

Regeringen har bollen

I dag ligger det konkreta förslag som skulle möjliggöra ett heltäckande vaccinationsregister på regeringens bord, men nu krävs handlingskraft för att omsätta förslagen i praktiken.

I takt med att nya vaccin utvecklas mot flera sjukdomar, skulle ett heltäckande nationellt vaccinationsregister bidra till att Sverige fullt ut kan dra nytta av det fantastiska skydd som vaccinationer erbjuder. Det skulle stärka befolkningens hälsa, främja forskning och utveckling samt förbättra vår beredskap vid en kris.

Malin Parkler, vd, Pfizer Sverige
Jonas Ålebring, medicinsk direktör, Pfizer Sverige

”Kan inte vara vårt ansvar att alla ska kunna sälja”

0

Snart, 1 november, börjar Läkemedelsverkets hett omdebatterade nya skarpare föreskrifter om distanshandel med läkemedel att gälla.

Läkemedelsvärlden har skickat ut en enkät till apotek och andra som säljer läkemedel online och/eller levererar mediciner hem till kunder. Sju av de stora apoteksaktörerna lyfter i sina enkätsvar en rad problem med de nya skärpta föreskrifterna för distanshandel.

Det handlar bland annat om tidspress att hinna ställa om, svårigheter att tolka föreskrifterna, ökade kostnader för både apotek och kunder.

Annika Babra, som är chef för Läkemedelsverkets apotekstillsyn, är inte förvånad över svaren. Det är synpunkter hon fått tidigare.

– Sen är det väl så att det fortfarande finns olika syn på det här. Några tycker att regelverket borde skärpts ytterligare och några tycker att det här är för hårt. De åsikterna har väl inte ändrats.

Något förvånad är hon dock över att flera aktörer tycker att det är stressigt att hinna ställa om till 1 november.

– Vi har ändå varit lyhörda och flyttat fram ikraftträdandet ett år efter beslutet.

Kritiserar nya regler för distanshandel

Apoteksbranschen kritiserar Läkemedelsverket för att ha beslutat om skärpta regler utan tillräckligt underlag, som Läkemedelsvärlden rapporterat. Kritikerna, bland annat Sveriges apoteksförening och Apotekarsocieteten, anser att Läkemedelsverket inte bevisat att det förekommer betydande problem med att läkemedel inte når rätt mottagare, blir stulna eller hanteras fel.

Några nya data på hur stora problemen är har inte Läkemedelsverket och arbetar heller inte specifikt med frågan.

– Nej, vi har inte riktigt lagt upp det på det viset. Nu är föreskrifterna beslutade och de träder i kraft. Så vårt fokus är mer på att ta hand om de eventuella frågor som kommer in, finnas som stöd framåt. Och sedan planera vår tillsyn.

Problem med distanshandel i glesbygd

Många av aktörerna som svarat på Läkemedelsvärldens enkät lyfter att äldre, rörelsehindrade och personer i glesbygden nu kommer att få sämre tillgänglighet till läkemedel.

– Vi har en förståelse för att det kan bli oro när förändringar sker och att det skapar en osäkerhet om hur det kommer att bli, säger Annika Babra och fortsätter:

– Men vi räknar ändå med att de här föreskrifterna ska ge möjligheter till att alla läkemedel ska kunna levereras på ett säkert sätt, även för dem i glesbygden. Vi har stora förhoppningar på att man kommer att kunna hitta nya lösningar på det här. Men det är inte Läkemedelsverkets sak att tala om hur det här ska gå till.

– Men jag blir ändå glad över att se hur man förbereder sig för det här. Man tar det på allvar.

Överväger att sluta sälja läkemedel

Läkemedelsvärldens enkät visar också exempel på aktörer som tycker att de nya reglerna gör det så mycket dyrare och krångligare att de helt överväger att sluta sälja eller leverera läkemedel.

– Det är ju upp till företagen att göra den bedömningen. Och i dag finns det 450 e-handlare som säljer receptfria läkemedel.

Men har inte ni något ansvar för att små aktörer kan slås ut nu?

