Annons
Home 2012

Årlig arkivering 2012

FDA godkänner elektroniskt piller

0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten har nyligen godkänt en ansökan om att få sälja små smältbara mikrochipp som kan läggas i tabletter.

Chippet som är stort som ett sandkorn är tillverkat av koppar, magnesium och kisel. Chippet reagerar på magsaften och skickar en signal till ett plåster på huden som i sin tur vidarebefordrar information till en smartphone. Efteråt upplöses chippet och passerar normalt genom matsmältningssystemet.

Chippet är tänkt att främst användas för att följa upp behandlingen av kroniska sjukdomar.

Men chippet ger inte några svar på hur väl läkemedlet tas upp eller om det är effektivt. Det är enbart en metod för att kolla följsamheten.

Bättre behandling av barncancer

0

Neuroblastom drabbar runt 20 barn varje år, de flesta är under två år. Efter leukemi och hjärntumör är det är den vanligaste cancerformen bland barn.
Sjukdomen som drabbar det perifera nervsystemet är speciell genom att vissa tumörer går tillbaka spontant utan behandling medan andra är aggressiva och svåra att behandla.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet har nu visat att DNA-analyser är en bra metod för att skilja på cancersjukdomens olika undergrupper. Med den metoden kan behandlingen individanpassas och därmed förbättras. I en framtid hoppas forskarna att man ska kunna göra en analys av tumören, för att sedan kunna sätta in läkemedel som slår mot det specifika för just den.

Studierna är ett första steg mot en sådan individanpassad behandling. Förhoppningen är att DNA-metoden blir början för att utveckla patientspecifika tester som kan hitta tumörceller i blod- eller benmärgsprov.

 

 

Pfizer köper Astras receptfria Nexium

0

Om ett par år kommer Astrazenecas protonpumpshämmare Nexium att finnas till försäljning i en receptfri variant, förutsatt myndigheternas godkännande. Men rättigheterna till den receptfria varianten har köpts av Pfizer som betalat 250 miljoner dollar för de globala rättigheterna till den receptfria produkten.

Nexium introducerades av Astrazeneca i Europa under 2000 och var då en efterföljare till företagets Losec.

Den receptfria versionen som kommer att levereras till Pfizer är en tablett på 20 mg. En ansökan om att få sälja receptfritt Nexium lämnades till EU:s läkemedelsmyndighet på försommaren. Går allt enligt företagens plan ska den receptfria kapseln finnas till försäljning till 2014. 

Fler än 100 TBE-fall

0

Förra året rapporterades 284 fall av TBE i Sverige. Det är det högsta antalet fall under ett år sedan sjukdomen först observerades på 1950-talet. I år har hittills 105 fall anmälts till Smittskyddsinstitutet, vilket är 8 fler fall än under samma period 2011. Men det är ännu för tidigt att säga om 2012 kommer att bli ännu ett rekordår, enligt Smittskyddsinstitutet. Säsongen startade tidigt med ovanligt många fall under maj och juni.

TBE-fallen är spridda över 13 län. Flest fall har anmälts från Stockholm, Uppsala, Sörmland och Västra Götaland.

Försäljning av värktabletter ökar

0

Sedan 2005 har försäljningen av värktabletter ökat med 20 procent, visar siffror som Sveriges Radio Ekot låtit ta fram. 2005 såldes 239 miljoner definierade dygnsdoser av värktabletter i Sverige, förra året såldes 287 miljoner. Mest har värktabletter med ibuprofen eller diklofenak ökat, med över 30 procent. Samtidigt har tabletter innehållandes acetylsalicylsyra minskat med 59 procent.

Läkemedelsverket planerar att göra en uppföljning av varför försäljningen av värktabletter har ökat i Sverige. Sedan omregleringen av apoteksmarknaden får receptfria värktabletter säljas i vanliga butiker, vilket kan vara en anledning.

Men trots att diklofenak bara får säljas på apotek har försäljningen ökat kraftigt. Regelbunden användning och för höga doser diklofenak har visat sig öka risken för hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd.

