Annons
Home 2025

Årlig arkivering 2025

Ny WHO-studie: Var sjätte bakterieinfektion resistent

Helene Wallskär
-
0
Ny WHO-studie: Var sjätte bakterieinfektion resistent

Var sjätte laboratoriebekräftad bakterieinfektion hos människor världen över var 2023 resistent mot antibiotikabehandling. Det visar en ny rapport från Världshälsoorganisationen, WHO. Den visar också att resistensen ökar mycket snabbt. WHO har en särskild övervakning av 16 utvalda kombinationer av vissa sjukdomsbakterier och antibiotikatyper. Mellan 2018 och 2023 ökade antibiotikaresistensen i över 40 procent av de övervakade kombinationerna, med en genomsnittlig årlig ökning på 5–15 procent.

Varnar för snabb ökning

I rapporten ”Global antibiotic resistance surveillance report 2025” analyserar WHO data som rapporteras in till det globala övervakningssystemet för antibiotikaresistens (GLASS) från över 100 länder. Nytt i årets rapport är att WHO  för första gången presenterar uppskattningar av resistensförekomst för 22 antibiotika som används för att behandla infektioner i urinvägar, mag-tarmkanal och blodomlopp samt gonorré.

WHO bedömer att antibiotikaresistensen är högst i WHO:s regioner Sydostasien och Östra Medelhavet, där en av tre rapporterade infektioner var resistent. I Afrika var en av fem infektioner resistent.

– Antimikrobiell resistens ökar snabbare än framstegen inom modern medicin och hotar familjers hälsa världen över, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, WHO:s generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Vanlig bakterieinfektion kan bli dödlig

De allra största problemen finns i gruppen gramnegativa bakterier. Där finns ett flertal bakterier med en resistensutveckling som gör dem allt farligare. Bland dessa är resistenta E. coli och K. pneumoniae de värsta hoten eftersom de kan orsaka allvarliga blodinfektioner som ofta leder till sepsis, organsvikt och död.

Över 40 procent av E. coli och mer än 55 procent av K. pneumoniae globalt är nu resistenta mot cefalosporiner av tredje generationen, som är förstahandsvalet för behandling av dessa infektioner. I Afrika överstiger resistensen till och med 70 procent.

Andra livräddande antibiotika, inklusive karbapenemer och fluorokinoloner, tappar också effekt mot många vanliga bakterieinfektioner. Exempelvis karbapenemresistens, som tidigare var sällsynt, blir nu allt vanligare. Det begränsar, framhåller rapporten, behandlingsalternativen och tvingar fram användning av antibiotika som är den sista utvägen. Dessa läkemedel är dessutom dyra och ofta otillgängliga i låg- och medelinkomstländer.

Läkaresällskapet kritiskt mot farmaceutsortiment

Helene Wallskär
-
0
Läkaresällskapet kritiskt mot farmaceutsortiment

Svenska läkaresällskapet, SLS, är i ett remissvar starkt kritiskt mot förslaget att införa en ny kategori av receptfria läkemedel, ett så kallat farmaceutsortiment. SLS anser att den rapport som Läkemedelsverket i fjol publicerade med förslag om ett farmaceutsortiment inte räcker som underlag för ett beslut. Alltför många frågor är obesvarade i rapporten, menar SLS.

– Utredningen visar inte på någon tydlig nytta eller hur eventuella fördelar står i relation till samhällsprioriteringar och kostnader, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska läkaresällskapet, i ett pressmeddelande.

Farmaceutsortiment ska öka tillgänglighet

Som Läkemedelsvärlden rapporterade föreslog Läkemedelsverket att myndigheten ska få rätt att avgöra vilka läkemedel som kan ingå i ett farmaceutsortiment. Det ska vara läkemedel som kan göras receptfria under förutsättning att apoteken säljer dem på ett särskilt sätt. Ett krav är att man förvarar dem oåtkomligt för kunderna. Och ett annat krav är att en receptarie eller apotekare (båda farmaceuter) ger kunden rådgivning med hjälp av ett produktspecifikt material som Läkemedelsverket ska godkänna.

Läkemedelsverket menar att detta är en möjlighet att öka tillgängligheten till vissa läkemedel. Det ska vara frivilligt för apotek att saluföra den nya specialkategorin av receptfritt. Och för att ett läkemedel ska hamna i kategorin måste läkemedelsföretaget ansöka om det.

Läkemedelsverket pekade inte ut vilka produkter som kan passa för ett framtida farmaceutsortiment av receptfria läkemedel. Ett läkemedel som redan blivit receptfritt med krav på särskild rådgivning är överdosmotgiftet naloxon.

Efterlyser konsekvensanalys

Förslaget är ute på remiss till och med i dag och 36 remissvar har hittills kommit. Ett mycket kritiskt remissvar kommer från Svenska läkaresällskapet. En av invändningarna från SLS gäller själva benämningen på den föreslagna nya kategorin av receptfria läkemedel. Ordet farmaceutsortiment ”underlättar inte förståelsen för konsumenter som vänder sig till apotek för att köpa receptfria produkter” skriver SLS och föreslår i stället termen rådgivningssortiment.

Läkaresällskapet delar inte heller Läkemedelsverkets uppfattning att ett sådant sortiment kan frigöra resurser i vården från de med enklare behov till patienter med större behov. ”För att frigöra resurser krävs att personer som idag söker sjukvård istället skulle vända sig till apoteket för att köpa receptfria läkemedelsartiklar. Denna förhoppning är inte utredd och SLS bedömer att detta inte är ett troligt scenario”, skriver organisationen.

I remissvaret efterlyser SLS en ingående analys av vad ett farmaceutsortiment kan få för konsekvenser bland annat när det gäller kostnader för dem som berörs och för vårdresurser.

Ser risker för missförstånd

SLS framför också farhågor för att det finns risk för olika missförstånd om ett farmaceutsortiment införs och för att nödvändig vård kan bli fördröjd. Remissvaret betonar att det måste vara tydligt att rådgivningen handlar om egenvård och inte sjukvård.

”Det är avgörande att kunder tydligt förstår att det är kunden själv som måste fatta beslut om behandling eller söka sjukvård.”

En annan punkt i det kritiska remissvaret är att apotekslokalerna inte erbjuder tillräcklig avskildhet för rådgivning om hälsa. Ytterligare punkter är att de som ska ge råden inte bör certifieras av apoteksaktörerna själva och att det behövs oberoende forskning som följer upp införande av ett farmaceutsortiment.