– Det kan ju inte vara vårt ansvar att alla ska kunna sälja, eller vårt huvudfokus. Dessutom är våra grannländer fortfarande mycket mer restriktiva till distanshandel än vad vi är i Sverige.

Vad har ni för ansvar om konkurrensen minskar och små aktörer slås ut?

– Det är nog något som vi får titta på över tid och se hur den här e-handeln utvecklas. Det kommer kanske nya lösningar framöver som gör det möjligt att fler kan sälja. Jag tror inte att det behöver vara negativt. Utan det som jag tycker är positivt i det här det är ju att vi vill skapa en säker leveransdistribution för patienten.

Myndigheten inleder tillsyn av distanshandel

Läkemedelsverket planerar att granska så att aktörerna följer det nya stramare regelverket.

– Absolut, vi kommer att följa e-handelsutvecklingen på marknaden och vi kommer också att bedriva tillsyn utifrån de nya föreskrifterna.

Läkemedelsvärldens enkät visar att flera aktörer tycker att de har ont om tid att ställa om och det finns de som svarat att de inte hinner.

Får de som inte hinner med att anpassa sin verksamhet något straff eller är ni lite flexibla?

– Jag tror att alla kommer att jobba på utifrån sina förutsättningar och göra sitt yttersta för att det här ska gå i lås och har man lite problem med sin uppstart så får det vara så. Men vi kommer påbörja vår tillsyn i alla fall.

Kommer ni att se igenom fingrarna i början om man inte har hunnit med?

– Jag kan säga så mycket som att jag inte tror att vi kommer att åka ut och göra inspektioner 2 november. Men vi planerar för tillsyn framöver.

Väger risk mot nytta

Apoteksaktörerna varnar för att reglerna ökar deras kostnader. Men det är något som myndigheten tagit med i sin konsekvensanalys, säger Annika Babra.

– Där har vi ändå vägt risken mot nyttan. I det här fallet tittar vi på patientsäkerheten, det är huvuddelen för oss.

Enligt apoteken riskerar regelskärpningarna också att göra det dyrare för kunderna.

– Vi vet ju inte ens om det kommer att bli så. Det får vi väl se vad det handlar om i så fall.

– Däremot kan man ju också säga att om ett paket inte kommer fram till rätt person så kan det innebära kostnader för den enskilde. Det kanske var sista uttaget, man behöver gå till doktorn igen för att få ett nytt recept för att paketet kommit bort.

– Dessutom med risk för att patientuppgifter har kommit på avvägar. Det finns ju sådana risker också, som vi tycker att det är värt att beakta.

Nya ”hur-lösningar” för distanshandel

Apoteksaktörerna kritiserar de nya föreskrifterna för att vara otydliga i vissa delar, exempelvis begreppet att ett paket med med läkemedel inte får vara ”lätt gripbar”. Annika Babra framhåller att myndigheten publicerat en vägledning, haft två webbinarier samt varit tillgängliga för frågor.

– Där tycker jag vi steppat upp och försökt möta de behoven. Ska jag vara riktigt ärlig så har det inte kommit så hemskt många frågor till oss.

– Det kan tyckas luddigt, men det finns massor med ”hur-lösningar”. Vi kan inte säga vilka ”hur-lösningar” som är bättre eller sämre. Det aktörerna som får hitta sina lösningar utifrån sina förutsättningar.

Poängterar att det finns alternativ

Christina Molin, vd för Djurfarmacia och Apotek Trollet, framhåller i Läkemedelsvärlden att det knappast är rimligt att betrakta en låda avmaskningsmedel de levererar till en avsides bondgård är ”lätt gripbar”.

– Det här är en typ av fråga vi fått och besvarat tidigare. Det här är ett exempel på en ”hur-lösning”. Att man kan komma överens om en plats där man lämnar saker där de inte är lätt gripbara.

– Det är skillnad på en stor skrymmande leverans av avmaskningsmedel till en djurbesättning och ett budpaket till en privatperson. Det är ju ett exempel på en lösning.

