Annons
Home 2012

Årlig arkivering 2012

Så kan Sverige rädda kvar forskningen

Amina Manzoor
-
0

I början av februari meddelade Astrazeneca att man lägger ner forskningsenheten i Södertälje. Beslutet var kanske inte helt överraskande, men väckte en debatt om svensk forskningspolitik och beslutet kallades för ett dråpslag för svensk forskning av flera företrädare. Regeringen utsåg tidigare utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg till samordnare och Vinnova bland andra kallade snabbt ihop företrädare för forskning, industri och politik till en hearing för att diskutera Sveriges framtid som forskningsnation.

Det som händer Astrazeneca är inte unikt. Runt om i världen pågår en omstrukturering hos de stora läkemedelsföretagen. Enligt tidningen Forbes har runt 300 000 anställda sagts upp av läkemedelsbolagen sedan år 2000.
– »Big pharma« håller på att förändra sin affärsmodell. Företagen går från att ha all forskning och innovation själva, till att satsa mer på att köpa in substanser och fokusera på marknadsföring, distribution och storskalig produktion. Det här är en gradvis process och förändring som vi måste analysera om vi vill behålla forskning och läkemedelsindustri i Sverige, säger Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi och nybliven doktor i ekonomi vid Linköpings universitet.

Just hur Sverige ska behålla arbetskraften och industrin i landet har diskuterats och debatterats sedan Astrazenecas besked. Några efterlyser satsning på grundforskning, medan andra menar att sjukhusen måste underlätta för klinisk forskning. Thomas Hedner tror att små och medelstora innovativa företag som arbetar i nätverk inom mer öppna innovations-, process- och produktionsplattformar är lösningen.
– Små, innovativa företag kan snabbare haka på nya trender och utvärdera substanser och sedan sälja halvfärdiga produkter till de stora läkemedelsföretagen som får ägna sig åt stora kliniska prövningar och marknadsföring av produkten, säger han och förklarar att han vill se en satsning på innovation i höstens forskningsproposition.

Men alla håller inte med om hur Sverige ska göra för att behålla konkurrenskraften. Enligt Anders Olshov, chefsanalytiker vid Öresundsinstitutet, är inte problemet brist på innovation och satsning på forskning. Den största orsaken till svensk läkemedelsindustris situation idag är avsaknaden av starka ägare.
– Diskussionen om ägandeform har förbisetts i Sverige. Man påstår att ”har vi bara forskning så kommer företagen” men så enkelt är det inte.
De svenska bolagen blir underleverantörer och kan inte ta forskningen vidare till sena kliniska faser och utveckling utan starka ägare och kapital.

Han jämför Sveriges läkemedelsindustris utveckling med Danmarks.
– Om vi vrider tillbaka klockan så såg Sverige starkare ut på 1990-talet med stora företag som Astra och Pharmacia. Danmark hade bara Novo Nordisk och det mindre Lundbeck. Därefter har det blivit en försvagning i Sverige, huvudkontoren har flyttat ut från landet och antalet anställda har minskat. I Danmark har däremot antalet anställda och läkemedelsexporten ökat kraftigt.

I Danmark är ägandeformen stiftelser, vilket har lett till ett mer långsiktigt investerande i landet och i branschen. De bedriver också i viss mån välgörenhet enligt sina stadgar. Novo Nordisk donerade 600 miljoner danska kronor till ett proteinforskningscenter på Köpenhamns universitet 2007 och förra året donerade Lundbeck 500 miljoner danska kronor till de danska universiteten för hälsoforskning.
– De danska företagen har mycket mer eget kapital och de investerar hela tiden vidare. De är på jakt efter nya projekt i hela världen, men eftersom huvudkontoren ligger i Köpenhamn så har de utomordentlig kontroll på närområdet och tillför kapital och management.

En annan anledning är att det satsats på olika områden i länderna. Det har investerats mycket danskt kapital i Medicon Valley i Köpenhamnsområdet.
– Medan det varit en hype att satsa pengar i IT-sektorn i Sverige, har Danmark haft en hype i biotechsektorn. Idag finns det bara finns
spillror kvar av de lifesciencekluster Sverige en gång hade.

