Annons
Home 2014

Årlig arkivering 2014

Klart för simeprevir

Ingert Nilsson
-
0

Den europeiska kommissionen har nu godkänt Medivirs behandling för vuxna patienter med kronisk hepatit C av genotyp 1 och 4, i kombination med andra läkemedel.

Simeprevir som lanseras under namnet Olysio är en NS3/4A-proteashämmare avsedd för behandling av kronisk hepatit C i kombination med pegylerat interferon och ribavarin.

Flera nya behandlingar mot hepatit C har nyligen godkänts eller är på väg att introduceras. I Sverige ingår läkemedlen i landstingens gemensamma projekt för Ordnat införande.

Gemensamma kriterier för sjukhusapotek

Ingert Nilsson
-
0

Den europeiska organisationen för sjukhusapotekare, EAHP, har enats om ett fyrtiotal kriterier för sjukhusapotek. Dessa bör uppfyllas inom det europeiska sjukvårdssystemet i samarbete med tvärvetenskapliga team för att garantera en säker, effektiv och optimal användning av läkemedel anser EAHP.

I organisationen där Sektionen för sjukvårdsfarmaci inom Apotekarsocieteten är medlem, har kriterierna tagits fram med hjälp av medlemsorganisationer men också tillsammans med patientföreningar och vårdorganisationer.

Bland kriterierna finns också krav på att sjukhusapotekare ska delta fullt ut i beslut som gäller till exempel rådgivning, genomförande och uppföljning av läkemedelsförändringar. Bland kriterierna finns också krav på att sjukhusapotekaren ska ha tillgång till patientens journal.

Astrazeneca avvisade slutbudet

Ingert Nilsson
-
0

765 miljarder kronor var Pfizer beredda att betala när företaget sent på söndagkvällen lämnade sitt, som man sagt, slutgiltiga bud. Men Astrazenecas styrelse anser inte att de pengarna speglar företagets värde och att en försäljning skulle innebära risker och osäkerhet för aktieägarna, skriver Astrazeneca i ett pressmeddelande.

Pfizers slutbud var inte heller mycket bättre än det bud som lämnades i fredags, skriver Leif Johansson, ordförande i Astrazenecas styrelse i en kommentar.

Pfizer har tidigare sagt att det här skulle vara ett slutbud och att bolaget inte tänker rikta något erbjudande direkt till aktieägarna utan vill slutföra affären med ett ja från Astrazenecas styrelse, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Regeringen stöttar Astrazeneca

Amina Manzoor
-
0
Regeringen stöttar Astrazeneca

Medan brittiska ministrar debatterat Pfizers intentioner har den svenska regeringen varit förhållande lågmäld. På fredagen höll finansminister Anders Borg, näringsminister Annie Lööf och utbildningsminister Jan Björklund en pressträff där man förklarade regeringens inställning.

Regeringen har gjort en samhällsekonomisk bedömning av vad effekterna av ett uppköp av Astrazeneca skulle kunna bli för Sverige. Vid pressträffen förklarade Anders Borg att det är ovanligt att regeringen gör sådana bedömningar, men att läkemedelsindustrin är väldigt viktig för Sverige.
– Vi har valt att stötta Astrazenecas ledning och styrelse i deras bedömning. De har valt att avvisa det här budet, sade Anders Borg.

Ministrarna är oroliga över att Pfizers bud på Astrazeneca främst är skattetekniskt motiverat, vilket kan innebära risker för nedskärning av forskning och personal. 
– Det vi nu ser är en fientlig process där ett väldigt viktigt skäl för affären förefaller att vara ett skattetekniskt upplägg, sade Anders Borg.

Det kan också få konsekvenser för svensk life science eftersom Astrazeneca står för 71 procent av Sveriges läkemedelsexport och är en viktig arbetsgivare, bland annat av disputerade forskare. 
– Det är så klart oroande när man ser en karta från Pfizer där Sverige inte ens finns med, sade Annie Lööf som påpekade att även om Pfizer är världens största läkemedelsbolag har de ingen stor närvaro i Europa jämfört med Astrazeneca.

Jan Björklund tog vid presskonferensen upp de satsningar på bland annat klinisk forskning, Scilifelab och strategiska forskningsområden som regeringen gjort de senaste åren. Han menade att det framstår väldigt tydligt att skattelättnader är det som gör ett land attraktivt för företag.