Gäller även receptfria läkemedel

Läkemedelsvärldens enkät visar också vissa företag felaktigt tror att de nya skarpare reglerna inte gäller dem eftersom de enbart säljer receptfria läkemedel.

– Jag kan bli lite förvånad över det. Sedan beslutet fattades har vi skickat ut information med jämna mellanrum, riktade utskick till alla e-handlare och till alla som är anmälda som försäljningsställen. Men det kan ju alltid varit någon som inte har sett eller hört det, säger Annika Babra.

– Så det var väl bra att man fick reda på det nu med din enkät.

Ulla Wändel Liminga är Årets farmaceut 2025

0

Sveriges farmaceuter har utsett Ulla Wändel Liminga till Årets farmaceut 2025. Det meddelar förbundet i dag, på den internationella farmaceutdagen 25 septmeber

– Det är viktigt att uppmärksamma samhällets läkemedelsexperter. Denna utmärkelse tilldelas en farmaceut som har bidragit till farmacins utveckling både i Sverige och internationellt, säger Agnieszka Madej, förbundsordförande i Sveriges farmaceuter, i ett pressmeddelande.

Ulla Wändel Liminga ”en lysande förebild”

Årets farmaceut Ulla Wändel Liminga är vetenskaplig ledare för Läkemedelsverkets arbete med läkemedelssäkerhet. Hon är även ordförande i den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s kommitté för läkemedelssäkerhet, PRAC.

– Det känns oerhört hedrande och överraskande men också väldigt roligt. Dels naturligtvis att mitt eget arbete uppmärksammas, dels är det roligt att den regulatoriska myndighetsvärlden får uppmärksamhet på det här viset, säger Ulla Wändel Liminga om utmärkelsen i pressmeddelandet.

Hon får priset med motiveringen: ”Med djup vetenskaplig kompetens och strategiskt ledarskap är Ulla en lysande förebild för alla som verkar inom läkemedelssäkerhet. Hennes kompromisslösa engagemang, expertis och förmåga att ena och inspirera gör henne till en självklar och mycket värdig mottagare av utmärkelsen Årets farmaceut 2025.”

Årets farmacistudent

Sveriges farmaceuter delar också varje år ut priset Årets farmacistudent. Det går i år till Diana Alsterhem som studerar på apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Motiveringen lyder: ”Diana utmärker sig som en förebild inom farmaceututbildningen genom sitt engagemang, positiva energi och genuina omtanke om andra. Med entusiasm bidrar hon till att stärka studenters förutsättningar och inspirerar andra att utforska bredden inom farmacin. Diana är en mycket värdig mottagare av utmärkelsen Årets farmacistudent 2025.”

Upprepar rekommendation om paracetamol till gravida

0

Den amerikanska regeringens utspel om att paracetamol till gravida kan orsaka autism hos barnet, får nu läkemedelsmyndigheter i andra delar av världen att reagera. Bland andra Australiens läkemedelsmyndighet TGA, Storbritanniens MHRA och EU:s EMA gör uttalanden som understryker att det saknas vetenskaplig evidens för ett sådant samband mellan paracetamol och autism.

EMA skriver i sitt pressmeddelande att myndigheten 2019 gick igenom alla tillgängliga data och inte hittade någon sådan evidens. EMA rekommenderar att gravida kan använda paracetamol när det är kliniskt motiverat.

– Paracetamol fortsätter att vara en viktigt möjlighet att behandla smärta och feber hos gravida kvinnor. Vår rekommendation är baserad på en rigorös analys av tillgängliga vetenskapliga data och vi har inte funnit någon evidens för att paracetamol till gravida kan orsaka autism hos barn, säger EMA:s medicinska chef Steffen Thirstrup i pressmeddelandet.

Svensk expert instämmer

Ulla Wändel Liminga är vetenskaplig ledare för arbetet med läkemedelssäkerhet på svenska Läkemedelsverket. Hon är även ordförande i EMA:s säkerhetskommitté PRAC.