– Vår bedömning är att det finns potential att stärka egenvårdsrådgivningen, men beslut om ett nytt receptfritt rådgivningssortiment måste i likhet med andra insatser baseras på evidens samt etiska principer, säger Catharina Ihre Lundgren.

Ny forskningsstrategi och omorganisation på FHM

Helene Wallskär
-
0
Ny forskningsstrategi och omorganisation på FHM

I det senaste avsnittet av Läkemedelspodden beskriver Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, hur myndigheten drar lärdomar av den kritik som kommit fram i och med den tidigare statsepidemiologen Magnus Gissléns dramatiska avhopp. Det är en kritik som går ut på att Folkhälsomyndigheten saknar tillräcklig medicinsk kompetens och vetenskaplig förankring när det gäller i första hand smittskyddsansvaret.

Regeringen reagerade tidigt på denna kritik. Socialminister Jakob Forssmed (KD) kallade flera gånger till sig generaldirektören. Han begärde svar om hur myndigheten säkrar och använder sin medicinska kompetens. Den 28 augusti fick Folkhälsomyndigheten också ett formellt regeringsuppdrag att redogöra för detta.

På torsdagen överlämnade myndigheten till regeringen den nya rapport som är Folkhälsomyndighetens svar på uppdraget. I samband med det höll Jakob Forssmed och Olivia Wigzell en gemensam presskonferens.

Skapar ny avdelning för smittskydd

Rapporten innehåller flera nya åtgärder som Folkhälsomyndigheten gör för att stärka sin medicinska kompetens och sitt sätt att använda den. En åtgärd är att 1 december inrätta en ny avdelning för smittskydd och beredskap. En läkare ska leda denna avdelning.

– I rekryteringen ställer vi krav på en bakgrund som specialistläkare med specialisering inom relevanta områden, och med gedigen erfarenhet av ledarskap, sa Olivia Wigzell vid presskonferensen.

Statsepidemiologen ska, beskriver rapporten, få en fast plats i ledningsgruppen. Myndigheten ska också se över och fördjupa statsepidemiologens roll. Andra åtgärder som kommer är att rekrytera en medicinskt ledningsansvarig läkare till avdelningen för mikrobiologi och att på olika sätt intensifiera samarbetet med landets forskningsinstitutioner.

Regeringen fortsatt på tårna

Socialminister Jakob Forssmed meddelade att regeringen kommer att följa det fortsatta arbetet, både genom en internrevision på myndigheten och genom fler redovisningar:

– Vi kommer nu noggrant att gå igenom den här redovisningen, men vi kommer också att följa myndighetens fortsatta arbete på det här området, och jag kommer att be myndigheten redovisa sitt arbete till mig i januari respektive april.

”Nu måste ledarskap snabbt fram i EU”

Helene Wallskär
-
0
”Nu måste ledarskap snabbt fram i EU”

Hösten 2024 rådde en försiktig optimism om en vändning i antibiotikakrisen efter FN:s högnivåmöte i september. Medlemsländerna hade som Läkemedelsvärlden rapporterade antagit en ny deklaration med tydligare mål än tidigare dokument. Länderna kom bland annat överens om att minska antalet dödsfall som orsakas av antibiotikaresistens med tio procent till år 2030.

Men ett år senare är Otto Cars, professor emeritus vid Uppsala universitet och medgrundare av det globala nätverket React mot antibiotikaresistens, nu allt annat än optimistisk. I en debattartikel i Upsala nya tidning uttrycker han och Göran Tomson, professor emeritus vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet, djup oro för antibiotikakrisens utveckling. Till Läkemedelsvärlden säger Otto Cars också:

– Läget är väldigt allvarligt nu och utvecklingen går på alla sätt åt fel håll.

Många faktorer förvärrar antibiotikakrisen

Med detta menar han flera saker. Den första är att dödligheten på grund av antibiotikaresistens trots målen i FN-deklarationen inte alls minskar utan tvärtom fortsätter att öka.

– Sju miljoner människor om året dör av bakterieinfektioner i världen. Det är den näst största dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar. Antibiotikaresistenta infektioner beräknas orsaka nära 40 miljoner dödsfall under de kommande 25 åren, framhåller han.

– Det är en långsam pandemi och vi ser en negativ utveckling också i vår del av världen. Även om Sverige har ett mycket mer gynnsamt läge än de flesta så går det åt fel håll här också.

Efterlyser ny forskningsstrategi

Ett annat orosmoln är att antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier snabbt ökar runt om i världen. Ytterligare ett är att även den onödiga antibiotikaanvändningen ökar vilket driver på den här resistensutvecklingen.

– Här är det pinsamt att EU som på flera sätt visat stort politiskt engagemang i antibiotikafrågan ändå inte lyckas få bort den antibiotikaanvändning utan recept som förekommer i flera EU-länder, säger Otto Cars.

Inte heller läget inom läkemedelsforskningen ger honom så mycket hopp. Den är, menar han, alltför småskalig och dåligt finansierad. Det gäller både forskning om hur man kan bekämpa antibiotikaresistens i sig och projekt för att få fram nya antibiotika i stället för de som förlorar sin verkan.

Menar att systemet är bräckligt

I våras fick forskare vid Karolinska institutet mycket uppmärksamhet för sin upptäckt att enzymet endolysin i djurförsök kunde återge antibiotika effekt mot resistenta infektioner.

– Det är jättebra att det kommer sådana framsteg. Men problemet är att det saknas samhälleligt och politiskt ansvarstagande för att bära dessa och andra projekt vidare så att de i bästa fall kan ge oss nya behandlingar. Forskningssystemet är bräckligt och bygger på universitetsbaserade forskargrupper och små biotechföretag som ofta bara har kortsiktig finansiering. Flertalet av de stora läkemedelsföretagen har lämnat fältet.

– Eftersom en försvinnande liten del av alla tidiga projekt kommer hela vägen behövs ett mycket större forskningsmaskineri som kontinuerligt pumpar på med nya koncept.

Vill att EU kliver fram

Ännu en sak som just nu går åt fel håll är, menar Otto Cars, den geopolitiska utvecklingen där Trumps USA drar in sitt stöd till Världshälsoorganisationen, internationella bistånds- och utvecklingsprojekt på hälsoområdet och även till amerikanska hälsomyndigheter och forskare. I debattartikeln hos UNT skriver han och Göran Tomson att det nu därför är inom EU som ledarskap i antibiotikakrisen måste växa fram.