Lovande Alzheimermedicin stoppad

0

Tidigare i år pratades det om den humaniserade monoklonala antikroppen bapineuzumab som en lovande behandlig mot Alzheimers sjukdom. Antikroppen är riktad mot proteinet beta-amyloid ger upphov till så kallade plack på bland annat hjärnbarken. Stort hopp hade satts till att det intravenösa medlet skulle kunna bromsa utvecklingen hos patienter med mild till måttlig Alzheimers.

Nu har Pfizer och Johnson & Johnson som står bakom utvecklingen, meddelat att de avbryter testerna. Anledningen är att resultaten från fas III-studier inte visade på den effekt man hoppats på vad gäller patienternas kognitiva och funktionella förmågor.

Renovering pågår

Vi har paus i nyhetsrapporteringen över sommaren men återkommer med ny kraft och med en alldeles ny sajt i augusti. På nya lakemedelsvarlden.se kommer du som läsare att hitta de senaste nyheterna, de djupgående reportagen, intressanta bloggar och analyser. Du kan läsa mer om vår digitala satsning här.

Fram till vecka 34, när den nya sajten drar igång, är du välkommen att ta del av artiklarna i vårt nyhetsarkiv. Du som prenumerant kan också läsa om härvan med läkemedel till äldre, vaccinrädslan och hur tolv myndigheter ska förvandlas till fyra.

Vi ser fram emot en spännande höst med mycket som händer inom läkemedelsområdet. Men fram till dess önskar vi en riktigt skön och bra sommar!

Biverkningar kan rapporteras via sjukvårdens egna system

0

Idag rapporteras biverkningar via en pappersblankett eller ett webbformulär. Nu har Läkemedelsverket efter ett regeringsuppdrag gjort en förstudie om hur rapporteringen skulle kunna ske elektroniskt.

Genom att använda den befintliga nationella Tjänsteplattformen för IT-system inom vård och omsorg behöver kommuner, landsting och andra intressenter bara koppla upp sig mot den. Det kräver dock ett samarbete mellan Läkemedelsverket, sjukvårdshuvudmän och deras systemleverantörer, skriver Läkemedelverket i ett pressmeddelande. Man rekommenderar ett pilotprojekt på till exempel ett sjukhus eller en vårdcentral.

– Biverkningsrapportering görs inte så ofta av den enskilde förskrivaren och rapporteringen måste därför vara enkel att utföra. Rapportering är viktig och får inte utebli på grund av att den upplevs som krånglig. Sjukvårdspersonalen har länge efterlyst ett enklare system för biverkningsrapportering, säger Kerstin Jansson, enhetschef på enheten för farmakovigilans vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Läkemedelsverket är enligt den Nationella läkemedelsstrategin huvudansvarig för att göra elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar möjlig.

Amerikansk kedja köper in sig i Boots

0

USA:s största apotekskedja Walgreens köper de 45 procenten av Allliance Boots för 6,7 miljarder dollar, nästan 50 miljarder kronor, uppger företaget i ett pressmeddelande. I och med köpet förenas USA:s och Europas största apoteksbolag.

Walgreens har också möjlighet att köpa de resterande 55 procenten av Alliance Boots inom tre år.

Danskt bolag ska utveckla vaccin för USA

0

Det danska läkemedelsbolaget Bavarian Nordic har tecknat ett avtal med National institutet of allergy and infectious diseases, NIAID, om att utveckla vaccin som ska användas vid ett eventuellt virusrelaterat terrordåd.

Kontraktet, som är värt 4,4 miljoner dollar (cirka 30 miljoner kronor), sträcker sig över två år. Då ska företaget fokusera på den prekliniska utvecklingen av vaccin som ska påskynda kroppens immunförsvar efter att ha utsatts för avsiktliga utsläpp av patogener som anses vara ett hot mot folkhälsan. Företaget ska främst fokusera på det som amerikanska myndigheter anser vara den största hälsofaran, som smittkoppor och Marburgvirus som ligger bakom blödarfeber.