Medan Pfizers vd Ian Read haft kontakter med flera brittiska ministrar och deltagit vid utfrågningar i det brittiska parlamentet har Sverige inte haft liknande kontakter. Enligt Annie Lööf har man haft en telefonkonferens, men att Ian Read ställt in två möten med henne med kort varsel.

Regeringen påpekade att man haft ett nära samarbete med Astrazenecas ledning, styrelse och aktieägare. Eftersom budet avvisats har regeringen valt att inte föra diskussioner som kan ge uppfattningen att man legitimerar ett övertagande. Regeringen har också försökt påverka de utländska aktieägarna, då Astrazeneca bara har 12 procent svenskt ägande.

Anders Borg tycker inte att de senaste veckornas diskussioner inte lett till klarhet kring Pfizers avsikter.
– Pfizer bör överväga om det är rimligt att pressa den här processen vidare, sade Anders Borg och upprepade stödet för Astrazenecas bedömning då de valt att tacka nej till Pfizers bud på 106 miljarder dollar.

De tre ministrarna har också skrivit en debattartikel i the Wall Street Journal, där man framförde samma åsikt.

Pfizers globala forskningschef Mikael Dolsten har skrivit ett öppet brev på svenska om Pfizers uppköpsplaner. Det publicerades på torsdagseftermiddagen och i det skriver han att huvudmotivet till Pfizers uppköpsplaner är ”en önskan om att bygga framgångsrik forskning och fortsätta leverera medicinska framsteg som förbättrar patienters liv”. 

GSK-chefer åtalade för mutbrott

Amina Manzoor
-
0

Mutanklagelserna har omgett läkemedelsföretaget GSK på sistone. Anställda vid företaget misstänks för mutbrott i Kina, Irak och Polen. Nu har mutanklagelserna lett till ett åtal i Kina, skriver Reuters.

I somras började kinesiska myndigheter undersöka misstänkta mutbrott hos flera läkemedelsföretag, däribland GSK. Anställda vid företaget ska ha betalat ut stora summor till reseföretag för att muta läkare och sjukhus att förskriva företagets läkemedel.  Kinesiska myndigheter nämnde ingen summa, men tidigare har det sagts att mutorna totalt uppgått till tre miljarder yuan, cirka tre miljarder kronor.

De kinesiska myndigheterna har åtalat GSKs tidigare Kinachef samt ytterligare två högt uppsatta chefer i landet för korruption. Cheferna har tvingats lämnat sina tjänster.

GSK sade i ett uttalande att man tar anklagelserna på största allvar och att man är bekymrad då de går emot företagets värderingar. Efter mutanklagelser i flera länder har GSK börjat se över ersättningar till läkemedelsförsäljare och läkare som talar om deras produkter.
 

 

Lilly förlorade patenttvist

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsföretaget Eli Lilly har dragit generikaföretaget Actavis inför rätta i flera länder. Nu senast i Storbritannien. Anledningen är att företaget anser att Actavis gör intrång på patentet kring Alimta, pemetrexed, som gäller ett vitamintillägg. 

Alimta är ett läkemedel som används för att behandla olika typer av lungcancer. För att minska biverkningarna ges det tillsammans med en vitaminbehandling. Huvudpatentet för Alimta går ut 2015, men vitamindoseringspatentet går ut först 2021. 

Actavis planerar att lansera en generisk version av Alimta under 2015, som innehåller alternativa saltformer. Lilly menar att det är ett intrång på företagets patent. Men en brittisk domstol ser annorlunda på saken och dömde till Actavis fördel.

Enligt nyhetsbrevet Firstword Pharma anser Lilly att domstolen misslyckades med att göra korrekta bedömningar och planerar att överklaga domen. Man sade också att en tysk domstol dömt till fördel för Lilly tidigare i år. Förra året fastställde en amerikansk domstol vitamintilläggspatentet för Alimta. Det gäller då till 2022. Företagen Teva och Fresenius hade ansökt om tillstånd för att tillverka generiskt pemetrexed.

?Uppköp riskerar inte nya läkemedel?

Petra Hedbom
-
0

Från Astrazeneca har man uttryckt en oro för att ett eventuellt uppköp av Pfizer skulle leda till minskade satsningar på forskning och en sämre och långsammare utveckling av företagets produktportfölj. Företagets svenska vd Jan-Olof Jacke sade vid en temadag på onsdagen att han, liksom styrelsen, anser att det bästa sättet att förvalta Astrazenecas produktportfölj är att företaget står kvar på egna ben.