Ulla Wändel Liminga instämmer i Steffen Thirstrups uttalande. Hon känner inte till i detalj vad som ligger bakom den ändrade bedömning som Trumpadministrationens rådgivare nu gör, men är säker på att det inte heller efter EMA:s genomgång 2019 har kommit några data som stöder Trumps utspel. Detta eftersom läkemedelsmyndigheterna regelbundet utvärderar ny säkerhetsinformation för alla godkända läkemedel.

– Om det hade dykt upp nya data som talar emot vår rekommendation så skulle vi ha utrett dem omgående. Men det finns åtminstone en stor nyligen publicerad studie som i stället ger stöd för rekommendationen , säger hon till Läkemedelsvärlden.

Ulla Wändel Liminga syftar på den svenska studie som publicerades i fjol och som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade om.

Svårt hantera felaktig information

Andra länders läkemedelsmyndigheter ser det alltså nu som nödvändigt att gå ut och bemöta de amerikanska varningarna. Det är en ovanlig situation. Ulrika Wändel Liminga säger att det kan vara svårt att avgöra hur man som expertmyndighet bäst hanterar felaktig information som sprids om läkemedel och vacciner.

– Man kan vara orolig att man underblåser desinformation genom att ge den uppmärksamhet. Men det är också viktigt att stå för saklig och balanserad information där man även är transparent och vågar tala om de osäkerheter som finns.

Hennes förhoppning är att gravida fortsätter att lita på de svenska och europeiska rekommendationerna.

– Självklart ska man bara ta läkemedel när man behöver. Men då kan man tryggt ta paracetamol även när man är gravid. Andra läkemedel som finns mot värk och feber är däremot kontraindicerade under sista delen av graviditeten och bör endast användas om det är nödvändigt under den tidigare delen. Så de är mindre bra alternativ.

Till slut ja efter två nej till Leqembi i Australien

0

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har det två gånger blivit nej för det ursprungligen svenskutvecklade Alzheimerläkemedlet Leqembi i Australien. Men nu meddelar Australiens läkemedelsmyndighet, Therapeutic goods administration (TGA), att myndigheten till slut har godkänt Leqembi (lekanemab).

Det australiska godkännandet gäller behandling av vuxna patienter med diagnostiserad mild kognitiv svikt eller mild demens till följd av Alzheimers sjukdom. Det gäller enbart patienter som helt saknar genen apolipoprotein E ε4, ApoE ε4, eller bara har en kopia av genen.

Begärde särskild granskning

Precis som i bland annat EU innefattar godkännandet alltså inte personer med dubbel uppsättning av ApoE ε4. Förklaringen är att det är denna grupp som har störst risk för hjärnbiverkningen Aria (amyloid related imaging abnormalities), svullnad och/eller blödningar i hjärnan.

TGA avslog två gånger det japanska läkemedelsföretaget Eisais ansökande om godkännande av Leqembi i Australien. Bedömningen bakom dessa beslut var att det saknades stöd i studierna för en positiv nytta-risk-balans för alla patienter utom den lilla grupp som helt saknar ApoE ε4-genen.

Efter detta begärde Eisai i mars 2025 en granskning hos granskningsnämnden Administrative review tribunal. Under granskningsprocessen har Eisai lämnat in nya data som fokuserade på säkerheten för patienter med enkel genuppsättning.

Förespråkar individuella avvägningar

Diskussionerna under denna process ledde till att TGA nu godkänner Leqembi i Australien. I utvärderingsrapporten bakom godkännandet skriver TGA att läkemedlets bromseffekt på sjukdom är måttlig, men sannolikt kan kännas meningsfull för många patienter.

TGA skriver också att behandlingen och den noggranna uppföljning som rekommenderas av säkerhetsskäl kommer att vara krävande för patienten. Detta gäller särskilt under de första månaderna.

Myndigheten bedömer att en del patienter kommer att tycka att behandlingen är alltför betungande eller riskabel, medan andra accepterar nackdelarna för att kunna fördröja sjukdomsutvecklingen. Därför behöver patienter, läkare och anhöriga väga fördelar mot risker i varje enskilt fall.

Ny rekommendation: Två doser HPV-vaccin räcker

0

Två doser HPV-vaccin med längre mellanrum ger unga ett lika bra skydd som tre doser, bedömer Folkhälsomyndigheten som nu ändrar sin rekommendation.