Om Bavarian Nordic lyckas med vaccinkandidaterna kan avtalet förlängas och då innefatta kliniska fas I-studier. Avtalet värderas då till mer än 100 miljoner kronor.

Vaccinering mot rotavirus säkert och effektivt

0

Vaccination mot rotavirus skulle enligt danska Socialstyrelsen minska insjuknanden med 30 000, läkarbesöken skulle bli 9 000 färre på ett år och sjukhusinläggningarna minska med 1.100. Enligt studien är också vaccination mot rotavirus både säkert och effektivt och skulle enkelt kunna ingå i det danska barnvaccinationsprogrammet.

Men i Danmark
liksom bland annat Norge och Sverige har myndigheterna ännu inte fattat något beslut. Världshälsoorganisationen WHO uppmanade 2007 rotavirusvaccination också i Europa. Sedan dess har bland annat Finland, Belgien och Luxemburg infört allmän vaccinering. Några länder har beslutat att inte införa vaccinering, medan andra som till exempel Sverige ännu inte fattat något beslut.

I Sverige
vårdas tre till fem barn per 1000 barn under fem år varje år på sjukhus för rotavirusdiarré. Det är ytterst sällsynt i länder som Sverige och Danmark att barn dör på grund av rotavirus.

Novartis snart störst

0

Enligt läkemedelsanalysföretaget EvaluatePharma kommer det att ske stora förändringar inom läkemedelsindustrin de närmaste sex åren. Skälet till förändringarna är de bland annat patentutgångarna som enligt EvaluatePharma innebär att Pfizer kommer att halka ned från sin plats som största läkemedelsföretag till förmån för Novartis.

Enligt analysen
kommer marknaden för receptbelagda läkemedel för det största 500 läkemedels- och bioteknikföretagen att växa med 3,1 procent per år mellan 2011 och 2018 för att nå 885 miljarder dollar 2018. Under samma period räknar EvaluatePharma med att företagen kommer att förlora mer än 290 miljarder dollar på patentutgångar.

I tävlingen
om att vara största företag, i fråga om totalförsäljning av receptbelagda läkemedel, kommer Novartis enligt analysen att gå förbi Pfizer med en omsättning på 51,3 miljarder dollar 2018. Pfizer kommer som god tvåa. Sanofi och GlaxoSmithKline kliver också upp ett par pinnhåll på stegen, medan Roche och Merck och Astrazeneca backar.

Det snabbast
klättrande företaget är Gilead Sciences som under den här perioden beräknas bli det femtonde största företaget med en försäljning på 15,1 miljarder dollar 2018.

Kritik mot nya dosrecept

0

Kritiken mot de nya dosrecepten har varit kraftfull. Lena Hjelmerus som är medicinskt ledningsansvarig för drygt 2000 multisjuka på äldreboenden i Stockholms läns landsting, beskriver, liksom många andra kritiker, det nya verktyget som en katastrof.
? Vi såg verkligen fram mot det nya ordinationsverktyget Pascal i förhoppning om att det skulle vara säkrare och bättre än det tidigare.
? Vad jag inte kan förstå är varför man inte körde en pilot och hämtade in synpunkter innan man körde ut det i nationell skala, säger Lena Hjelmerus.
Verktyget är främst ett system för leverens och beställning av läkemedel.
? De som tagit fram det har inte förstått att dosreceptet ofta används som ett meddelande till andra om vilka mediciner patienten har, till exempel om en patient ska till akuten säger Lena Hjelmerus.

Lena Hjelmerus
kritik handlar främst om att de doskort som skrivs ut, för att till exempel följa med en patient, innehåller en mängd otydlig information.
? På de utskrivna dosrecepten är det svårt att till exempel utläsa om ett läkemedel är utsatt eller om det är en pågående behandling men att receptet är slutexpedierat.
Kritiken mot Pascal har främst varit den dåliga och svårtydda layouten på dosrecepten samt att de innehåller allt för mycket information som inte är användbart.

