Annons
Home 2012

Årlig arkivering 2012

TLV: Förhastad slutsats

Amina Manzoor
-
0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, håller med författarna till debattartikeln att de patientsäkerhetsrisker som generiskt utbyte kan ge upphov till måste tas på allvar och att det behövs mer kunskap om dem.

Debattskribenterna hänvisar även till en studie som uppger att 200 000 personer felmedicinerar varje år till följd av det generiska utbytet. Den slutsatsen är förhastad, menar TLV.

Uppgiften bygger på en undersökning från 2008, med en svarsfrekvens på cirka 20 procent (1 500 personer). Av dem uppgav sju procent att de upplevt medicineringsfel som möjligtvis var orsakade av generiskt utbyte. Forskargruppen har enligt TLV själva nämnt den låga svarsfrekvensen som en begränsning, och att det fanns en risk att de som svarat inte var representativa.

”Mot den här bakgrunden anser vi, liksom forskargruppen, att man inte kan dra slutsatsen att "200 000 felmedicinerar varje år enbart till följd av generikasystemet".” skriver TLV och påpekar att sambandet behöver studeras ytterligare för att man ska kunna dra några långtgående slutsatser.

Majoriteten får vänta på medicinen

Amina Manzoor
-
0

24-timmarsregeln följs inte sex av tio gånger enligt de interna siffrorna. Men skillnaderna är stora mellan olika distributörer och olika delar av landet. 

Tamro, som är den största leverantören, levererar läkemedlen i tid nästan tre av fyra gånger. I Öresundsregionen är det också störst chans att man får läkemedlet inom 24 timmar. Däremot är det sämre för den som har Oriola som leverantör och som bor i Norrland. Där är det bara en av tio leveranser som kommer i tid, visar siffrorna. 

Men de allra flesta får ändå sina läkemedel på en gång, eftersom de finns på apoteken.

Ny organisation på Läkemedelsverket

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsverket skriver i ett pressmeddelande att den nya organisationen varit nödvändig utifrån omvärldens krav. Myndigheten har länge haft fokus på utredningsarbete och att ge tillstånd, vilket fungerat bra. Men nu har förutsättningarna för den forskande läkemedelsindustrin ändrats, vilket innebär att verket ”behöver metoder och strukturer för att bättre kunna omvärldsbevaka, bli mer mottagliga för nya krav från samhället, ta ett tydligare ägande, utveckla forsknings- och innovationsstödsstrategier och stärka Life Science sektorn i Sverige”. 

– Vi har precis lagt ett gediget värdegrund- och processarbete bakom oss. Detta kommer att fungera som en plattform för vår nya organisation och hjälpa oss mot vår vision. Öppenhet, professionalism och proaktivitet är ord som kommer att fungera som vår inre kompass säger Christina Åkerman, generaldirektör för Läkemedelsverket, i pressmeddelandet.

De nya verksamhetsområdena är utveckling, tillstånd, tillsyn och användning. De leds av direktörerna Bengt Wittgren, Brita Sjöström, Karin Hååg och Anders Carlsten.

Under våren stormade det kring Läkemedelsverkets generaldirektör Christina Åkerman, då ledningsgruppen bytts ut, kommunikationsenheten lagts ner och hon fått kritik för sin ledarstil i ett anonymt brev.

Nytt sätt att behandla diabetes

Amina Manzoor
-
0

– Det känns helt fantastiskt att presentera dessa resultat. Vi upptäckte VEGF-B redan 1995 och sedan dess har VEGF-B-projektet varit en lång ökenvandring, men nu gör vi viktiga upptäckter slag för slag. I den nu aktuella studien har vi visat att det går att använda hämning av VEGF-B för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, och det går att göra med ett läkemedel, säger Ulf Eriksson, professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Typ 2-diabetes föregås vanligen av insulinresistens, vilket kan orsakas av övervikt. Insulinresistens hänger samman med att kroppen lagrat fett i till exempel muskler, kärl och hjärta. Hur det hänger samman är oklart, men tidigare studier har däremot visat att proteinet VEGF-B påverkar hur kroppen transporterar och lagrar fett i kroppens vävnader. 