Och Anders Olshov tror tyvärr inte på en ändring inom en snar framtid.
– Forskar vi fram en produkt med potential köps den upp av utländska koncerner eftersom de små svenska företagen snabbt vill ha avkastning än att tillskjuta mer kapital. Som det ser ut nu så är det kört. Men om vi tar tillbaka det långsiktiga ägandet kan vi komma tillbaka,
fast det tar säkert 30 år.

Sverige ska vara den kliniska forskningens givna etta

Fredrik Hed
-
0

Är det någon som verkligen tror att svensk läkemedelsindustri har en ljus framtid? Jag tror det inte. Visst kommer det att finnas läkemedelsföretag i Sverige som i viss mån tillverkar läkemedel, utför kliniska prövningar och marknadsför läkemedel. Men preklinisk och klinisk forskning som Astra och Pharmacia hade? Och samarbeten med universitet och högskolor, med möjlighet till examensarbeten och doktorandstudier? Inte på långa vägar. Astrazenecas neddragning av forskningen i Södertälje är inte riktat mot Sverige, det hade kunnat ske var som helst. Och det kommer att ske igen. Om man lyssnade på vad Martin Mackay och Anders Ekblom sa om Astrazenecas neuroforskning den 2 februari, och applicerar det på Mölndal, tror jag i ärlighetens namn inte att företaget kommer ha kvar sin forskning i Mölndal speciellt många år till.

Det pratas om att entreprenörer ska starta biotechföretag som ska ta över lokalerna i Södertälje. Men om det nu finns riktigt drivna
entreprenörer bland Astrazenecas uppsagda personal, varför har de inte redan startat företag? Vi har en övertro på att det ska ske. Se bara vad som hände när Pharmacia lämnade Uppsala. Det blev några nya företag, men inte vad som motsvarade den mängd som Pharmacia hade. Och hur många finns kvar idag? Samma sak riskerar att ske i Lund. Det tar för lång tid och de duktiga forskarna letar sig nya jobb under tiden de administrativa kvarnarna maler. Så vad ska Sverige som land göra? Vad kan Sverige göra? Inte speciellt mycket är jag rädd. Förutom en sak. Satsa på att bli världsledande inom den kliniska forskningen.

Vi har redan en bra grund att stå på:

  • En lång tradition av klinisk forskning.
  • En i grunden bra organiserad sjukvård.
  • Våra svenska personnummer.
  • Världsunika patient- och kvalitetsregister.
  • Lifegene-projektet ser ut att kunna fortsätta.

För att lyckas krävs dessutom:

  • En överenskommelse mellan sjukvården, universiteten och läkemedelsindustrin att Sverige ska bli världsledande inom området.
  • Möjlighet att forska på betald arbetstid, och inte på sin fritid.
  • Tydliga karriärvägar inom sjukvården och den akademiska världen där det är en klar oomtvistad merit att forska.
  • Specialinriktade utbildningar inom just klinisk forskning.

Det behövs konkret "action", och det behövs nu. Vi har varken tid eller råd med fler utredningar och långbänkar. Ansvariga ministrar, oppositionsrepresentanter, rektorer, professionsföreträdare och landstingsdirektörer borde åka iväg till en lämplig avsides kursgård, stanna där i en vecka och diskutera fram en lösning som går att sjösätta inom ett år. Det kommer att krävas pengar och framför allt kommer det att krävas engagemang och en vilja att göra skillnad.

Men vi har allt att vinna och inget att förlora på att återbygga Sverige som världens bästa land för klinisk forskning. Lars Leijonborgs uppdrag är marigt i sammanhanget, han ska komma med förslag men har inga mandat eller pengar för att trycka på. Vi är alla ”utelämnade” åt regeringen som har världens chans att göra slag i saken. Till hösten kommer den nya forskningspropositionen. Där borde regeringen satsa för att föra Sverige tillbaka till världstoppen inom den kliniska forskningen, där vi låg i början och mitten av 1990-talet.

Inga undantag för tramadol

Ingert Nilsson
-
0

Det smärtstillande läkemedlet tramadol är visserligen narkotikaklassat sedan slutet av 2007, men i samband med narkotikaklassningen gjordes undantag för vissa beredningar.
De undantagen tas nu bort.