Detta förnekas av Pfizers vd Ian Read. Han säger att det inte ligger någon sanning i att några produkter av ”kritisk natur” skulle försenas ut till patienterna, rapporterar nyhetsbrevet First Word. Ian Read säger också att de försäkrar att 20 procent av företagets forskning och utveckling kommer att finnas kvar i Storbritannien.

Ian Read har samtidigt ställt in ett möte med Sveriges näringsminister Annie Lööf (C) för att diskutera frågan. Det framkom i en intervju med Annie Lööf i SVT på torsdagsmorgonen.
 

Löfven vill inrätta innovationsråd

Petra Hedbom
-
0
Löfven vill inrätta innovationsråd

Jan-Olof Jacke, vd för Astrazeneca i Sverige, deltog vid en temadag arrangerad av Veckans Affärer och Dagens Medicin. Temat var varför Sverige är ett intressant land att investera i, men utifrån dagsläget var det oundvikligt för honom att kommentera Pfizers intresse av att köpa företaget.

Han påpekade att styrelsen tagit en tydlig ställning mot budet. Bakom det ligger framför allt tre skäl, menade han.
– Dels anser vi att budet undervärderar Astrazeneca. Att det till stora delar är skattedrivet tror vi inte är en bra förutsättning för att ta vår pipeline vidare till läkemedel som är till nytta för patienten. Det tredje är att vi anser att vi själva har de bästa förutsättningarna att utveckla vår starka produktportfölj till färdiga läkemedel.

Jan-Olof Jacke sade att Sverige är ett väldigt bra land när det kommer till att satsa på forskning och utveckling med en stat som visar att den vill satsa långsiktigt på life science.
– Annars skulle vi aldrig ha valt Mölndal som ett av våra främsta forskningscentra, det var långt ifrån självklart. Där finns saker som kompetens, närhet mellan industri, sjukvård och akademi, internationella närvaro och en vana och kunskap i att driva stora studier.

Däremot sade han att för att Sverige ska stå sig i konkurrensen så behöver vi bland annat ett ökat intresse för naturvetenskap och fler nationella plattformar liknande den vis SciLifeLab.

Talade gjorde också socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven som menade att frågan om ett eventuellt uppköp av Astrazeneca inte får bli ett partipolitiskt käbbel.
– Överhuvudtaget är life science-frågor så viktiga att de bör lyftas upp på hösta beslutsnivå med långsiktiga strategier.

Om det blir regeringsskifte är att planen är att inrätta speciella innovationsråd för områden som klimat och life science. Dessa skulle bestå av representanter från näringsliv, akademi, hälso- och sjukvård och politik och arbeta för ökad samverkan.
– Det kommer att hända saker i världen som vi inte styr över. Då är det viktigt att vi har gemensamma strategier för olika händelser, att vi hela tiden ligger steget före, sade Stefan Löfven.

 

Så ska den kliniska forskningen stärkas

Amina Manzoor
-
0

Hur ska man vända den negativa trenden för företagssponsrade kliniska prövningar? Det har projektet Prövningar för svensk medicin vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, försökt att ta reda på. När projektgruppen presenterade sin slutrapport var alla överens om kliniska prövningar är viktiga för Sverige. 
– Lifescience har betytt mycket för vår utveckling, och jag vill gärna att den ska fortsätta göra det, sa Carola Lemne, nytillträdd vd för Svenskt Näringsliv och ordförande för projektet.

Projektgruppen förklarade att man haft tur med timingen, då den sammanföll med Ingrid Peterssons utredning Starka tillsammans. Många förslag tangerade också utredningens. Till exempel vill projektgruppen skapa en funktion på nationell nivå som ska samordna kliniska studier i Sverige. Även de regionala och lokala nivåerna bör stärkas enligt förslaget.

Ett problem är att få tag i patienter till kliniska studier. Det vill projektgruppen lösa genom att använda den redan befintliga webbplatsen forskningspatient.se för att prövare och patienter ska kunna hitta varandra. Då skulle ägandet behöva övergå till offentlig sektor, till exempel SKL. Man föreslår också att patienterna via sin journal ska kunna visa att man vill delta i kliniska studier, men då krävs att Socialstyrelsen kopplas in.

Projektgruppen vill även stärka incitamenten för kliniska studier, både för individer och organisationer. Till exempel ska man göra det genom att skapa karriärvägar för kliniskt aktiva forskare, särskilt på mellannivå. Bättre infratruktur, finansiering och patientmedverkan är andra sätt.