Inom det nationella barnvaccinationsprogrammet får både flickor och pojkar redan i dag två doser vaccin mot humant papillomvirus, HPV, i årskurs 5. Sedan slutet av 2024 rekommenderas HPV-vaccin även till män och kvinnor till och med 26 års ålder.

Men de unga vuxna har hittills rekommenderats tre doser. Nu har Folkhälsomyndigheten undersökt om det går att ge färre doser även i åldrarna 15-26 år. Slutsatsen är att två doser med 6-12 månaders mellanrum skyddar lika bra som tre doser i denna åldersgrupp och rekommendationen ändras därför.

Vaccinet skyddar mot cancer

Detta innebär att både barn som vaccineras inom barnvaccinationsprogrammet och vuxna till och med 26 år kan erbjudas två doser. Personer med nedsatt immunförsvar och personer som lever med hiv bör även fortsättningsvis erbjudas tre doser vaccin, skriver Folkhälsomyndigheten. Samma sak gäller personer som är 27 år och äldre.

Vaccin mot HPV skyddar mot livmoderhalscancer, peniscancer och cancer i mun och svalg.

Stor svensk studie avvisar hypotesen i Trumps utspel

0

Att ta paracetamol under graviditet ökar inte risken för autism hos barnet. Det visar en stor svensk studie som nu får mycket uppmärksamhet efter utspelet från president Donald Trump och hans hälsominister Robert F. Kennedy under måndagen.

Medier världen över rapporterar om presskonferensen där president Trump vände sig till gravida kvinnor med uppmaningen ”Don´t take Tylenol!” (Tylenol är ett varumärke för paracetamol i USA.)

Presidenten och hälsoministern pekar ut paracetamol som en orsak till autism och till ökningen av detta tillstånd. En ökning som Trumpadministrationen tidigare kallat en epidemi.

Nära 2,5 miljoner barn i svensk studie

Det har funnits några mindre studier som signalerat ett möjligt samband mellan paracetamolbruk under graviditet och påverkan på barnets neuropsykiatriska utveckling. Bland annat har det handlat om en ökad risk för autism.

En svensk forskargrupp bestämde sig för att använda information i det medicinska födelseregistret för att undersöka hypotesen. Mödrahälsovården registrerar där vilka läkemedel som gravida själva rapporterar att de använder.

Studien, som publicerades i Jama omfattade sammanlagt 2 480 797 barn födda 1995–2019 i Sverige. Forskarna följde dem i registren till och med år 2021.

Analys av paracetamol under graviditet

Sammanlagt hade 7,5 procent av barnen varit exponerade för paracetamol under fostertiden. I de första statistiska analyserna syntes en svag koppling mellan paracetamol och autism. Men när forskarna tog hänsyn till andra samverkande faktorer försvagades det statistiska sambandet.

Avgörande blev jämförelser av syskon som hade samma mamma och där mamman tagit paracetamol under den ena graviditeten men inte under den andra. Då blev det tydligt att paracetamol inte ökade risken för autism, ADHD eller intellektuell funktionsnedsättning hos barnet.

Forskarna skriver att de samband som synts i andra undersökningar i själva verket kan ha med andra faktorer kopplade till familjen att göra.

Ser flera risker med utspelet

Studiens försteförfattare Viktor H. Ahlkvist, postdoktor vid Karolinska institutet, syntes på tisdagsmorgonen i flera TV-kanalers morgonsoffor och i ett stort antal andra svenska och internationella medier.

Hans budskap var klart och tydligt: Ökningen av autism beror på ändrade diagnoskriterier och ökad medvetenhet om diagnosen. Och det finns inget vetenskapligt stöd för att paracetamol kan orsaka autism hos barnet.

Viktor H. Ahlkvist menar att det det finns en fara att Trumps påståenden skuldbelägger kvinnor för att barn får autism. Han är också orolig att utspelet kan få gravida att använda andra läkemedel som inte är lika säkra som paracetamol.