Skälet till de skärpta reglerna är främst rapporter om att missbruk av de läkemedel som varit undantagna ökat.
Från mitten av mars blir nu alla läkemedel med tramadol narkotikaklassade oavsett mängden aktiv substans.

Rent praktiskt innebär det bland annat att man inte längre får köpa läkemedel med tramadol via nätet som sedan förs in med posten till Sverige.
Förra året hämtade drygt 300 000 svenskar ut läkemedel som innehöll tramadol på apotek.

Kina tar fram egen blodtryckssänkare

Ingert Nilsson
-
0

Det kinesiska läkemedelsföretaget har fått sitt egenutvecklade läkemedel Tylerdipine Hydrochloride, registrerat hos den kinesiska läkemedelsmyndigheten och räknar med att under nästa år påbörja kliniska studier med blodtryckssänkaren.

Sihuan Pharmaceutical som är Kinas största läkemedelsföretag har tidigare fått klartecken från läkemedelsmyndigheterna att påbörja kliniska studier av ett antibiotikum, Apapenem Karbapenem.
Tylerdipine Hydrochloride är en kalciumantagonist som Sihuan planerar att få godkänd både för en nationell som en internationell marknad.

Mer än 200 miljoner kineser beräknas ha för högt blodtryck idag, men antalet tros öka med minst tre miljoner om året enligt företaget.
Kina tros bli den näst största marknaden för receptbelagda läkemedel 2020, enligt Reuters och beräknas vara värd mer än 110 miljarder dollar 2015.

Många störa läkemedelsföretag som Pfizer och Astrazeneca har idag vänt blickarna mot den kinesiska marknaden och bygger stora FoU-centra för att dra nytta av de lägre kostnaderna i landet men också för att utveckla produkter för den asiatiska marknaden.

Stamceller hjälper njurtransplanterade

Anna Johansson
-
0

Organtransplantationer innebär en risk att mottagarens immunsystem angriper och stöter bort det nya organet. Därför måste många patienter behandlas med immunosuppressiva läkemedel livet ut.

I en studie på 8 patienter mellan 29 och 56 år, som inte matchade immunologiskt med sin donator, fick mottagaren genomgå strålbehandling och cellgiftsbehandling innan transplantationen, för att hämma immunförsvaret. Ett par dagar efter transplantationen fick mottagaren stamceller från donatorns blod, samt immunosuppressiv behandling. Ett år efter transplantationen behövde fem av åtta patienter inte längre behandlas med immunosuppressiva läkemedel. Studien är publicerad i tidsskriften Science Translational Medicine.

?De preliminära resultaten från denna pågående studie är spännande och kan ha en stor betydelse för organtransplantation i framtiden?, säger Joseph Leventhal, en av forskarna i studien, enligt BBC.

Fler läkemedel kan bli receptfria i USA

Amina Manzoor
-
0

USAs hälso- och sjukvårdskostnader ökar på grund av att följsamheten för receptbelagda läkemedel är dålig inom vissa områden. Till exempel lider en av tre vuxna amerikaner av högt blodtryck och enligt FDA slutar ungefär en tredjedel av dem att ta sina läkemedel. Högt blodtryck och de sjukdomar det kan orsaka kostade USA 76 miljarder dollar under 2010 i hälso- och sjukvårdskostnader.

Därför undersöker FDA nu om det är möjligt att göra vissa läkemedel mot kroniska sjukdomar receptfria, så som kolesterolsänkande statiner och diabetesläkemedel, skriver Reuters. Det finns dock flera problem som måste lösas innan det kan bli möjligt. Till exempel måste patienterna förstå varför de tar läkemedlet och hur det ska användas. Enligt FDA har man flera gånger avslagit ansökningar att göra statiner receptfria på grund av att patienterna inte själva kan avgöra om de behöver medicineras.

Men ny teknologi kan ändra det och FDA har diskuterat lösningar med företrädare från läkemedelsindustrin. Förslaget ska diskuteras vid ett möte i slutet av mars och myndigheten påpekar att en ändring fortfarande är en bit bort.

Professur ska stärka farmaciforskning

Amina Manzoor
-
0

Vetenskapsrådet har inrättat en ny professur i farmaci på initiativ av ämnesrådet för medicin och hälsa. Carl Wilhelm Scheele-professuren inrättas för att stärka svensk forskning inom farmaci och stimulera till ökad internationalisering. Professuren är nämligen endast för utländska framstående forskare inom farmaci.