Efter att förslaget presenterats fick två opponenter säga vad de tyckte. Ambitiösa och bra förslag, tyckte opponenten Martin Wikström vid Tillväxtanalys. Han var däremot inte säker på att förslagen räckte, men tyckte att det var dags att sätta igång med implementeringsfasen omedelbart. Branschföreningen Lifs vd Anders Blanck höll med i att det var dags att börja nu. Han tog också upp att det var viktigt att arbeta med den beröringsskräck som finns mellan sjukvården och industrin.

Eftersom utredningen Starka tillsammans har kostnadstäckning tror projektgruppen för Prövningar för svensk medicin att många av de förslag som var likartade kommer att genomföras redan i år. IVA planerar att hålla en konferens hösten 2015 för att följa upp arbetet med åtgärderna.

Tillgång till det inte godkända

Ingert Nilsson
-
0
Tillgång till det inte godkända

Förutsättningen för att patienterna ska få tillgång till ett icke godkänt preparat är att företaget betalar läkemedlet och att läkare efterfrågar behandlingen. Hur många hepatit C-patienter som behandlas med de ännu inte marknadsförda medicinerna i Sverige får företagen inte tala om, eftersom de inte får göra reklam för produkten innan godkännandet.
– Men vi vet förstås exakt hur många patienter som finns i vårt program. Det handlar om de allra svårast sjuka som utan behandling beräknas avlida inom tolv månader och där andra alternativ inte finns, säger Ann Atlas på Bristol Myers Squibb.

Bristol Myers Squibb har daclatasvir i sin portfölj ett läkemedel som beräknas bli godkänt i Europa under hösten. Företaget Gilead som nyligen fick sitt preparat sofosubvir godkänt har haft en handfull patienter i Sverige som fått behandling innan godkännandet.

Överläkaren och professorn Ola Weiland vid Huddinge sjukhus har under en längre tid behandlat patienter med ännu inte godkända hepatitmediciner.
– Hittills har vi behandlat åtminstone ett 25-tal patienter Och det har gått extremt bra. Men det är lite knökigt med alla ansökningar.

Det finns inom ramen för EU-direktiv två möjligheter att få tillgång till behandling som ännu inte är godkänd och marknadsförd. Den ena är Named Patient Program, NPP, det andra Compassionate Use Program, CUP. Inom EU kallas det early axess och regleras i direktiv som medlemsländerna tolkar utifrån sina egna nationella lagar.
– Så det finns lika många tolkningar som det finns länder inom EU, konstaterar Gunilla Andrew-Nielsen chef för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket. Den enhet som ansvarar för de svenska tolkningarna.

I Sverige har myndigheterna fram till för några år sedan ansett att licensförskrivning och deltagande i kliniska studier räcker för att ge de svårast sjuka tillgång till behandlingarna.

Men för två år sedan infördes också ett Compassionate Use program i Sverige. De patienter i Sverige som hittills fått tillgång till daclatasvir har fått det via NPP, säger Ann Atlas, men ber mig samtidigt kolla med Läkemedelsverket, eftersom det är lite oklart om det är ett NPP-program tycker hon.
– Visst, i överförd bemärkelse kan man säga att våra enskilda licenser är det här som kallas named patient program, även om det är andra lagar som styr säger Gunilla Andrew Nielsen.
– Men i Sverige är det egentligen licensförskrivning. Bestämmelser om CUP finns i artikel 83 i förordningen och är helt skilt från licensförskrivning som finns beskrivet i Läkemedelsverkets föreskrift. För företagen som arbetar globalt kan det här bli väldigt rörigt, eftersom varje land valt att implementera direktiven utifrån sina egna lagar.

Tills alldeles nyligen har all humanitär behandling med ännu inte godkända hepatit C medel behandlats inom licensförfarandet. Skillnaden är att behandlingen, till skillnad mot andra licenser, är kostnadsfria för klinikerna. När läkemedlen finns godkända och marknadsförda läggs kostnaden på klinikerna.

Redan i en studie publicerad 2010 konstaterade forskarna att skillnaderna var större än likheterna när det gällde möjligheten till early axess i Europa. Forskarna konstaterade också att det inte tycks finnas någon önskan till en gemensam strategi eller harmonisering. Försök till harmonisering gjorde det svenska Läkemedelsverket då man för ett år sedan bad om EMAs synpunkter på att använda sofosbuvir och daclatasvir inom compassionate use i väntan på EMAs godkännande.
– Det är en möjlighet medlemsstaterna har för att få en gemensam europeisk syn och för att öka transparensen. Men det är ytterst sällan som den använts, konstaterar Tomas Salmonson,ordförande i EMAs vetenskapliga kommittén, CHMP.
– Fråga mig inte varför, för det vet jag inte.