De vill att Sverige, andra nordiska länder och andra länder i EU ska ta initiativ till en bindande global överenskommelse med samma tyngd som Parisavtalet för klimatet:

”Den självklara utgångspunkten för ett bindande avtal är att effektiva antibiotika ses som en gemensam global resurs som måste fördelas solidariskt. Ett globalt avtal kan säkra transparent övervakning och rapportering av resistensutvecklingen, internationella samarbeten och finansiering för infektionsförebyggande åtgärder och innovation och innefatta tydliga regelverk för ansvarsfull användning och rättvis tillgång.”

De menar också att det krävs en global fond som kan stötta resurssvaga länder så att de kan ställa om sina hälsosystem och sin djuruppfödning.

80 år efter Nobelpriset

I december i år har det gått 80 år sedan Alexander Fleming tillsammans med Ernest Chain och Howard Florey 1945 fick Nobelpriset i medicin för upptäckten och vidareutvecklingen av penicillin.

– Det är sorgligt och obegripligt att världen inte har förstått hur man ska använda en sådan resurs som antibiotika, säger Otto Cars.

– Nu krävs politiskt nytänkande för att vända antibiotikakrisen. Vi kan inte vänta på nästa politiska deklaration 2029.

Digitalt test kan ge tidigare Alzheimerdiagnos

Helene Wallskär
-
0
Digitalt test kan ge tidigare Alzheimerdiagnos

Ett digitalt test av kognitiva förmågor kan hjälpa primärvården att bättre avgöra vilka patienter med misstänkt Alzheimers sjukdom som man bör undersöka vidare med blodprover. Den slutsatsen drar forskare vid Lunds universitet som utvecklat ett nytt digitalt kognitivt test och prövat det i primärvården. Studien är publicerad i Nature medicine.

Vanlig patient i primärvården

Många personer som märker att minnet blivit sämre söker hjälp på vårdcentralen. Läkarna där har den svåra uppgiften att på ett snabbt och tillförlitligt sätt bedöma vilka av personerna som skulle kunna ha Alzheimers sjukdom eller annan demens, och vilka som har minnesproblem av helt andra orsaker.

Den här typen av utredningar i primärvården blir allt vanligare och viktigare i takt med ett ökat medvetande om Alzheimers sjukdom och att det kommer nya behandlingar, som måste sättas in tidigt om de ska fungera optimalt.

– I primärvården finns inte resurser, varken tid eller specialistkunskapen, att på utförligt sätt utreda en eventuell Alzheimers sjukdom på samma sätt som vid specialiserade minneskliniker. Och det är här som ett digitalt kognitivt test kan göra störst skillnad, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Utvecklar digitalt test

Oskar Hansson ledde studien där forskarna utvecklade det nya digitala testet som patienten kan göra enskilt på en surfplatta. Testet mäter på ett enkelt sätt minne (lära in tio ord), hur snabbt man hanterar information, orientering i tid och rum, fördröjd återgivning av tidigare inlärd information och igenkänning (att känna igen tio tidigare inlärda ord bland 30 ord).

Forskarna menar att det digitala testet ger en mer precis bild än det test med papper och penna som primärvården brukar använda för att utreda kognitiva problem. Det digitala testet fångar upp fler aspekter, som till exempel hur snabbt patienten letar bland orden eller trycker på skärmen.

Hög träffsäkerhet

I studien utvärderade forskarna det nya testet bland 403 patienter vid 19 vårdcentraler. Resultatet visar att hade en träffsäkerhet på 85 procent när det gäller att diagnostisera kognitiv svikt, vilket var betydligt bättre än läkarnas träffsäkerhet på 73 procent.

Om man kombinerade det digitala testet med att mäta en Alzheimermarkör i blodprov blev träffsäkerheten 90 procent.

Den aktuella blodmarkören kallas fosforylerat tau och finns i dag bara på specialistkliniker. Men forskarna hoppas att även blodprovet i framtiden kommer att nå ut i primärvården. På så vis skulle det digitala kognitiva testet kunna vara det första steget i utredningen och visa vilka patienter som även bör undersökas med blodprov.

Många motioner om subvention av TBE-vaccin

Helene Wallskär
-
0
Många motioner om subvention av TBE-vaccin

Minst elva motioner om subvention av TBE-vaccin finns bland de 3 738 motioner som riksdagsledamöter lämnat in under den allmänna motionstiden. Förslag om gratis eller subventionerat vaccin mot TBE, tick borne encephalitis eller fästingburen hjärninflammation, kommer från flera olika politiska håll.

Drygt 100 förslag om vaccin och läkemedel

Det nyligen påbörjade riksdagsårets allmänna motionstid avslutades i tisdags. Ledamöterna har lämnat in 3 738 motioner, enligt ett pressmeddelande från riksdagen. Det är fler än i fjol och förfjol, men färre än under de första två pandemiåren 2020 (3 645 motioner) och 2021 (4 149 motioner).

Folkhälsa och hälso- och sjukvård är som vanligt områden som många av motionerna behandlar och ett drygt 100-tal lägger fram specifika förslag som berör läkemedel och vacciner.

När det gäller vacciner är TBE-vaccinering en fråga som sticker ut i motionsskörden. Av de 26 träffar som dyker upp när man söker på ”vaccin” bland motionerna innehåller minst 11 konkreta förslag om gratis eller subventionerat vaccin mot TBE. Förslagen kommer från såväl socialdemokrater och vänsterpartister som från moderater och centerpartister.

Fler motioner om subvention av TBE-vaccin

En av s-motionerna är undertecknad av Adrian Magnusson, Anna Wallentheim och Joakim Sandell. De föreslår i sin motion att TBE-vaccin genom statlig subvention ska bli helt gratis för barn i åldrarna 3-18 år. Ett av skälen är att människor ska kunna fortsätta att vara ute i skog och mark trots att fästingarna blir fler och TBE ökar.

”Det finns ett värde i att människor ges möjlighet till rekreation och naturupplevelser. Att röra sig mer i skog och mark kan också förbättra folkhälsan. Det är en vinst för samhället som motiverar att det offentliga tar den kostnad vaccinationen innebär”, skriver motionärerna.

S-motionären Sofia Skönnbrink påpekar i sin motion att vissa regioner i dag subventionerar vaccinet till alla eller till vissa grupper,  och andra inte. För att skapa en jämlik tillgång vill hon att TBE-vaccin ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet:

”Det skulle bidra till en mer jämlik folkhälsa, minska sjukdomsbördan och ge ett effektivt skydd till fler, oavsett bostadsort eller inkomst”.