Nu har totalt fyra delstudier publicerats i tidskriften Nature. I en studie har möss som är framavlade för att alltid drabbas av diabetes fått substansen 2H10, en antikropp som blockerar effekten av VEGF-B. Det gjorde att mössen aldrig utvecklade insulinresistens och inte fick diabetes. Andra studier visade att normala möss och råttor som fått utveckla typ 2-diabetes i olika utsträckningar kunnat botas från sjukdomen efter att ha behandlats med injektioner av 2H10.

– De resultat vi visar i den här studien är ett mycket stort genombritt och en helt ny princip vad gäller såväl förebyggande som behandling av diabetes typ 2. De befintliga behandlingarna är associerade med mycket biverkningar och effekten brukar inte vara hållbar över tid. Det finns ett enormt behov av nya strategier för att behandla diabetes typ 2, säger Åke Sjöholm, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Substansen som används i studierna, 2H10, är en monoklonal antikropp och är under utveckling av det australiska läkemedelsföretaget CSL Limited. Forskningen är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Ludwiginstitutet för cancerforskning och läkemedelsföretaget CSL Limited.

Resistenta bakterier ska upptäckas snabbare

Amina Manzoor
-
0

Under 2011 anmäldes 5 666 nya fall av ESBL, en ökning med 14 procent jämfört med 2010. Fall av ESBL-bärande bakterier var mycket högre än de tre andra anmälningspliktiga resistenta bakteriearterna, MRSA, VRE och PNSP. Men trots det är ökningen i Sverige låg jämfört med andra länder i Europa.

Smittskyddsinstitutet menar att den globala resistensutvecklingen har högsta prioritet både i Sverige och internationellt.
– Vi måste höja beredskapen i vården för att snabbt upptäcka fall av infektioner med resistenta bakterier och minska riskerna för spridning, säger Otto Cars, överläkare vid Smittskyddsinstitutet, i ett pressmeddelande.

Statistik från rapporten Swedres visar att under 2011 stod tio olika diagnoser för 89 procent av alla antibiotikarecept. Nedre urinvägsinfektion är den enskilda diagnos som leder till flest antibiotikarecept. Därefter följer halsinfektion och öroninflammation. Totalt minskade antibiotikaförskrivningen i öppenvården med 1,3 procent mätt i recept per 1000 invånare. Målet är dock att minska förskrivningen ytterligare, enligt SMI.

Åldersgruppen 65 år och äldre får mest antibiotika, 572 recept per 1000 invånare och år. Förskrivningen av antibiotika till barn har minskat kraftigt och ligger nu på 468 recept per 1000 barn och år.

Varnar för sarsliknande virus

Amina Manzoor
-
0

En man från Qatar vårdas i London för akut infektion i andningsorganen och njursvikt på grund av en virusinfektion. Enligt WHO dog en man av samma virus tidigare i år. TT rapporterade även att fem personer i Odense i Danmark lagts in på sjukhus efter att man misstänkt att de smittats av viruset. Men det har nu visat sig att de inte smittats av coronaviruset. Danska hälsomyndigheter har uppmanat resande från Qatar och Saudiarabien att söka vård om de drabbas av feber, hosta och andnöd.

Viruset hör, liksom sars-viruset, till coronoastammen och var tidigare okänt. De två virusen är dock mycket olika, enligt WHO. Men på grund av att de två konstaterade fallen varit så allvarliga utfärdar WHO en global varning. WHO har inte utfärdat några restriktioner eller reserekommendationer gällande Saudiarabien.

Smittskyddsinstitutet meddelar att man följer den internationella rapporteringen och så snart som möjligt kommer att utveckla diagnostik av infektionen.

Arbete kring äldre och läkemedel prisas

Amina Manzoor
-
0

Johan Fastbom, professor vid Aging Research Center vid Karolinska institutet, får priset för sin mångåriga forskning bland annat inom olämplig läkemedelsanvändning hos äldre, indikatorer för uppföljning av läkemedel hos äldre, registerbaserad geriatrisk läkemedelsepidemiologi samt metoder för att förbättra kvalitén i läkemedelsanvändning hos äldre. I motiveringen lyfts också fram att han är mån om att arbeta tillsammans med flera olika professioner i sitt arbete med äldres läkemedelsanvändning.