Hösten 2013 kom CHMPs yttrande. I början av 2014 godkändes sofosbuvir under handelsnamnet Sovaldi. Daclatasvir beräknas få marknadsgodkännande under hösten. Sovosbuvir kom aldrig att ingå i något compassionate use program. Daclatasvir har precis godkänts för ett CUP-program i Sverige.
-Det kan vara förvirrande att läkemedel som finns omnämnda som CUP på EMAs hemsida  inte är möjliga att förskriva i Sverige förrän tillverkaren skickat in och fått en nationell ansökan godkänd av Läkemedelsverket, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

Eftersom compassionate use programmet gäller för en grupp patienter som uppfyller de villkor Läkemedelsverket ställer behöver förskrivarna inte ansöka om licenser utan behandlingen är enbart en fråga mellan förskrivare och företag.

Sedan Sverige öppnade för CUP har Läkemedelsverket godkänt sju substanser för sådan användning. Den första var afitinib för behandling mot icke-småcellig lungcancer.
– Totalt fick ett 60-tal patienter tillgång till behandlingen innan den blev klar för försäljning, berättar Clementine Molin på Boehringer Ingelheim som sedan i maj säljer läkemedlet under namnet Giofrit.

Nu har företaget också precis fått med ett nytt cancerläkemedel i det svenska humanitära programmet.

 

Stöd vid smärtlindring till barn

Petra Hedbom
-
0

Dokumentet innehåller rekommendationer och sammanställningar över dagens kunskapsläge. Det har tagits fram av en expertgrupp med medverkan från Socialstyrelsen.
Ninna Gullberg är barnäkare och har varit projektledare för arbetet.
– Eftersom det i många fall saknas studier av smärtbehandlingar hos barn vilar rekommendationerna i stora delar på erfarenheter från våra svenska experter. De besitter en fantastisk kunskap, men vi skulle givetvis gärna se att det generellt gjordes betydligt mer studier på barn och läkemedel, säger hon i en presskommentar.

Flera av de smärtläkemedel som används på barn gör det utanför godkänd indikation. För vissa preparat finns en lång erfarenhet och viss vetenskaplig evidens medan andra smärtläkemedel har en bristfällig evidens.

I rekommendationerna finns också förslag på icke-farmakologisk behandling, bland annat för att undvika onödiga risker med potenta smärtläkemedel.
 

Folkhälsomyndigheten ska utveckla gamla antibiotika

Ingert Nilsson
-
0

Att finna sätt att utveckla användningen och göra det bästa av den antibiotika som finns har folkhälsomyndigheten fått i uppgift av regeringen.
– Den mesta antibiotikan idag är ju generika och företagen tycks inte så intresserade av att göra några nya studier för att till exempel hitta nya användningsområden. Därför ska vi nu under några år utvärdera befintliga antibiotika ur nya vinklar, säger professor Charlotta Edlund som tillsammans med apotekaren Gunilla Skog leder projektet.

Det kan gälla olika typer av studier som att hitta nya kombinationsbehandlingar som kanske fungerar för svårbehandlade multiresistenta infektioner.
– Det är ju sådant som kliniker gör redan nu eftersom de inte har någon annan möjlighet, men det finns inte några studier som visar på effekt.

Andra nya vinklar Charlotta Edlund nämner är nya doseringar och nya indikationer.
– Ett preparat kan kanske användas vid urininfektion fast det egentligen inte har den indikationen. Vi vet ju att infektionsläkare och andra experimenterar lite redan idag och därför har erfarenhet av att använda preparaten på ett litet annat sätt än som står i produktresuméerna.

För att hitta särskilt angelägna kunskapsluckor och behov har Folkhälsomyndigheten gått ut med en enkät till bland annat specialistföreningar, läkemedelskommittéer och stramagrupper. Enkäten ligger också på Folkhälsomyndighetens hemsida för att alla som känner sig manade att bistå i den här problem- och behovsinventeringen ska ha möjlighet att göra det.
Regeringsuppdraget är treårigt, men Charlotta Edlund hoppas på en förlängning. I höst tror hon att enklare studier och labbstudier ska kunna göras.
– Men någon större studie blir det inte förrän nästa år.

Apoteksdebatt i riksdagen

Ingert Nilsson
-
0

Socialminister Göran Hägglund försvarade reformen mot den socialdemokratiska ledamoten Monica Greens kritik av densamma.

