Annons
Home 2012

Årlig arkivering 2012

Försäljning av vitaminer bör begränsas anser danska forskare

Ingert Nilsson
-
0

För några år sedan, 2008, publicerade den danske forskaren Christian Gluud en metaanalys som visade att antioxidanterna snarare var farliga än nyttiga. Den gången drogs slutsatsen efter att forskargruppen sammanställt totalt 67 randomiserade studier i vilka över 232 606 individer ingått.

Nu har forskarteamet uppdaterat sin metaanalys med ytterligare elva studier och drygt 64 000 individer till. Och effekten på livslängden bekräftas ytterligare i den nya analysen.
? Effekten visar sig vara densamma så nu är vi ännu säkrare på resultatet, är Christian Gluuds konklusion.
Varför antioxidanterna har den här negativa effekten vet man inte, men forskarnas bästa förklaring, än så länge, är att de har en toxisk verkan som påverkar den normala åldringsprocessen negativt.
? Det här sambandet med ökad mortalitet finns säkert, säger Alicja Wolk näringsepidemiolog vid Karolinska institutet. De här tre är alla fettlösliga vitaminer, vilket betyder att om man tar stora doser så stannar de kvar i kroppen.

Men skillnaden mellan de randomiserade studier som de danska forskarna sammanställt och vanligt folks intag är att man i studier ofta använder högre doser än de rekommenderade doser folk använder i vardagen, påpekar hon.
? Samtidigt finns förstås de som kanske känner sig hängiga och tar två multivitamintabletter istället för den rekommenderade dosen och dessutom äter margarin och dricker mjölk som båda är berikade produkter.
När den danska forskargruppen presenterade sitt resultat 2008 möttes de med skepsis, bland annat menade kritikerna att den ökade dödligheten kunde bero på att de som använder vitaminpreparat överlag lever osunt vilket skulle förklara den ökade dödligheten i gruppen. En kritik som Christian Gluud tillbakavisade eftersom metaanalysen byggde helt på randomiserade studier.

Redan när den förra metaanalysen publicerades ansåg Christian Gluud att försäljningen av antioxidanter borde begränsas, men den gången blev vitaminerna kvar på hyllorna.
Den här gången har en debatt tagit fart i Danmark och det danska Livsmedelsverket har tillsatt en utredning.
Men Christian Gluud och hans forskarteam hävdar bestämt att försäljningen borde begränsas.

Samarbete mot inflammation

Ingert Nilsson
-
0

Samarbetet mellan de två läkemedelsföretagen innefattar fem monoklonala antikroppar samt fas III-studier med brodalumab som är planerad under det här året.
De här antikropparna hoppas de två företagen med tiden ska bli nya behandlingar mot inflammationssjukdomar.

Meda till Hongkong

Ingert Nilsson
-
0

I slutet av förra året öppnade Meda ett dotterbolag i Peking, nu har man också öppnat ett i Hongkong. Initialt ska bolaget marknadsföra produkter för behandling av atopiskt eksem och allergisk rhinit.

Enligt ett uttalande från bolaget är det här början på investeringar som ska göras på nya lovande marknader. I Asien hoppas företaget på en betydande tillväxt framöver.

Snabb plan för avveckling i Södertälje

Amina Manzoor
-
0

Det har nu gått två månader sedan Astrazeneca meddelade att man lägger ner forskningsverksamheten i Södertälje. Nu har en tidsplan för hur avvecklingen ska gå till börjat utforma sig. De som arbetar med forskningsprojekt i tidig fas får lämna företaget först, redan i slutet av april. I juni ska alla berörda få veta när de slutar och i slutet av augusti har ungefär hälften slutat. Planen är att i slutet av året ska de allra flesta ha slutat, men fackliga förhandlingar pågår fortfarande. Ett 40-tal forskare har blivit erbjudna tjänster vid Astrazenecas verksamhet i Mölndal.
– Det är en tuff men realistisk tidsplan som styrs av projekten och avvecklingsaktiviteten, sa Gunilla Osswald, ansvarig för avvecklingen av forskningsverksamheten, vid en pressträff den 2 april.

För att stödja personalen anordnar Astrazeneca bland annat arbetsmarknadsdagar, starta eget-dagar och inspirationsföreläsningar med tidigare anställda vid företaget i Lund. Dessutom har det startats en virtuell mötesplats för anställda, potentiella arbetsgivare och andra intressenter på Linkedin. Gruppen, som heter Astrazeneca R&D Södertälje and beyond har runt 700 medlemmar.