Framtagandet av det
nya ordinationsverktyget för dosläkemedel och utvecklingen av ett nytt nationellt dosreceptregister har drivits som ett gemensamt projekt av center för eHälsa i samverkan, företaget Inera AB, Apoteket AB och Apotekens Service AB.
Anna-Karin Swärd som är projektledare för Apotekens Service räkning säger att man nu börjat anpassa verktyget efter förskrivarnas rutiner.
? Den främsta kritiken var att det fanns alldeles för mycket information, till exempel om utsatta läkemedel som var svårtytt.
Nu ska det inte längre finnas information på dosrecepten om utsatta och utgångna läkemedel.
? I och med att den informationen försvinner så kommer många av klagomålen att försvinna, hoppas Anna-Karin Swärd.

Förändringen av
rutinerna för ordination och expedition av dosläkemedel har tagits fram bland annat för att förskrivare ska få en bättre bild av patienternas läkemedelsintag, men syftet har också varit konkurrensutsättningen av själva dosproduktionen.
Den har tidigare helt legat hos Apoteket AB men är nu konkurrensutsatt. Alla dosrecept har nu förts över till apotekens Services nationella dosregister.

Regeringen vill ha två nya myndigheter

0

Det kan tyckas rimma illa med utredaren Stefan Carlssons utredning att kort efter att den blivit klar komma med förslag på ytterligare myndigheter.

Regeringen vill
att det inrättas en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Myndigheten som ska få namnet Inspektionen för vård och omsorg inrättas för att tillsynsarbetet ska stå självständigt från till exempel kunskapsutveckling.
Förutom den här nya myndigheten vill Socialdepartementet också att Apotekens Service blir en myndighet 2014.

Plötsligt har vi alltså 14 myndigheter
istället för tolv, vilket är stick i stäv med intentionerna i Statens vård- och omsorgsutredning.

Enligt Anders Gustafsson
pressekreterare på Socialdepartementet ska de här två förslagen ses som parallella spår till den utredningen. De här två idéerna har funnits länge inom departementet och därför har man, enligt Anders Gustafsson, valt att gå vidare med dem.
Trots en utredning som alltså är inne på ett annat spår.

Roche köper Alzheimerskandidat

0

Roche Genentech kommer att betala åtminstone 418 miljoner dollar för AC Immunes anti-Tau antikroppar som befinner sig i klinisk utveckling.

Affären är den
andra mellan de två företagen; tidigare har Roche förvärvat rättigheterna till crenezumab, utformat för att binda till beta-amyloid som orsakar plack i hjärnan vilket är kopplat till Alzheimers sjukdom.
Vissa forskare tror att Tau protein kan vara en andra viktig orsak till sjukdomen, eftersom det bildar tvinnade fibrer och trassel i hjärncellerna.

EU satsar på vacciner

0

BioVacSafe är ett forskningssamarbete mellan industri och akademi från hela Europa som startade i mars i år. Syftet med samarbetet är att utveckla nya vacciner som ska vara säkrare och mer effektiva än dagens.

Under en femårsperiod kommer 30, 2 miljoner euro att satsas på projektet varav 17,5 miljoner kommer från EU-programmet Innovative Medicines Initiative, IMI.
?I ett första steg handlar det om att utveckla immunologiska biomarkörer som kan fungera som varningssignaler för vacciner som riskerar att bli överreaktiva. Vi vill också öka möjligheterna för att kartlägga vacciners biverkningar, samt att undersöka hur vacciner kan samverka med immunsystemet, speciellt när det kommer till inflammatoriska reaktioner, säger Ali Harandi, som leder Sahlgrenska akademins och Göteborgs universitets medverkan i projektet i ett pressmeddelande.

IMI utgörs i grunden av två miljarder euro där en miljard kommer från EU-kommissionen och en kommer från medlemsföretagen i europeiska läkemedelsindustriföreningen EFPIA. Pengarna ska användas till att få igång de medicinska innovationerna i Europa.