Vill införa i nationella vaccinationsprogrammet

Även moderaten Sten Bergheden anser att TBE-vaccin borde ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för att ”begränsa skadorna av TBE och därmed minska kostnaderna för sjukskrivning och framför allt minska det mänskliga lidandet”.

Han föreslår även att hans hemlän Skaraborg skulle kunna bli ett försöksområde där man testar gratis vaccin mot fästingsmittan.

Ett liknande förslag kommer från Heléne Björklund (S), men hon föreslår i stället sitt hemlän Blekinge som försöksområde.

”För att öka skyddet och samtidigt utvärdera effekten av gratis vaccinering föreslås att Blekinge blir pilotområde för kostnadsfri TBE-vaccination, i första hand riktat till barn och unga. Regeringen bör ta ansvar för att finansiera en sådan försöksverksamhet och följa upp resultaten”, skriver hon.

Läkemedelsvärldens kartläggning

Läkemedelsvärlden har under ett par år gjort årliga kartläggningar av de skilda villkoren för TBE-vacciner i regionerna runt om i landet. Den senaste kartläggningen, i våras, visade på stora prisskillnader för att vaccinera sig och sina barn beroende på bostadsort. Skillnaderna beror framför allt på att vissa regioner infört subventioner medan andra beslutat att inte göra det eller avvaktar.

För en tvåbarnsfamilj i den dyraste regionen Jämtland Härjedalen är det nära 5 000 kronor att grundvaccinera familjemedlemmarna mot TBE än i den billigaste regionen Örebro län.

Förhandstippat kemipris till forskartrio bakom MOF:ar

Helene Wallskär
-
0
Förhandstippat kemipris till forskartrio bakom MOF:ar

I förhandsdiskussionerna om årets Nobelpris i kemi hörde MOF:ar, metallorganiska ramverk, till de upptäckter som många ansåg värda ett kemipris. Och så blev det. Susumu Kitagawa, Kyoto university i Japan, Richard Robson, University of Melbourne i Australien och Omar M. Yaghi, University of California i USA får 2025 års Nobelpris i kemi för att de skapat de molekylära byggnadsverk som kallas MOF:ar.

– De metallorganiska ramverken bär på en enorm potential. De ger oss tidigare oanade möjligheter att skräddarsy nya material som har nya funktioner, framhåller Heiner Linke, ordförande för Nobelkommittén för kemi, i ett pressmeddelande.

Läkemedelsrening och precisionsläkemedel

Metallorganiska ramverk är en ny typ av porösa material som kan fånga in och lagra små molekyler. I dessa konstruktioner fungerar metalljoner som hörnstenar som länkas samman med långa organiska (kolbaserade) molekyler. Tillsammans formar då metalljoner och organiska molekyler regelbundna kristaller med stora hålrum i. Det är i de hålrummen som andra ämnen kan fångas in. MOF:arna skräddarsys efter vad de ska användas till.

Två användningsområden som under onsdagen ofta nämns i medierapporteringen om priset är att MOF:ar har potential att fånga in koldioxid och att utvinna vatten ur luft. Även läkemedelsrelaterade möjliga tillämpningar finns. Vid Stockholms universitet pågår till exempel forskning om metoder för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester med hjälp av metallorganiska ramverk.

Det pågår också mycket forskning och utveckling där MOF:ar används för att transportera läkemedel till ett visst organ i kroppen och frisätta det exakt där. En forskningsöversikt på detta område publicerades nyligen i tidskriften ACS Omega.

Upptäckten av MOF:ar en flerstegsraket

Resan fram till dagens MOF:ar började när Richard Robson 1989 testade att utnyttja atomernas egenskaper på ett nytt vis. Han utgick från kopparjoner och en fyrarmad molekyl, som längst ut i varje arm bar på en kemisk grupp som dras till kopparjoner. När han blandade ämnena, drogs de till varandra och formade tillsammans en välordnad och luftig kristall.

Potentialen i detta molekylära bygge var tydlig, men det var instabilt och föll lätt ihop. Susumu Kitagawa och Omar Yaghi gjorde grunden för byggsättet stadigare. Mellan 1992 och 2003 gjorde de, var för sig, en rad viktiga upptäckter.

Susumu Kitagawa visade att gaser kan flöda in och ut ur byggena, och han förutspådde att de skulle kunna bli flexibla. Omar Yaghi skapade ett mycket stabilt MOF-material. Han visade också hur man kan modifiera MOF:ar så att de får nya och önskade egenskape

Kemipristagarna får dela lika på prissumman på 11 miljoner svenska kronor.

Mycket låg risk för dödlig biverkning av covidvaccin

Helene Wallskär
-
0
Mycket låg risk för dödlig biverkning av covidvaccin

När Sverige kunde börja vaccinera mot covid-19 uppmanade Läkemedelsverket till att rapportera in varje misstänkt biverkning av covidvaccin. Syftet var att noga övervaka vaccinernas säkerhet och snabbt upptäcka eventuella tidigare okända biverkningar.

Nu har myndigheten i en studie analyserat rapporter om misstänkta allvarliga biverkningar under vaccinationskampanjen från december 2020 till och med maj 2023. Analysen gäller misstänkta biverkningar med dödlig utgång. Studien är publicerad i tidskriften Clinical drug investigation.

Sällsynt med dödlig biverkning av covidvaccin

Under de 2,5 åren gav vården i vårt land över 26 miljoner doser av covid-19-vaccin. Läkemedelsverket registrerade alla spontanrapporter om misstänkt biverkning av covidvaccin på myndigheten samt i den europeiska databasen för biverkningsrapporter, Eudravigilance. Det kom in sammanlagt 456 rapporter där vaccinbiverkningar misstänktes ligga bakom dödsfall.

Samtliga dessa rapporter har noggrant utretts för att se om det finns något orsakssamband mellan covidvaccinet och att personen avled. I de allra flesta fallen visade undersökningar att dödsfallet hade andra orsaker. Men i tio av fallen sågs ett orsakssamband med vaccinet. Det motsvarar 0,1 fall per 100 000 vaccinerade.