Svenska universitets- och högskoleinstitutioner som vill agera värd för gästprofessuren inbjuds nu att nominera kandidater. Professuren ska tillträdas under 2013.

Vidareutbildning minskade förskrivningen av antibiotika

Läkemedelsvärlden
-
0

Den primära effektparametern var det totala antalet expedierade receptposter av antibiotika per 1 000 registrerade patienter under året efter att STAR-programmet genomförts vid interventionsgruppens vårdcentraler. Antalet expedierade antibiotika minskade med 14,1 poster per 1 000 registrerade patienter i interventionsgruppen, medan det istället ökade med 12,1 i kontrollgruppen. Utbildningen ledde alltså till en skillnad på 26,1 expedieringar per 1 000 patienter och år, vilket motsvarade en sänkning på 4,2 procent i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Medelkostnaden för utbildningen var 2 923 GBP per vårdenhet. Kostnaden för expedierade antibiotika sjönk med 5,5 procent i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen, vilket motsvarade en summa om cirka 830 GBP per år. Totalt kostade interventionen runt 2 100 GBP.

Studien genomfördes på 68 vårdcentraler i Wales under åren 2007- 2008. Vårdcentralerna randomiserades till två grupper, där läkarna i den ena fick delta i ett utbildningsprogram, STAR (Stemming the Tide of Antibiotic Resistance). Läkarna i den andra gruppen var kontrollgrupp där verksamheten fortsatte som vanligt.

Utbildningsprogrammet bestod av olika delar, där deltagarna bland annat fick kunskap om nya forskningsresultat och evidensbaserade riktlinjer, de fick reflektera över den egna praktikens förskrivning i jämförelse med andra praktiker samt över det lokala resistensläget, samt kommunikationsträning, motiverande samtal, interaktiva övningar med praktiska fallexempel och utbyte av erfarenheter via internetforum.

Donepezil kan hjälpa även dem med måttlig till svår Alzheimer

Läkemedelsvärlden
-
0

295 patienter på olika vårdboenden, som hade behandlats med donepezil i minst 3 månader och som hade måttlig eller svår Alzheimers sjukdom, randomiserades till att fortsätta med donepezil, avbryta donepezil, avbryta donepezil och börja memantin istället, eller fortsätta donepezil och få tillägg av memantin. Samtliga patienter behandlades i 52 veckor.

De patienter som randomiserades till att fortsätta med donepezil försämrades i signifikant mindre utsträckning i sin kognition än de som avbröt behandling med donepezil. Även de som randomiserades till behandling med memantin försämrades i signifikant mindre utsträckning än de som fick placebo.

Studien visade också att effekten av donepezil och memantin inte skilde sig inte signifikant i närvaro eller frånvaro av den andra. Det fanns inga signifikanta fördelar av att kombinera donepezil och memantin över att ge donepezil ensamt.

Studien finansierades av brittiska Medical Research Council (MRC) och Alzheimer?s Society.

CNS-läkemedel tar längre tid att utveckla

Amina Manzoor
-
0

Mellan 1996 och 2010 var den genomsnittliga tiden för kliniska prövningar och godkännande av ett nytt läkemedel inom CNS-området 32 månader. Det är 35 procent längre än snittiden för läkemedel inom andra områden, enligt en analys från Tufts Center for the Study of Drug Development.

Men pipeline för CNS-läkemedel är enligt analytikerna bland de starkaste i läkemedelsindustrin. Den har i snitt vuxit med sex procent per år det senaste decenniet och utgör nu elva procent av alla läkemedel i pipeline. Det finns dock stora utmaningar eftersom bara en av tio substanser var framgångsrik mellan 1993 och 2004 jämfört med en av sex substanser i andra läkemedelsområden, enligt analysen.