– Den stora oron jag har är att kvinnor ska vända sig till alternativ för feber eller smärta, säger han till SVT.

– I USA handlar det naturliga andravalet om opiater som vi vet har en känd riskprofil som kan orsaka skador för både mamma och barn, som till och med kan födas beroende av opiater.

Kompetenskrav dröjer för rådgivning om egenvård

0

Det dröjer ett tag till innan vi får regler om vilka kompetenskrav man måste uppfylla för att få arbeta med egenvårdsrådgivning på apotek. Läkemedelsverket fick många synpunkter från remissinstanserna på sitt första förslag. Nu arbetar myndigheten vidare med förslaget och planerar så småningom en remissrunda till.

Kartläggning visade stor variation

I regleringsbrevet för 2022 fick Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att införa regler om vilken kompetens apotekspersonal måste ha för att få ge egenvårdsråd. Två år tidigare hade myndigheten, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i en kartläggning visat att de som ger egenvårdsråd på apotek runt om i landet har mycket varierande utbildningsnivå.

– För att ge råd om egenvård krävs utbildning och kompetens som innebär att personalen kan verka för god och säker användning av läkemedel, medicinteknik och andra egenvårdsprodukter för människor och djur, sa då Brita Sjöström, utredare på Läkemedelsverket och en av de ansvariga för kartläggningsrapporten.

I januari 2023 lade Läkemedelsverket sedan fram sitt förslag till kompetenskrav för icke farmaceuter som jobbar med den här typen av rådgivning.

Livlig remissrunda

Förslaget innebar bland annat ett minimikrav på ett års dokumenterad heltidsutbildning, inklusive praktisk tillämpning, inom en rad områden. Sådana områden var egenvårdsdiagnoser och deras behandling, farmaceutiska begrepp och medicinsk terminologi, växtbaserade läkemedel, medicinteknik, kundkommunikation, patientsäkerhetslagen och sekretessregler.

Läkemedelsverket skrev också att apotekare, receptarier och apotekstekniker genom sin utbildning uppfyller dessa krav. Övriga som ska ge egenvårdsråd skulle alltså behöva få denna utbildning på annat sätt.

Under remissrundan i fjol väckte förslaget en hel del diskussion och nya förslag. Föreningen Apotekarsocieteten och fackförbundet Sveriges farmaceuter menade till exempel att det bästa vore att införa ett kunskapsprov som man måste klara för att få ge råd om egenvård.

Tidpunkten ännu inte bestämd

Apotekens branschorganisation, Sveriges apoteksförening, var i sitt remissvar kritisk. Apoteksföreningen menade att förslaget inte säkrar att egenvårdsrådgivarna faktiskt kan sin sak utan bara vilken utbildning de har gått. Branschföreningen ifrågasatte också att det verkligen finns behov av att detaljreglera de aktuella kompetenskraven.

Nu har det gått ett år sedan förslaget till ändrade föreskrifter var ute på remiss. Annika Babra, enhetschef för enheten apotek och receptfri handel vid Läkemedelsverket, beklagar i ett mejl till Läkemedelsvärlden att arbetet med nya kompetenskrav dragit ut på tiden.

”Vi fick många synpunkter på externremissen som vi utifrån förslaget arbetat vidare med. Vi har under arbetets gång också haft ytterligare värdefulla samråd med branschen”, förklarar Annika Babra i mejlet.

Sannolikt blir det, skriver hon, en remissomgång till men det är oklart när:

”Bedömningen är nu att vi kommer att skicka ut en extern remiss på nytt då vi gjort en del omtag. När externremissen kommer att gå ut är ännu inte helt bestämt.”

Egenberedskap med läkemedel bättre

Socialstyrelsen gick ut med rekommendationer om egenberedskap 2023, som Läkemedelsvärlden rapporterat om i flera artiklar.. Egenberedskap innebär att personer med längre tids behov av förskrivna läkemedel, exempelvis mot en kronisk sjukdom, ska se till att ha så det räcker för en månads förbrukning hemma. Detsamma gäller medicintekniska produkter man fått utskrivet av sjukvården.  