Fem av de tio fallen gäller utebliven eller otillräcklig skyddseffekt av vaccinet. Det handlar  alltså om patienter som avled i covid-19 trots full vaccinering. Ytterligare tre av fallen gäller personer som dog på grund av trombotiskt trombocytopent syndrom (blodproppar och lågt antal blodplättar) efter vaccination med Astra zenecas vaccin Vaxzevria. Det användes inte efter juli 2021 i Sverige och är numer avregistrerat.

De sista två dödsfallen där det fanns ett orsakssamband med covidvaccin inträffade hos personer som fick myokardit (hjärtmuskelinflammation) efter att ha fått Pfizers vaccin Comirnaty.

Inga okända biverkningar

Läkemedelsverket bedömer att flertalet av de tio personerna även hade andra underliggande tillstånd som bidrog till dödsfallen. Myndigheten konstaterar också att inga tidigare okända biverkningsrisker upptäcktes i studien och att man satt in olika åtgärder mot de kända riskerna.

”Resultaten stödjer den fortsatta användningen av covid-19-vaccinerna som en effektiv och säker metod för att förebygga allvarlig covid-19-sjukdom, med mycket låg risk för död som allvarlig biverkan”, skriver två av Läkemedelsverkets forskare i en artikel i Läkartidningen.

Åtta av tio vill betala extra för att bromsa resistens

Helene Wallskär
-
0
Åtta av tio vill betala extra för att bromsa resistens

Är det värt för dig att betala mer för antibiotika om de tillverkas enligt miljökrav som kan bromsa resistens? Den frågan ställde forskare vid Göteborgs universitet till drygt 2 000 slumpvis och representativt utvalda personer i en webbenkät.

Resultatet visar på en stark betalningsvilja om ett högre pris kan bidra till mindre antibiotikaresistens och miljöpåverkan. Studien är publicerad av tidskriften Ecological economics.

Saknas lagar som kan bromsa resistens

De aktiva substanser som används i antibiotika tillverkas ofta i fabriker i Indien och andra länder i Asien. Miljökraven på denna tillverkning är låga. Flera undersökningar som svenska och internationella forskare gjort visar att de här fabrikerna inte sällan släpper ut stora mängder antibiotikarester i omkringliggande vattendrag. Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om några av dessa undersökningar.

Ett allvarligt problem med dessa utsläpp av antibiotika är att de kan driva på utvecklingen av resistens. Det kan påverka hälsan hos dem som lever i området och nya former av antibiotikaresistens kan även sprida sig till andra delar av världen.

Göteborgsforskarna konstaterar i studien att det mest effektiva sättet att minska utsläppen från antibiotikafabrikerna vore att begränsa dem genom tvingande lagstiftning och sträng kontroll. Men hittills har inga förslag om sådan lagstiftning nått hela vägen fram till politiska beslut. Forskarna nämner till exempel ett lagförslag i Indien som stoppades 2020 efter protester från landets läkemedelstillverkare.

Tog ställning till två scenarion

I brist på fungerande miljölagstiftning mot antibiotikautsläpp behövs kompletterande strategier, menar Göteborgsforskarna. Det är då som läkemedelsanvändarnas inställning till priser och hållbarhetskrav kommer in i bilden. Tanken är att man kan få fram mer miljövänligt tillverkade antibiotika genom att ge företagen ekonomisk ersättning för detta. Om det finns efterfrågan och betalningsvilja kanske vissa företag är beredda att satsa på sådan tillverkning för att bidra till att bromsa resistens mot antibiotika.

Ett riksrepresentativt urval av personer på 18 år och uppåt fick i den aktuella studien fylla i en omfattande webbenkät. Efter att ha fått bakgrundsinformation om sambanden mellan utsläpp och resistensutveckling fick de ta ställning till två olika scenarion.

I det ena scenariet infördes en miljömärkning av antibiotika som var hållbart tillverkade och deltagarna fick ange hur mycket mer de var beredda att betala för sådana än för i övrigt likvärdiga standardläkemedel. I det andra scenariet gick i stället staten in och subventionerade miljövänligare tillverkning. Detta finansierades genom en särskild skatt på antibiotika som gjorde att kunden fick betala ett högre pris på apoteket.

Var villiga betala mer

Cirka 80 procent av deltagarna var positiva till minst ett av alternativen. De var i genomsnitt  beredda att lägga cirka 140 kronor extra på en miljövänligare antibiotikakur på apoteket vilket motsvarar en prishöjning på över 60 procent. Som alternativ accepterade deltagarna i genomsnitt en skattehöjning på drygt 75 kronor per år vilket motsvarar en statlig subvention på omkring 165 kronor per behandling.

De personer som uttryckte oro för antibiotikaresistens och att de ville bidra till bättre global hälsa var föga förvånande de som hade allra störst betalningsvilja.

Professor Joakim Larsson, föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning, Care, vid Göteborgs universitet är en av forskarna bakom studien. Enligt en kommentar i pressmeddelandet föredrar han för sin del modeller som innebär en solidarisk betalning för miljövänligare antibiotika:

– I grunden handlar det om ett kollektivt ansvarstagande för en gemensam resurs: fungerande antibiotika. Det är inte rimligt att valet mellan en billigare och en dyrare produkt ska avgöra vem som bidrar. Hela samhället bör stå för detta, till exempel genom skatt.

”Små men nödvändiga” ändringar i etiskt regelverk

Helene Wallskär
-
0
”Små men nödvändiga” ändringar i etiskt regelverk

Den 29 september började flera ändrade bestämmelser att gälla i läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER.

– De ändringar som nu införs är små men nödvändiga för att reglerna ska vara ändamålsenliga och leva upp till nya bestämmelser från Lifs europeiska moderorganisation Efpia, säger Mikaela Karlsson Larsen, compliance officer hos Läkemedelsindustriföreningen Lif, i ett pressmeddelande.

LER ska upprätthålla hög etik

LER är en del av läkemedelsbranschens egna system för att upprätthålla hög etik och ett starkt förtroende för företagen. Det etiska regelverket innehåller bestämmelser om hur man får marknadsföra läkemedel. Det reglerar också samverkan med aktörer som exempelvis sjukvårdspersonal och intresseorganisationer.

En av de förändringar som nu börjar gälla är att kravet på att det ska finnas så kallad minimiinformation i patientmaterial om receptbelagda läkemedel slopas. Samma sak gäller patientmaterial om hjälpmedel som är kopplade till receptbelagda läkemedel.