Läkemedelsriksdag lockade ny publik

Anna Johansson
-
0

Årets läkemedelsriksdag på tog grepp på de äldres läkemedel. Ett väl valt ämne kommenterade äldreminister Maria Larsson när hon invigningstalade, och inte oväntat lyfte fram regeringens initiativ för att förbättra läkemedelsbehandlingen bland de mest sjuka äldre. 325 miljoner kronor ska mellan 2011-2014 användas som stimulanspengar till län där man lyckas förbättra behandlingen med läkemedel. Maria Larsson passade också på att berätta att det inte blir någon ny lag om anmälningsskyldighet när vårdpersonal misstänker vanvård på grund av felaktig läkemedelsbehandling.
– Vi har en bra lagstiftning idag. Enligt såväl lex Maria som lex Sara råder anmälningsskyldighet också när det gäller vanvård på grund av felaktig förskrivning av läkemedel.

Valet av tema på årets läkemedelsriksdag lockade en delvis ny publik. Den här gången var majoriteten av deltagarna från vård- och omsorg, istället för läkemedelsindustrin som varit den största gruppen under tidigare riksdagar. Något som gladde Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm, vars myndighet tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket initierar riksdagen som arrangeras av Läkemedelsakademin.
Under dagen fick publiken lyssna på representerar för patienter, omsorgs- och vårdpersonal, politiken, farmacevterna och förskrivarna.
En riskfaktor och anledning till den felaktiga behandlingen med läkemedel, som flera talare pekade på, är många inblandade förskrivare utan att någon har huvudansvaret.

Lars G Nilsson ordförande för pensionärsorganisationen SPF visade till exempel en studie organisationen gjort som visade hur antalet läkemedel och olämpliga kombinationer ökar i takt med antalet förskrivare. En slutsats som också bekräftades av andra talare.
Lars-Erik Holm utlovade, utan att precisera datum, att Socialstyrelsen i närtid kommer med föreskrifter som tydligare kommer att klargöra en huvudansvarig läkare för läkemedelsbehandlingen av multisjuka då flera specialister är inblandade.
De nya föreskrifterna kommer också att innehålla krav på läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser när patienter går mellan olika vårdformer. Om hur man minskar fel med tydliga läkemedelsberättelser och genomgångar gav apotekarna Åsa Bondesson från Region Skåne och Karin Almgren från Halland exempel på.

Apotekaren Thony Björk från Sveriges farmacevtförbund talade om farmacevtens roll i arbetet med att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre och att man måste samarbeta mycket mer, över professionsgränserna, för att få till en förbättring. Enligt honom kan farmacevten tillföra kompetens i väldigt många olika led under hela läkemedelsprocessen, och han betonade betydelsen av läkemedelsgenomgångar och farmacevtens roll i dessa.

Apotekaren Åsa Bondesson arbetar på läkemedelsenheten i Region Skåne och har tidigare disputerat kring en modell för att förbättra läkemedelanvändningen hos äldre från inskrivning till utskrivning och vidare till nästa vårdform, LIMM-modellen (Lund Integrated Medicines Management). Hon pratade om vikten av multiprofessionellt samarbete i vården där läkare, sjuksköterskor, undersjuksköterskor, paramedicinare och apotekare arbetar i team. I den patientpopulation som Åsa Bondesson har studerat användes i genomsnitt 10 läkemedel per patient och man såg en rad brister. Enligt henne ger LIMM-modellen goda effekter.
– I genomsnitt identifierar och justerar man två fel per patient från inskrivning till under vårdtiden och det gör att patienten har en korrekt och aktuell läkemedelslista vid inskrivning på sjukhus. När läkaren skriver utskrivningsinformationen med läkemedelsberättelse så halverar man antalet överföringsfel från två till ett fel. Och om man har en apotekare som kvalitetsgranskar, så halverar man överföringsfelen ytterligare en gång till ett halvt fel. Så vi når ingen nollvision men vi kommer en bit på vägen, sa Åsa Bondesson.

Karin Almgren är apotekare i Region Halland och pratade om vilken roll omsorgspersonalen har vid läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden i Halland, och hur farmacevterna där utbildar omsorgspersonalen i området äldre och läkemedel.
– Vår erfarenhet i Halland är att utbildning inom området äldre och läkemedel till omsorgspersonal och aktivt deltagande i läkemedelsgenomgången tillsammans med andra professioner, bidrar till en god omvårdnad för äldre i Halland, sa Karin Almgren.