Det finns även en plan för forskningsprojekten i tidig fas. 25 stycken projekt ska föras över till Astrazenecas virtuella forskningsorganisation och 5 förs över till andra delar inom företaget. Runt tio forskningsprojekt förs över till ?new opportunities? vilket innebär att de kan säljas ut. I oktober ska de sista projekten i tidig fas ha lämnats över och i november ska de sista projekten i sen fas blivit överlämnade.

Några av de anställda har visat intresse för att köpa loss både projekt och utrustning, men i nuläget är en helhetslösning med välutrustade lokaler högsta prioritet. Det är totalt 150 000 kvadratmeter med både laboratorielokaler och kontorslokaler som Astrazeneca, om möjligt, vill hitta en ensam ägare till.

Flexiblare utbildning

Ingert Nilsson
-
0

Höstens apotekarutbildning i Umeå har utformats för att ge flexibilitet. Studenterna som börjar i höst kan påbörja apotekarutbildningen, men efter tre år ta ut en receptarieexamen istället.

Samma sak gäller för den som påbörjat en receptarieutbildning men efter tre år vill gå vidare. Då finns möjlighet att fortsätta läsa i två år till och få ut en apotekarexamen.
Den här möjligheten är än så länge unik för Umeå.

Apotekarprogrammet som är femårigt är en fortsättning på det befintliga nätbaserade receptarieprogrammet som startade i Umeå hösten 2003. Liksom det ges också apotekarprogrammet på nätet. Apotekarprogrammet ges i samarbete med universitet i Tromsö.

 

Tummen ner för EU-förslag om patientinformation

Ingert Nilsson
-
0

Just före årsskiftet var EU-direktivet om läkemedelsinformation uppe i ministerrådet och möttes där med kalla handen. Förslaget har också granskats av den svenska regeringen, konstitutionsutskottet och socialutskottet. Slutsatsen är att förslaget till regler inte är kompatibelt med den svenska grundlagen. Förslaget går ut på att den information som företagen ska få lämna till allmänheten först ska godkännas, antingen av EMA eller en svensk myndighet, vilket i Sverige är ett brott mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetslagstiftningen.

Även om det i det senaste förslaget finns en ansats att värna de olika konstitutionella systemen i medlemsländerna, anser socialutskottet och konstitutionsutskottet att det är tveksamt om de här ändringarna räcker. Frågan har nu också varit uppe i riksdagen som gick på samma linje.
Sverige är inte ensamt om att vara kritiska till det här direktivet som nu stötts och blötts i snart tio år.

Pengar till utbildning om läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

I oktober 2011 uttryckte Sveriges Läkarförbund och Sveriges Läkaresällskap i ett brev till socialdepartementet en viss oro över läkemedelsutbildningen för AT-läkare.
Nu har departementet hörsammat oron och avsatt fyra miljoner kronor för utbildningen. Ipuls, Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige får ansvaret för utbildningen.

Biobank öppnar för forskning

Amina Manzoor
-
0

För tre år sedan började den brittiska biobanken rekrytera deltagare mellan 40 till 69 år gamla. Nu har man fått data om 500 000 brittiska invånare. Biobanken innehåller information om 26 000 diabetiker, 50 000 med ledbesvär, 41 000 nykterister och 11 000 som haft hjärtattack. Dessutom har 400 000 människor fyllt i ett frågeformulär om matvanor. Deltagarna kommer att följas under många år.

Biobankens syfte är att ytterst förbättra prevention, diagnos och behandling av en rad sjukdomar, bland annat hjärtsjukdomar, cancer och diabetes. Den anonymiserade informationen är öppen för forskare världen över, skriver BBC.

Amerikansk dom ger Astrazeneca rätt

Amina Manzoor
-
0

En distriktsdomstol i New Jersey, USA, dömde till förmån för Astrazeneca i ett mål mot fyra generikaföretag som hävdat att patentet för Seroquel var ogiltigt. Men Astrazeneca fick rätt av domaren, som menade att patentet var giltigt. Patentet för Seroquel löper ut 2017.

Detta är en följd av en dom i Storbritannien som ogiltigförklarade patentet på Seroquel. I början av mars dömdes det att patentet var giltigt i en nederländsk domstol.

I mitten av mars lämnade också Astrazeneca in en stämningsansökan mot den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för att förhindra att generiskt Seroquel ska få säljas i USA. Stämningsansökan avvisades.

Big Pharma lägger 40 miljoner euro på lobby inom EU

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelsindustrins lobbyverksamhet spenderar varje år runt 40 miljoner euro (ca 350 MSEK) på att påverka de europeiska beslutsfattarna. Ungefär hälften av pengarna används på internt lobbyarbete och häften läggs på externa konsulter. Undersökningen kommer också fram till att motsvarande summa som föreningar och organisationer spenderar uppgår till i sammanhanget begränsade 3,4 miljoner euro per år.