– Vi gör den ändringen eftersom sådant material inte klassas som reklam riktad till allmänheten utan är ren information som ska stödja patienten i dennes behandling. Materialet delas ut av hälso- och sjukvårdspersonal till personer som redan har fått läkemedlet på recept. Att ta bort det kravet kommer att underlätta för företagen när de ska ta fram material till patienter som fått sitt läkemedel på recept, säger Mikaela Karlsson Larsen.

Längre rapporteringstid

En annan ändring är att läkemedelsföretagen får längre tid på sig att rapportera in samarbeten med  intresseorganisationer och utvecklingsprojekt med hälso-och sjukvården. Sådana samarbeten registreras i en särskild databas för att bidra till öppenhet om läkemedelsföretags samverkan med till exempel patientorganisationer och vårdaktörer.

Tidigare krävde LER att företagen skulle registrera samarbetet senast samma dag som aktiviteten ägde rum eller projektet startade. Många fällande beslut hos informationsgranskningsnämnden, IGN, har gällt att företagen rapporterat för sent.

Ska förenkla för företagen

Nu förlängs tidsspannet till tre månader.

– Syftet med rapporteringen är att Lif vill vara transparenta med vilka samarbeten våra medlemsföretag har. De har ibland svårt att leva upp till kravet om inrapportering samma dag, bland annat på grund av omfattande interna processer.

– Vi reviderar därför reglerna – det viktiga är att inrapporteringen görs så att samarbetet blir sökbart för allmänheten i vår databas, inte att den sker så fort som möjligt. På så sätt underlättar vi för medlemsföretagen att även fortsatt bibehålla en hög nivå av transparens, men på ett arbetsmiljömässigt mer hållbart sätt.

Förutom dessa regeländringar innebär revideringen av LER en del mindre förändringar och förtydliganden. Bland annat har man tagit bort ett avsnitt om mutor som hänvisade till brottsbalken eftersom överträdelser som faller under allmänt åtal inte regleras av LER.

Fundamental immunupptäckt belönas

Helene Wallskär
-
0
Fundamental immunupptäckt belönas

Genom mångårigt, tålmodigt arbete byggde årets tre medicinpristagare gemensamt kunskapsvägen fram till en oväntad immunupptäckt. De upptäckte mekanismen perifer immuntolerans som hindrar vårt immunförsvar från att skada kroppen. Resultaten av deras grundforskning utvecklas nu vidare av andra forskare, bland annat i kliniska studier av behandlingar mot autoimmuna sjukdomar och cancer.

De tre som får dela på Nobelprissumman på elva miljoner kronor är Shimon Sakaguchi, verksam i Japan, och de amerikanska forskarna Mary E. Brunkow och Fred Ramsdell. En av dem som presenterade pristagarna vid det traditionsenliga tillkännagivandet på måndagen var professor Marie Wahren-Herlenius, medlem i Karolinska institutets Nobelförsamling som utser medicinpristagarna.

– De har skapat grundläggande kunskap om vad som håller immunförsvaret under kontroll, sa hon i sitt anförande.

Upptäckte ny klass av T-celler

Kroppens immunförsvar skyddar oss mot sjukdomsframkallande mikrober och andra angripare. Baksidan är att det även kan angripa kroppsegen vävnad och orsaka autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar. Men varför händer det inte hela tiden, vad är det som håller immunförsvaret i schack?

I början på 1990-talet fick den japanska cancerforskaren Shimon Sakaguchi idén att det fanns T-celler som cirkulerade i kroppen som en sorts ordningsvakter som dämpade andra T-cellers aktivitet. Andra forskare hade tidigare övergett den tanken, men Shimon Sakaguchi gick mot strömmen och upptäckte bland annat via olika djurstudier en ny klass av T-celler. Den fick namnet regulatoriska T-celler. Shimon Sakaguchi publicerade sina rön bland annat i en studie i Journal of immunology 1995.

Tog immunupptäckt vidare

Mary Brunkow och Fred Ramsdell gjorde den andra nyckelupptäckten som publicerades i Nature genetics 2001. De arbetade vid ett amerikanskt biotechföretag som utvecklade terapier mot autoimmuna sjukdomar. I sin forskning hittade de förklaringen till att en viss musstam drabbades av sådana sjukdomar. De visade att mössen har en mutation i en gen som de döpte till Foxp3. Samtidigt fann de att mutationer i den mänskliga motsvarigheten till Foxp3 orsakar det allvarliga autoimmuna immunbristtillståndet Ipex.

Två år efter detta kunde Shimon Sakaguchi knyta ihop upptäckterna. Han visade att genen Foxp3 styr utvecklingen av de celler som han identifierade 1995. Dessa celler, som har fått namnet regulatoriska T-celler, övervakar andra immunceller och ser till att vårt immunförsvar tolererar våra egna vävnader.

– På det här sättet öppnade pristagarna ett helt nytt forskningsfält, sa Marie Wahren-Herlenius i sitt anförande.

Immunupptäckt bakom 200 studier

Enligt Nobelförsamlingens ständige sekreterare Thomas Perlmann pågår för närvarande omkring 200 kliniska studier som bygger på upptäckterna av regulatoriska T-celler och Foxp3. Det handlar om forskning för att underlätta transplantationer och få fram behandlingar mot autoimmuna sjukdomar genom att använda de regulatoriska T-cellernas immundämpande kraft. Det handlar också om utveckla cancerterapier genom att göra tvärtom och nedreglera aktiviteten hos ordningsvakterna för att immunsystemet ska kunna angripa tumörceller.

– Det är fortfarande fråga om tidiga studier och det går inte att säga hur det kommer att gå, sa Thomas Perlmann.

Varför grundforskning igen?

Han fick en journalistfråga om varför Nobelförsamlingen på KI som så ofta tidigare belönar grundforskning som man ännu inte sett tydliga nyttoeffekter av för patienter.

– Det stämmer att priset i år belönar upptäckten av en princip. Men det finns ett nära samband mellan sådan forskning och mer tillämpad forskning. Vi bestämmer oss inte i förväg för att välja den ena eller den andra typen av pristagare utan tar det bästa förslaget av dem vi får in.

Erbjuder receptläkemedel med expressbud

Helene Wallskär
-
0
Erbjuder receptläkemedel med expressbud

Företaget Wolt inför nu en ny tjänst där kunder ska kunna få leverans av sina receptläkemedel med expressbud inom 30 minuter. Tjänsten gäller läkemedelsbeställningar från Wolts samarbetspartner Doz apotek. I ett pressmeddelande skriver Wolt och Doz att det är första gången i Sverige som en apotekskedja kan erbjuda denna form av expressleverans.