Sjuksköterskan Helena Gustafsson, nu inspektör på Socialstyrelsen, uttryckte ilska och frustration över att man inte kommit längre. Den felaktiga och ibland farliga läkemedelsanvändningen har diskuterats åtminstone sedan slutet av 1990 utan att så mycket egentligen hänt.
– Och det är inte brist på kunskap, hävdade hon, tusentals går till jobbet varje dag och vet att de gör fel saker.
Hon pläderade för en god omvårdnad som komplement och ibland ersättning till läkemedel. Och kunskapen finns, menade hon.
– Men det tar tre minuter att ge en tablett har man räknat ut. Vad tar det i tid att kanske ge fotmassage, gå en promenad eller som det heter ”prata bort en stund”?

Eva Nilsson Bågenholm som är regeringens nationella äldresamordnare redogjorde närmare för satsningen på 325 miljoner för att minska den felaktiga förskrivningen och varför man valt de tre indikatorerna minskning av olämpliga läkemedel som långverkande bensodiazepiner, olämpliga läkemedelskombinationer och minskning av antipsykotika på äldreboenden.
– Vi anser att de tre indikatorerna speglar det arbete som behöver göras. För att minska den typen av felaktig behandling måste man gå igenom alla läkemedel.

Regeringen och Sveriges Kommuner och landsting, SKL har i den här satsningen valt att belöna län som förbättrar läkemedelsanvändningen, istället för landsting eller kommuner. En mätning gjordes i september 2011 nästa görs i september 2012, då ska ett län för att få del av pengarna ha fått ned den felaktiga användningen med minst tio procent.

Många kan avstå från antibiotika

Amina Manzoor
-
0

SKL genomför varje år den nationella undersökningen Vårdbarometern. Där drygt 40 000 personer i alla landsting och regioner intervjuas i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Resultatet visar att 80 procent av befolkningen kan tänka sig att avstå från antibiotikabehandling när det är möjligt, även om de riskerar några extra sjukdagar. Siffrorna skiljer sig något mellan landstingen, från 84 procent i Gotland, Uppsala och Örebro till 76 procent i Skåne och Värmland. Högutbildade är mer benägna att avstå från behandling än lågutbildade.
– En ökad antibiotikaanvändning ökar bakteriernas motståndskraft. Det är en farlig trend som vi försöker hålla tillbaka. Det är därför mycket intressant och glädjande att befolkningen ställer sig så positiv till att avstå, och därmed själva bidra i det arbetet, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKL, i ett pressmeddelande.

Även om patienterna är positivt inställda till att avstå från antibiotikabehandling uttryckte Göran Stiernstedt en besvikelse på Läkemedelsriksdagen på tisdagen över att minskningen av antibiotikaförskrivning går sämst av de fyra indikatorerna i överenskommelsen mellan regeringen och landstingen för att öka patientsäkerheten.

Undersökningen visar även att 80 procent av befolkningen i snitt säger sig ha tillgång till den vård de behöver. I Halland tycker sig 88 procent ha den vård de behöver medan siffran är 73 procent i Västernorrland. Förtroendet för vårdcentralerna är 64 procent i landet. De som säger sig ha högt förtroende för vården är 75 procent i Halland och 59 procent i Västernorrland.

Det är dock färre som tycker att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus är rimliga. Rikssnittet är på 44 procent, från 58 procent i Kalmar till 39 procent i Jämtland. Majoriteten (84 procent) av befolkningen är också positivt inställda till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besöket.

Pollensäsongen är redan igång

Läkemedelsvärlden
-
0

Redan i februari kan de första pollenkornen släppas ut, och det är al och hassel som brukar vara först ut. Så även i år.

Av de 18 stationer som rapporterar pollennivåer till NRM (Naturhistoriska riksmuseet) är det 8 som redan har rapporterat förekomst av pollen den senaste veckan. Det är låga eller måttliga halter av al och/eller hassel som har rapporterats, och NRM konstaterar i sina prognoser att det lokalt kan förekomma högre halter, på grund av varmare väder eller att pollen fjärrtransporteras från andra platser.

De stationer som har rapporterat förekomst av pollen är de södra och mellersta Sverige, närmare bestämt Borlänge, Eskilstuna, Forshaga, Jönköping, Norrköping, Nässjö, Stockholm och Västervik.