Det är kontentan av rapporten ?Divide & Conquer: A look behind the scenes of the EU pharmaceutical industry lobby?, framtagen av organisationerna Health Action International (HAI) och Corporate Europe Observatory (CEO).

Organisationerna har kartlagt de aktiviteter som företagen själva, och deras representanter, registrerar i EU:s databas över lobbyaktiviteter.

Bland annat konstateras att runt 220 personer arbetar på uppdrag av läkemedelsindustrin. Dessutom konstateras att många företag inte alls registrerar sina aktiviteter i databasen ? så bilden är inte alls komplett.

Kostnader ökade med begränsad subvention

Läkemedelsvärlden
-
0

Efter att TLV utvärderade blodfettsmodifierande läkemedel och glukossänkande läkemedel mot diabetes typ 2, ändrades subventionen för dessa läkemedel 2009 och 2010. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att den begränsade subventionen för dessa läkemedel hade stor effekt på användningen, men kanske inte som det var tänkt.

Jämfört med före förändringen sågs en större andel patienter på lipidsänkande läkemedel som avslutade sin behandling, samt bytte till högre doser som var kvar inom subventionen. Omvänt hade de nya subventionsreglerna för glukossänkande behandling endast en mindre effekt på användningen. Enbart små besparingar utföll, men åts upp av ökade kostnader för insuliner.

? I det ena fallet förändrades visserligen förskrivningen avsevärt, men en stor del av förändringen var att patienterna bytte till högre doser av samma läkemedel, vilka fortfarande omfattades av subventionen om än med begränsningar. I det andra fallet ökade till och med kostnaderna på det aktuella läkemedelsområdet efter att begränsning av subventionen införts, säger Billie Pettersson, forskare på Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings Universitet, som skrivit avhandlingen och också arbetar med samhällsfrågor på MSD.

? Ett uppseendeväckande resultat var att andelen patienter som initialt stod på ett av läkemedlen som uteslöts, och som avstod att hämta ut ett blodfettssänkande läkemedel fördubblades efter ändringen av reglerna. Vad detta beror på kan dock inte besvaras i denna studie, säger Billie Pettersson.

Begränsningarna i läkemedelsförmånen av diabetesläkemedel ledde till mindre förändringar och besparingarna för samhället uteblev helt och hållet. I stället ökade kostnaderna, framförallt genom att förskrivningen av vissa former av insulin fortsatte att öka. Sammanlagt ökade kostnaderna för insulin med 60 miljoner kronor året efter regeländringen, jämfört med referensperioden för året innan.

? Vår bedömning är att det är felaktigt att dra slutsatsen att vårt beslut vid omprövningen av läkemedel vid diabetes har bidragit till att kostnaderna för insuliner fortsatt att öka. Kostnaderna för insuliner har ökat sedan en lång tid tillbaka och påverkas av ett flertal faktorer som inte inkluderas i analysen. För att utvärdera effekten av TLV:s beslut om att begränsa subvention av vissa diabetesläkemedel kan inte enbart kostnader och antal expeditioner ingå i analysen. Man måste bland annat också inkludera vilka tidigare behandlingar patienten fått, kommenterar Love Linnér, uppföljningskoordinator på TLV.

Färre allvarliga hjärthändelser med ticagrelor

Läkemedelsvärlden
-
0

Hos de patienter som fick ticagrelor (Brilique) rapporterades 1 057 primära händelser (hjärtinfarkt, stroke och hjärt/kärldöd) mot 1 225 för de patienter som fick clopidogrel (Plavix; p<0,001). Vid behandling med ticagrelor sågs även ett minskat genomsnittligt antal hjärt/kärlhändelser per patient och en minskning i förekomsten av sekundära hjärt/kärlhändelser (hjärt/kärldöd, hjärtinfarkt eller stroke) jämfört med behandling med clopidogrel.

? Normalt räknar vi bara den första händelsen i dessa studier, men tittar vi på det totala antalet händelser så ser vi att de minskar mer med ticagrelor än med clopidogrel, säger dr Christopher Cannon, professor vid Harvard Medical School i USA, i ett pressmeddelande från Astrazeneca.

Över 18 000 patienter i 43 länder deltog i Plato-studien (A Study of Platelet Inhibition and Patient Outcomes). Patienterna randomiserades till att antingen få Astrazenecas ticagrelor eller clopidogrel. Deltagarna följdes sedan i genomsnitt 277 dagar.