– Vi vet att många av våra kunder – särskilt äldre, småbarnsföräldrar hemma på VAB eller personer med begränsad rörlighet – har svårt att ta sig till ett apotek. Det här är en tjänst som gör en verklig skillnad i människors vardag, säger Solin Chami, vd på Doz apotek i pressmeddelandet.

Receptläkemedel med expressbud

Wolt beskriver sig som en e-handelsplattform som kopplar ihop personer som vill beställa mat, dagligvaror och andra produkter med lokala företag som vill sälja och leverera dem. 48 Doz-apotek runt om i landet är anslutna till Wolt och det går redan i dag att få andra apoteksvaror än receptläkemedel med Wolts budleverans.

– Det som är nytt är att vi nu även kommer att kunna leverera receptbelagda läkemedel med expressbud, förklarar Erik Lindham, Wolts svenska kommunikationschef, för Läkemedelsvärlden.

– Det finns dock två undantag. Vi kommer inte att köra ut narkotikaklassade läkemedel eller läkemedel som kräver en obruten kylkedja. Fast när det gäller kylkedjan så arbetar vi på att få fram en lösning.

Måste visa legitimation

Tjänsten fungerar så att man beställer sina receptbelagda läkemedel dit där man befinner sig, kanske hemma eller på jobbet. Beställningen sker via Doz apoteks hemsida och man väljer Wolt Drive som leveransalternativ. Det kostar mellan 15 och 19 kronor i leveransavgift om kunden inte redan har ett medlemskap i Wolt för 69 kronor i månaden. Löftet om snabbleverans av receptläkemedel med expressbud gäller dock bara om apoteket har läkemedlet i lager och under apotekets öppettider. Utanför de tiderna schemaläggs leveransen till nästa dag.

Som Läkemedelsvärlden rapporterat börjar nya striktare regler för distanshandel med läkemedel att gälla 1 november. Det blir bland annat förbjudet att leverantören lämnar paket med läkemedel ”lätt gripbara” för andra än adressaten. Men detta är inget problem för Wolt, försäkrar Erik Lindham.

– Vi har ett system med flera verifieringssteg som säkrar att rätt läkemedel når rätt person, säger han.

– Kunden identifierar sig med bank-id vid beställning. Vid leverans bekräftar mottagaren med en unik tresiffrig kod och visar legitimation för kuriren.

En service i städer

Wolt har verksamhet i ett 50-tal städer runt om i Sverige, men inte på mindre orter. Den nya expresstjänsten för läkemedelsleveranser kommer alltså att dyka upp i många städer, men inte i glesbygd, bekräftar Erik Lindham.

– Nej, för närvarande har vi inga glesbygdslösningar, men det är inte omöjligt att det kommer i framtiden.

Första steget på väg till behandling mot TBE?

Helene Wallskär
-
0
Första steget på väg till behandling mot TBE?

Specifik behandling mot TBE, tick borne encephalitis eller fästingburen hjärninflammation, saknas samtidigt som antalet fall ökar när fästingar blir vanligare i Europa och Asien. I Sverige har vården fram till och med augusti i år rapporterat in 305 TBE-fall, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Det tyder på att årets slutfacit blir lägre än rekordåret 2023 då 595 fall registrerades, men är ändå betydligt fler än antalet fall på ett helt år för ett decennium sedan.

Vaccin ger ett gott skydd mot fästingsjukdomen. Men vaccinering kommer med kostnader för individen och/eller samhället och alla kan eller vill inte vaccinera sig. Att få fram en behandling som hjälper den som blivit smittad och insjuknat i TBE vore därför ett viktigt framsteg.

Nyckel till behandling mot TBE

Nu har en internationell forskargrupp under ledning av forskare vid Karolinska institutet lyckats kartlägga TBE-virusets väg in i hjärnan. Forskarna har hittat ett protein som viruset behöver för att kunna infektera mänskliga celler, en upptäckt som kan vara först steget på väg till en behandling mot TBE. Resultaten är publicerade i en artikel i tidskriften Nature.

Det aktuella proteinet har beteckningen LRP8 och är en receptor som finns på cellers yta. Det uttrycks i hög grad av hjärnans nervceller.

Forskarna utsatte tusentals celler där olika gener tagits bort för TBE-virus. De celler som överlevde saknade genen som styr bildandet av LRP8.

Fortsatt forskning behövs

Det här visar att proteinet fungerar som en dörröppnare för viruset. Forskarna såg att TBE-viruset binder till LRP8 och därmed kan komma in i cellen och infektera den. Enligt forskarna kan upptäckten öppna för nya läkemedel som begränsar sjukdomsförloppet vid infektion.

TBE-virus tillhör gruppen flavivirus som sprids via myggor eller fästingar och även orsakar sjukdomar som gula febern, japansk encefalit och denguefeber.

– Det här är första gången någon lyckats identifiera ett enskilt nödvändigt värdcellsprotein som fungerar som en receptor för flavivirus, vilket öppnar upp för att upptäcka receptorer och bättre behandlingar även för andra flavivirus-orsakade sjukdomar, säger studiens sistaförfattare Sara Gredmark Russ, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

– Vi behöver genomföra fler studier för att förstå exakt hur LRP8 bidrar till att TBE-virus orsakar sjukdom. Nästa steg blir att försöka förstå vad som faktiskt händer i hjärnans nervceller vid en infektion.

Hör Olivia Wigzell om vägen ur krisen på FHM

Helene Wallskär
-
0
Hör Olivia Wigzell om vägen ur krisen på FHM

Olivia Wigzell kom till Folkhälsomyndigheten som ny generaldirektör för ett år sedan efter tio år på motsvarande post på Socialstyrelsen. Tillsammans med GD-bytet kom en ny instruktion som sades förtydliga myndighetens roll som samlande, stödjande och pådrivande i folkhälsoarbetet. Den ansvariga ministern talade om en nystart för Folkhälsomyndigheten.

Men sedan i augusti har Olivia Wigzell haft fullt upp med att hantera den kris som Folkhälsomyndigheten hamnat i efter att den tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén hoppat av och gått ut med stenhård offentlig kritik mot myndigheten. Magnus Gisslén medverkade i ett tidigare avsnitt av Läkemedelspodden och berättade varför han agerat som han gjort och om ett tyst internt missnöje på Folkhälsomyndigheten.