I en intervju i ett kommande avsnitt av Läkemedelspodden berättar myndighetens generaldirektör Björn Eriksson att det finns flera tecken på att svenskarnas egenberedskap förbättrats efter att myndigheten gick ut med sin rekommendation.

Bland annat har myndigheten utvärderat kommunikationsinsatsen de gjorde om egenberedskap. Man frågade personer före kampanjen och efter kampanjen följde man upp genom att tillfrågade 800 personer.

– Resultatet av det var att det var en liten förändring till det bättre. Men i sådana här sammanhang är det väldigt svårt att säga att det just berodde på den här kommunikationen och att vi var ute och pratade om en månad.

Fler hämtar ut sina läkemedel i god tid

Även tillgänglig statistik från läkemedelsregistret visar på ett något förändrat mönster. Björn Eriksson säger att de inte kan säga att det blivit dramatiskt mycket bättre.

– Men man kunde se en liten rörelse åt att man tog ut sina läkemedel i mer god tid. Man väntade inte till sista dagen eller till receptet hade gått ut nästan utan man tog det tidigare och hämtade ut sina läkemedel och med lite kortare intervall.

Dessutom har myndigheten fått återkoppling från sjukvården som ju träffar de kroniskt sjuka patienterna om att budskapet om egenberedskap har fått genomslag.

– Någonting har hänt. Jag tänker svaret på det är att vi måste upprepa kommunikationsinsatserna och se till att sjukvården och alla bär det här så att den här egenberedskapen är så god som möjligt.

Ha egenberedskap – men hamstra inte!

Samtidigt är det en balansgång mellan att försöka förmedla att man ska ha mediciner för en månad – men samtidigt förmedla att man inte ska samla på sig stora lager. För då riskerar andra patienter att bli utan nödvändiga läkemedel, understryker han.

– Vi vet att det som stör tillgången och gör att det kan bli riktigt farligt, det är ju när man börjar hamstra. När den här situationen kommer, då börjar alla köpa samma sak. Då tar det slut direkt.

För då kan det bli som under pandemin, då munskydd, handsprit och liknande var bristvaror och helt tog slut i perioder, varnar Björn Eriksson. 

– Hamstra inte. Det är bättre att ha en planering och alltid ha för en månad. Och göra det till en rutin. Även jag tänker i beredskapstermer här.

Behöver ny kampanj om egenberedskap

Björn Eriksson tror att även de senaste årens problem med läkemedelsbrist också påverkar. Människor har blivit mer medvetna om att det är viktigt att ha läkemedel och förbrukningsartiklar hemma.

– Man är mer uppmärksam på att det faktiskt kan ta slut. Jag höll på att säga att det inte är som vatten i kranen, men även vatten i kranen kan ta slut. Men det har förvånat oss lite grann att det har varit brister på läkemedel och nu är det ju så att vi upplever det lite då och då.

Socialstyrelsen kommer troligen gå ut med en ny informationskampanj om egenberedskap, även om den inte är inplanerad ännu.

– Det behöver ju upprepas hela tiden. Hur mycket var det nu? Var det en vecka eller var det en månad man skulle ha hemma? Och när är det kronisk sjukdom och när ska man bunkra sina paracetamol och ibuprofen?

Björn Eriksson behöver inte egenberedskap

Dock har generaldirektören själv inte mediciner hemma för en månad.

– Jag är lycklig lottad just att jag faktiskt inte har någon kronisk behandling. Så att jag har faktiskt inget lager själv.

Men har du inte ens en månadsförbrukning av Alvedon eller så?

– Jag har nog någon ask paracetamol. Det har jag nog liggande.

Däremot har han hemberedskap för kriser och olyckor med olika slags första hjälpen-artiklar hemma, som bandage och sårtvätt. Det tycker han är väldigt viktigt att ha, inte minst för att man kan behöva hjälpa andra.

– Men inte några andra läkemedel. Jag tänker det är jättebra om jag inte står på apoteket när det blir kris.

– Men i övrigt är jag beredd för att klara någon akut sjukdom. Första förband och sådant som man bör ha hemma.