Rune Lönngrenpriset instiftades av Apotekarsocietetens styrelse 2007 och ska ”stimulera personer som gjort betydande insatser inom läkemedelsområdets samhälleliga del till ytterligare sådana”. Priset är på 25 000 kronor, och delas ut vartannat år. Prisutdelningen sker under Läkemedelskongressen 2012 och i samband med det håller Johan Fastbom en föreläsning.

Apotekarsocieteten har även delat ut Gunnar Källrots stipendium. Årets stipendium går till Christer Nyström ”för hans förmåga att utifrån egna vetenskapliga rön i sann entreprenörsanda utveckla och tillämpa nya läkemedelsformuleringar av kända läkemedelssubstanser”. Stipendiet är på 25 000 kronor och även det delas ut på Läkemedelskongressen 2012. Christer Nyström håller en föreläsning i samband med prisutdelningen.

Första läkemedlet för oroad mage

Ingert Nilsson
-
0

Var femte svensk har enligt beräkningar perioder av IBS, irritabel bowel syndrome. Idag finns inget godkänt läkemedel annat än mot symtomen vid sjukdomen. Sedan i somras finns i Sverige läkemedlet Resolor (prucaloprid) inom förmånen. Men indikationen är enbart kronisk förstoppning hos vuxna kvinnor där laxativ inte fungerat.

Men nu tycks en behandling för IBS vara på väg. EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP har sagt ja till att läkemedlet Constella (linaclotid) godkänns för behandling av vuxna med måttlig till svår IBS och förstoppning. Linaclotid verkar på ett protein som reglerar sekretionen i tarmslemhinnan.

CHMP:s rekommendation bygger på två kliniska studier som visat att substansen var bättre än placebo efter tolv veckors behandling.Men studierna visade också att hälften av patienterna svarade dåligt på behandlingen, därför rekommenderas läkare att följa upp behandlingen regelbundet.

Så bristen på verksamma behandlingar för den här vanliga sjukdomen kanske börjar ljusna?

– Jo lite ljusare är det. Även om det inte är några undermedel så är båda läkemedlen välkomna tillskott i den tunna behandlingsarsenal vi har, säger Magnus Simrén läkare på medicinkliniken vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Men han pläderar nu för att introduktionen blir försiktig och att de två medlen används med förstånd, så att man försäkrar sig om att man har kontroll på eventuella biverkningar.

CHMP har också begärt att företaget ska genomföra en säkerhetsstudie efter ett eventuellt godkännande av EU-kommissionen. Den studien ska speciellt omfatta äldre över 65 år. Skälet är att diarré, som var en vanlig biverkan i studierna, verkade vara vanligare bland äldre samtidigt som de över 65 år bara utgjorde fem procent av försökspersonerna.

Årets farmacevt heter Barbro Forsberg

Ingert Nilsson
-
0

Det är Sveriges Farmacevtförbund som varje år utser Årets farmacevt. Utmärkelsen tilldelas en i Sverige verksam farmacevt, som genom sina insatser inom den praktiska farmacin bidragit till att utveckla, förstärka eller befästa farmacins roll i samhället.

Det har Barbro Forsberg genom sitt mångåriga engagemang i arbetet med att bedöma felexpedieringar och förebygga att motsvarande inte upprepas. Hon har också arbetat flitigt med att sprida sina djupa kunskaper i författningar och rutiner till kollegor. Och därmed bidragit till ökad patientsäkerhet, lyder motiveringen.

Barbro Forsberg är legitimerad receptarie. Hon tog sin examen 1969 och har under sina 43 yrkesverksamma år haft olika befattningar på apotek.