Olivia Wigzell gästar podden

I ett nytt poddavsnitt möter nu programledare Anna Bäsén myndighetens generaldirektör. I en längre intervju beskriver Olivia Wigzell den senaste turbulenta tiden ur sitt perspektiv och berättar vad hon gör för att skapa ett tryggt arbetsklimat internt och återställa omvärldens förtroende för Folkhälsomyndigheten.

– Det har varit jobbigt, säger hon.

– Men det är viktigt att också kunna använda kritiken som en hjälp för myndigheten att utvecklas.

Vill ha högt i tak

När det gäller konflikten om avpubliceringen av de ”komplementerande” rekommendationerna om antibiotikabehandling vid misstänkt halsfluss, vidhåller Olivia Wigzell att de skapade förvirring i vården och att det är viktigt att myndigheter inte går ut med skilda budskap. Hon berättar också att det pågår ett arbete med ett nytt kunskapsunderlag i den omdebatterade frågan.

På frågan om det råder en tystnadskultur på Folkhälsomyndigheten svarar Olivia Wigzell genom att beskriva hur hon arbetar för att skapa ett öppet arbetsklimat där alla åsikter får höras.

– Jag vill att det ska vara högt i tak. Det är viktigt för mig.

Nu stoppar TLV fusk med extemporeläkemedel

Helene Wallskär
-
0
Nu stoppar TLV fusk med extemporeläkemedel

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har ändrat föreskrifterna om extemporeläkemedel. När de nya föreskrifterna börjar gälla 1 november kan myndigheten besluta att ett visst extemporeläkemedel inte ska ingå i läkemedelsförmånerna. Syftet med ändringen är att se till att läkemedelsförmånerna inte används felaktigt.

Extemporeläkemedel är läkemedel som tillverkas individuellt för en viss patient när ett godkänt läkemedel saknas eller inte är lämpligt. Det tillverkas efter förskrivarens angivna komposition. Hittills har de individuellt tillverkade preparaten automatiskt ingått i läkemedelsförmånen.

Kan utesluta extemporeläkemedel

Men nu blir det ändring på detta. TLV kan efter ändringen utesluta ett extemporeläkemedel ur förmånen om det innehåller samma verksamma substanser som ett godkänt läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna. Ett extemporeläkemedel kan även uteslutas när ett godkänt läkemedel som innehåller samma verksamma substans endast ingår i förmånerna med förmånsbegränsning. Dessutom kan även andra ”särskilda skäl” ge TLV möjlighet att inte subventionera ett extemporeläkemedel.

Fått signaler om fusk

Bakgrunden till ändringen är att TLV, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat vill hindra förskrivare från att använda extemporevägen som ett sätt att kringgå negativa subventionsbeslut om godkända läkemedel. Alltså att vårdgivare skriver ut extemporepreparat som är snarlika godkända, icke subventionerade läkemedel för att patienten ska få behandlingen inom förmånen.

Både Region Stockholm och Riksrevisionen har slagit larm till TLV om att de misstänker sådant fusk. Det gäller bland annat vårdgivare i Stockholm som skriver ut cannabispreparat extempore (de godkända cannabisläkemedlen ingår inte i läkemedelsförmånerna).

Översikt bekräftar gott skydd av RSV-vacciner

Helene Wallskär
-
0
Översikt bekräftar gott skydd av RSV-vacciner

Det finns starka vetenskapliga bevis för att de nya vaccinerna mot respiratoriskt syncytialvirus, RSV, både är säkra och ger effektivt skydd för de grupper som bäst behöver det. Det konstaterar det vetenskapliga utvärderingsinstitutet Cochrane i en ny kunskapsöversikt.

Utvärderingen genomfördes av en internationell forskargrupp på uppdrag av EUs smittskyddsmyndighet ECDC.

Nya RSV-vacciner

De senaste åren har nya vacciner mot RSV-infektion blivit godkända i EU, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om. De RSV-vacciner som för närvarande är tillgängliga i Sverige heter Abrysvo och Arexvy. De är godkända för att förebygga nedre luftvägsinfektioner orsakade av RS-virus hos vuxna från 60 års ålder. Abrysvo är även godkänt för att skydda spädbarn genom att vaccinera mamman under graviditeten.

De nya RSV-vaccinerna fungerar så att de lär immunsystemet att reagera mot ett ytprotein på RS-viruset som kallas F-protein. Immunsvaret kan förhindra allvarlig sjukdom i de nedre luftvägarna.

Rekommendation att avvakta

När vacciner och andra läkemedel godkänns väger läkemedelsmyndigheten nytta mot risker. Underlaget är kliniska prövningar som läkemedelsföretagen genomfört. Men efter godkännande kan ofta många frågor finnas kvar att besvara för att få en bra grund för exempelvis beslut om att införa vaccinet eller behandlingen i offentligt finansierad vård.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten RSV-vaccinering för friska äldre från 75 års ålder. RSV-vaccinering av gravida för att skydda barnet har myndigheten ännu inte utrett. Regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier, NT-rådet, rekommenderar hittills regionerna att avvakta med att införa subventionerad RSV-vaccinering av någon målgrupp.

Vill förbättra kunskapsläget

För att förbättra kunskapsläget om RSV-vacciner lät ECDC Cochraneinstitutet göra den aktuella utvärderingen. Forskargruppen analyserade  och vägde samman 14 kliniska studier med sammanlagt över 100 000 deltagare, inklusive äldre vuxna, gravida, kvinnor i fertil ålder och barn. Studierna genomfördes i många olika länder och på alla kontinenter.

Resultaten visar bland annat att RSV-vaccin jämfört med placebo minskar förekomsten av RSV-orsakad  lunginflammation och bronkit hos äldre med 77 procent.

Vaccination av gravida minskar enligt forskningsöversikten risken för att deras barn behöver vård för RSV-associerad nedre luftvägssjukdom och sjukhusinläggning med 54 procent.

Ser tydliga bevis

Biverkningarna av vaccinerna var nästan uteslutande lindriga.

– Utifrån vår genomgång av kliniska prövningar fann vi starka bevis för att RSV-vacciner skyddar äldre vuxna och tydliga bevis för att de gynnar spädbarn när mödrarna vaccineras under graviditeten, säger KM Saif-Ur-Rahman, huvudförfattare och senior forskare vid Cochrane Ireland, i ett pressmeddelande från ECDC.

Den systematiska översikten kommer att kompletteras med ytterligare två analyser av skyddseffekt och säkerhet för olika RSV-vacciner.

1...567...27Sida 6 av 27