Bättre övervakning av antibiotikaresistens

Amina Manzoor
-
0

Svebar (Svensk bevakning av antibiotikaresistens) är ett nytt system som landets mikrobiologiska laboratorier ska använda för att snabbt upptäcka nya resistensproblem. Systemet skickar automatiskt en datafil varje natt från varje laboratorium till Smittskyddsinstitutet med aktuella odlingsresultat. Systemet larmar automatiskt vid oönskade förändringar i resistensförekomst och vid fynd av särskilt allvarlig resistens. Informationen är avidentifierad och ger möjlighet att följa resistensutvecklingen över tid.

– Svebar är ett världsunikt nationellt samarbete för snabb återkoppling och tidig varning för antibiotikaresistens. Tidigare har fördröjningen mellan upptäckt av ett misstänkt problem till att motåtgärder vidtas varit ett stort bekymmer som bidragit till att spridning av resistens har kunnat fortgå. Genom systemet kommer resistens att på ett harmoniserat sätt kunna övervakas lokalt och nationellt så att nödvändiga åtgärder vidtas utan dröjsmål, säger Gunnar Kahlmeter, expert på antibiotikaresistens och ansvarig för utvecklingen av programmet Svebar på SMI, i ett pressmeddelande.

Nya etiska regler för Lifs medlemmar

Amina Manzoor
-
0

Lif har sedan tidigare etiska regler för umgänget mellan läkemedelsföretag och hälso- och sjukvårdspersonal, samt mellan läkemedelsföretag och intresseorganisationer. Nu vill man införa etiska regler för möten med politiker.

Förslaget omfattar regler för konsultation och uppdrag, inbjudan till sammankomster, måltider, kostnader och ersättningar. Läkemedelsföretagen får till exempel inte ersätta en politiker för tjänster, men får bjudas in som föredragshållare eller till sammankomster. Företagen får inte ge någon ersättning för detta, och inte heller bekosta resor, logi eller konferensavgifter. Gåvor eller kampanjbidrag är inte heller tillåtna enligt förslaget.

– Lif och dess medlemsföretag vill vara trovärdiga diskussionspartners med samhällets olika beslutsfattare inom sjukvården. Branschens etiska regelverk, som har utvecklats under en följd av år, åtnjuter respekt i omvärlden och vi vill nu komplettera de nuvarande etiska reglerna med ett avsnitt om branschens samverkan med politiker, säger Anders Blanck, vd vid Lif, i ett pressmeddelande.

Förslaget är nu ute på en öppen remiss till den 4 april.

Minskad risk för blödningar

Amina Manzoor
-
0

Det blodförtunnande läkemedlet har i en ny studie visat sig vara lika effektivt vid behandling av lungemboli som dagens standardbehandling; injektioner med lågmolekylärt heparin följt av behandling med Waran (warfarin) i tablettform. Xarelto tas som tablett.

Läkemedlet visade totalt en likvärdig blödningsrisk som standardbehandling, men en lägre risk för allvarliga blödningar. De patienter som behandlades med Xarelto hade en halverad risk att drabbas av allvarlig blödningskomplikation jämfört med de patienter som fick standardbehandlingen. Resultaten av studien presenterades vid den amerikanska hjärtkongressen ACC och publicerades samtidigt i tidskriften New England Journal of Medicine.

– Detta är ett stort steg framåt och en ny milstolpe i behandling av akut lungemboli. Det är nu för första gången visat att man kan behandla lungembolipatienter med enbart tabletter utan heparinsprutor, säger Henry Eriksson, docent och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg samt huvudprövare för studien i Sverige i ett pressmeddelande.

Abbotts patent på hiv-medicin upphävt i Brasilien

Ingert Nilsson
-
0

Den federala domstolen i Rio de Janeiro har beviljat en begäran från en brasiliansk generikatillverkare att ogiltigförklara Abbotts patent på Hiv-läkemedlet, enligt Pharma Times.

Kaletra som är ett kombinationspreparat med ritonavir och lopinavir används i det brasilianska programmet för behandling av sjukdomen. Mer än 40 000 människor behandlas och medicineringen står för ungefär 16 procent av utgifterna för det nationella programmet mot hiv och hepatit.
Så länge patentet existerat i Brasilien har myndigheterna bara kunnat köpa Abbotts produkt, trots att generika godkänt av WHO funnits tillgängliga på den internationella marknaden till halva priset.

Sedan slutet av 2005 pågår i Brasilien en tvist mellan företaget och regeringen om att utfärda en tvångslicens för läkemedlet. Men nu har alltså domstolen helt enkelt ogiltigförklarat Abbotts patent.

1...313233...45Sida 32 av 45