Skarp kritik mot generikasystemet

Petra Hedbom
-
0

Systemet där apoteken ska lämna ut den för tillfället billigaste kopian av ett läkemedel skapar stor förvirring och gör att ett stort antal patienter felmedicinerar.  Läkare, sjuksköterskor och farmacevter har svårt att göra sitt jobb på ett optimalt sätt. Det menar företrädare för de tre yrkesgrupperna i en gemensam artikel på DN-debatt.

I samband med apoteksomregleringen 2009 skärptes generikasystemet. Sedan dess ska apoteken alltid lämna ut den produkt som Tandsvårds- och läkemdelsförmånsverket utnämnt till månadens billigaste kopia. Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, är en av de som undertecknat artikeln och är kritisk mor hur systemet ser ut.
-Läkemedels- och apoteksmarknadsutredningen har i uppdrag att se över generikasystemet men de signaler vi fått  gör oss oroliga ett de inte tänker ta ett helhetsgrepp av frågan. Risken är att man helt missar patientperspektivet, säger han.

Tillsammans med Thony Björk, ordförande i Sveriges farmacevtförbund, Carina Jansson ordförande Farmaciförbundet, Marie Wedin, ordförande i Sveriges läkarförbund och Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet skriver han i debattartikeln att dagens system beräknas spara runt åtta miljarder kronor per år, vilket är bra. Men, menar de, de negativa konsekvenserna för patienterna är alldeles för många.

De skriver bland annat att mycket tid går åt till att förklara för patienter att de får samma substans trots att förpackningarna ser olika ut. Personal inom yrkesgrupperna förvandlas från läkemedelsrådgivare till administratörer och försvarare av ett byråkratiskt och fyrkantigt system.
-Utredaren Sofia Wallström fick tilläggsdirektivet om att se över generikasystemet i juni och ska leverera ett resultat i november. Att hon får så kort tid tyder på att man inte tar frågan på så stort allvar som skulle behövas, säger Johan Wallér.

I artikeln skriver de också att generikautbytet gör det svårt för apoteket att hålla rätt läkemedel i lager eftersom fler än 1000 läkemedelsgrupper ska bytas en gång i månaden på alla landets apotek. De avslutar med att säga att de negativa konsekvenserna av generikasystemet är så stora och omfattande att de inte får ignoreras.
 

Nytt IT-stöd ska förenkla

Ingert Nilsson
-
0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket inför ett nytt verksamhetsstöd den 17 december. Det nya IT-stödet är enligt myndigheten säkrare och bättre än det som används idag, samtidigt som det blir enklare för företag som ansöker om subvention.

Den nya lösningen bygger på e-legitimation och för att få en sådan krävs svenskt personnummer. TLV uppmanar nu företag som vill börja ansöka elektroniskt att utse vilka personer som ska ha e-legitimation.

Den nya plattformen kommer inte hindra de som också fortsatt vill ansöka om pris och subvention på en blankett att göra så.

SBU tror inte på en stor kunskapsmyndighet

Ingert Nilsson
-
0

Översynsutredningen föreslår att en av de fyra myndigheterna, som ska bli resultatet när de nuvarande tolv kokats ned, ska bli en kunskapsmyndighet med cirka 700 anställda. I den myndigheten ska delar av Läkemedelsverket, LV, Smittskyddsinstitutet, SMI, Statens Folkhälsoinstitut, FHI, Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, samt Socialstyrelsen ingå.

Det här tror inte SBU på. I remissvaret påpekar myndigheten skillnaden mellan att ta fram kunskapsunderlag och att göra prioriteringar och visar på exemplet Storbritannien där man har en tydlig rågång; Ett nationellt institut, NICE, tar fram riktlinjer medan en annan oberoende myndighet ansvarar för kunskapsunderlaget. SBU menar att förslaget i utredningen inte gör den här skillnaden.

Men SBU avfärdar inte hela idén utan föreslår att det skapas en mindre kunskapsmyndighet med SBU, TLV och den del inom Socialstyrelsen som tar fram kunskapsöversikter. Däremot skulle riktlinjearbetet ligga kvar hos Socialstyrelsen.