Monica Green menade att tillgänglighet, tid för rådgivning och förtroendet för apoteken blivit sämre efter omregleringen.

Göran Hägglund påpekade att apoteken blivit färre under ett antal år innan omregleringen och att Sverige då hörde till de länder med minst apotek per invånare. En utveckling som regeringen vänt i och med omregleringen.

Enligt Monica Green var de flesta nöjda med apoteken innan omregleringen. 
– Men av ideologiska skäl var det nödvändigt att privatisera. Sedan dess har ni fått ägna er åt att lappa och laga, hävdade hon.

Vad avser socialministern göra för att säkra medicinförsörjningen i hela landet och vad avser socialministern göra för att förtroendet för apoteken ska öka igen? Det var de två frågor Monica Green hade med sig till Göran Hägglund under interpellationsdebatten.

Hägglund hänvisade till en rapport från Statskontoret som visade att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel i hög grad uppfyllts och att det i apoteks- och läkemedelspropositionen finns flera förslag med syfte att tillgodoses försörjningen med läkemedel. Han hävdade också att svenskarna enligt de undersökningar som gjorts är fortsatt nöjda med apoteken.

Pfizer pressades hårt

Amina Manzoor
-
0

På tisdagen frågades bland annat företrädare för Pfizer och Astrazeneca ut av näringslivsutskottet i det brittiska parlamentet. Frågorna var stundtals tuffa, och handlade främst om Pfizer kunde garantera brittiska jobb efter ett samgående. Pfizers vd Ian Read svarade att han inte kunde ge någon siffra, men att ett framtida företag skulle ha ett väsentligt antal anställda i Storbritannien i fem år. Han sade också att de löften som Pfizer gav var juridiskt bindande och var en ”aldrig förut skådad förpliktelse”.

Det var inte tillräckligt betryggande för flera utskottsmedlemmar som bland annat nämnde att Pfizer inte höll sina löften till Sverige efter uppköpet av Pharmacia. Ian Read menade att det var ett missförstånd och att företaget har hög integritet och håller vad man lovar. Ett uppköp gav möjligheten att skapa världens största läkemedelsföretag, menade Ian Read och sade att det kan stärka hela Storbritanniens forskningsbas.

Stort innebär inte nödvändigtvis också bra när det gäller forskning, konstaterade Astrazenecas vd Pascal Soriot vid utfrågningen. Han menade att ett uppköp kunde innebära att de läkemedelskandidater som finns i företagets pipeline försenas, och att det tar ytterligare tid innan de når marknaden. 

Pascal Soriot kunde inte lova att Astrazeneca kommer att tacka nej till eventuella framtida högre bud på företaget. Han sade däremot att ett uppköp troligtvis skulle betyda stora besparingar, vilket troligtvis skulle leda till nedskärningar av jobb.

Handelsministern Vince Cable talade också med utskottet. Han sade att det kan bli svårt för regeringen att blockera ett bud, eftersom det saknas lagar som reglerar vissa uppköp inom forskning, lagar som enligt BBC finns inom försvars- och medieområdet.

Vetenskapsutskottet håller en egen utfrågning under onsdagen.

GSK ger upp hjärtkandidat

Ingert Nilsson
-
0

GSKs nya behandling mot hjärtkärlsjukdom, darapladib, visade inte någon effekt på att minska hjärtinfarkter eller andra större hjärtkärlhändelser i den senaste FAS III studien.

Redan tidigare har darapladib misslyckats att förbättra prognosen för patienter med en väl behandlad hjärtsjukdom.

Resultatet av den senaste studien innebär troligen att det inte blir någon ansökan om godkännande hos EMA.

Novartis rapporterade inte biverkningar

Ingert Nilsson
-
0

Sedan förra sommaren har Novartis haft blåslampan riktad mot sig i Japan. Då gällde det att företaget fuskade med data som man använt i sin marknadsföring av blodtrycksmedlet Diovan.

Nu handlar det om en behandling mot leukemi, Tasigna, där de japanska myndigheterna funderar över om företaget underlåtit att rapportera biverkningarna i landet.

Totalt handlar det om insamlade uppgifter om 3 000 japanska patienter som behandlades med Tasigna förra året. Bland dessa fanns 30 fall av rapporterade biverkningar varav tio som borde ha redovisats för myndigheterna. Men biverkningarna rapporterades aldrig, enligt Fierce Pharma.
1...272829...48Sida 28 av 48