Förbättrat samarbete har räddat många liv

Amina Manzoor
-
0

Världshälsoorganisationen, WHO, menar att drygt 910 000 liv har räddats över de sex senaste åren genom att man förbättrat samarbetet mellan hälso- och sjukvårdsorganisationer som arbetar med hiv och tuberkulos.

Sedan WHO införde de nya riktlinjerna för samarbete 2004 har antalet hiv-infekterade personer som screenats för tuberkulos ökat från knappt 200 000 personer under 2005 till över 2,3 miljoner under 2010. Hiv-tester bland tuberkulospatienter har ökat från 470 000 till 2,2 miljoner under 2005 till 2010.

Hiv försvagar immunförsvaret, och den som har hiv blir också lättare infekterad av tuberkulos. För att ytterligare minska dödligheten uppdaterar WHO nu riktlinjerna. De nya riktlinjerna innebär bland annat att personer med tuberkulos, personer med tuberkulossymtom och familjemedlemmar hiv-testas rutinmässigt, att läkemedel med sulfametoxazol och trimetoprim ges till alla hiv-patienter med tuberkulos och att antivirala läkemedel sätts in så snart som möjligt till alla tuberkulospatienter som också har hiv.

EU vill snabba på prissättningen

Ingert Nilsson
-
0

Idag har TLV liksom andra europeiska myndigheter 180 dagar på sig att prissätta nya läkemedel efter att en komplett ansökan kommit in. Det gäller såväl nya patenterade produkter som generiska.
Nu vill kommissionen snabba upp den här processen. Enligt förslaget ska ett pris på patenterade läkemedel vara klart på 120 dagar och generika på en månad.

För att se till att det nya direktivet efterlevs av medlemsländerna kommer EU-kommissionen kräva regelbunden rapportering om hur tiderna hålls. Kommissionen hotar också med någon typ av ekonomiska sanktioner och skadestånd till sökanden vars prissättning inte blir klar inom den fastställda tidsramen.

Skälet är att många medlemsländer redan idag inte lever upp till de stipulerade 180 dagarna. Exempel med ärenden som tagit 700 dagar för nya substanser nämns i en uppföljning som kommissionen gjort och upp till 250 dagar för att få ett generiskt preparat klart för marknaden.

Den svenska myndigheten TLV tillhör dock de godkända. Myndigheten har enligt sin årsredovisning aldrig överskridit de 180 dagarna, i medel tog ärenden 2011 126 dagar för beslut om nya original. För generika är handläggningstiden hos TLV idag 60 dagar.
? Det kommer förstås att få konsekvenser om tiderna kortas ytterligare, säger Marianne Aufrecht Gustafsson chef på avdelningen för nya läkemedel på TLV.
? Vi gör ju hälsoekonomiska analyser som kräver viss tid att analysera. Får vi kortare tider måste processen ändras.

Kommissionen vill med sitt förslag snabba på processen för att nya läkemedel snabbare ska komma ut på marknaden. Men blir processerna för korta finns risken att det blir avslag från myndigheterna och att företaget måste göra en ny ansökan, menar Marianne Aufrecht Gustafsson
? I det långa loppet skulle processen alltså kunna ta längre tid.
Nu är det här ett förslag som kommissionen tagit fram som nu ska behandlas i parlamentet och rådet innan det blir ett direktiv som medlemsländerna sedan ska implementera i sin lagstiftning.
? Så det kommer nog att hända mycket på vägen, spår Marianne Aufrecht Gustafsson.

Svenskar använder mest läkemedel i Norden

Ingert Nilsson
-
0

Trenden att svenskar använder minst och norrmännen mest läkemedel håller i sig. Det visar statistik som den norska branschorganisationen för läkemedelsföretagen publicerar i sin årliga rapport Tall og fakta?.

Medan svenskar använde cirka 2400 dygnsdoser, DDD, per 1000 invånare 2011 använde norrmännen cirka 1500 doser. Det var ungefär lika många som danskarna använde. Finland använde drygt 1700. Sverige ligger alltså i en klass för sig med betydligt högre användning.

Olikheterna beror troligen på olika terapitraditioner, regleringar och finansiering av läkemedelsanvändning, liksom kulturella och demografiska skillnader, menar LMI (Legemiddelindustrin). Svenskar lever också något längre än norrmännen, lite drygt ett år.

1...353637...45Sida 36 av 45