SBU föreslår att Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet bildar en gemensam myndighet med fokus på folkhälsa. Läkemedelsverket bör behållas ungefär som nu, anser SBU. Skälet är myndighetens koppling till den europeiska godkännandeprocessen. Läkemedelsverkets arbete med behandlingsrekommendationer bör däremot läggas på en kunskapsmyndighet eftersom läkemedelsrekommendationer ska kunna jämföras med andra behandlingsalternativ, anser SBU.

Inga mer poäng på läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Sommaren 2010 beslutade TLV att apotek som Kronans Droghandel och Cura-apoteken inte fick låta kunder registrera sina inköp av subventionerade läkemedel på medlemskort i Coop respektive ICA. Poängen innebar i slutänden rabatt på läkemedel ansåg TLV.

Kronans Droghandel gick med på att poäng som registrerades på det renodlade medlemskortet togs bort. Däremot ansåg man att de poäng som registrerades på Medmera Visa, ett kreditkort där medlemspoäng registreras automatiskt oavsett vad kunden handlar, borde finnas kvar.

Apotekskedjan har överklagat ärendet till förvaltningsrätten och kammarrätten som båda gått på samma linje som TLV. Sista chansen, att få saken prövad i Högsta förvaltningsdomstolen, har nu avvisats av domstolen.

Inget prövningstillstånd innebär att Kronans Droghandel nu måste ändra förfarandet för Medmera Visa och se till att några poäng för läkemedel inom förmånen inte registreras.

-Nu ska vi se till att de här poängen inte registreras och därmed följa TLV:s beslut, kommenterar Andreas Rosenlund informationsdirektör på Kronans Droghandel.

Konkurrent till Lucentis på väg

Ingert Nilsson
-
0

Det är företaget Bayer som ansökt om att få sitt läkemedel Eylea (aflibercept) godkänt för behandling av patienter med våt åldersrelaterad makuladegeneration, AMD. CHMP, den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté har nu rekommenderat EU-kommissionen att godkänna läkemedlet. Troligen kommer det att ske mot slutet av året.

Aflibercept är redan godkänt i USA och Australien.

Våt AMD är idag den vanligaste orsaken till blindhet för personer över 65 år i USA och Europa.

Efter att medlet godkänts är det upp till företaget att förhandla med de nationella myndigheterna om ett pris på läkemedlet.

I och med att det här läkemedlet kommer ut på marknaden finns en konkurrent till det idag enda godkända läkemedlet för behandling av våt AMD, Lucentis.

Flera apotekskedjor drabbade

Petra Hedbom
-
0

När transportföretaget Panaxia begärdes i konkurs den 5 september i år vad det många som blev chockade. Apoteksbranschen är en av de som drabbats och även om de totala effekterna ännu inte är klara så har konkursen ställt till det ordentligt.

 
Både Apoteket AB och Apoteksgruppen hör till de som anlitat Panaxia för sina värdetransporter och det pågår nu arbete för att hitta nya lösningar.
– Det här är en komplicerad konkurs och även om det inte är klart vad konsekvenserna blir så är det kännbart. Framför allt för de enskilda småföretagarna är det extra tufft, säger Birgitta Lange Sjöblom, pressansvarig på Apoteksgruppen.
 
För Apoteket AB har Panaxia skött värdetransporter men också transport av varor. Enligt pressansvarige Maria Csehalmi Andersson påverkas båda dessa områden av konkursen.
– Vi jobbar nu för att ta fram nya lösningar och kommer att kunna lämna besked om hur det kommer att bli om några dagar, säger hon.
 
Apotek Hjärtat som inledde en egen varuförsörjning så sent som i augusti hade även de ett samarbete med Panaxia. Men enligt presschef Charlotte af Klercker var det projektet så nytt att det inte får några mer omfattande konsekvenser för företaget.
– Det gällde transport av vissa varor, främst handelsvaror  och några läkemedel som Panaxia skulle sköta. Men vi har inte drabbats alls i samma utsträckning som många andra, bland annat för att det inte handlade om värdetransporter, säger hon.
 
Även Apotek Hjärtat jobbar nu för att hitta en långsiktig ersättare för Panaxia.
 
Förutom de praktiska svårigheter som uppstår blir det ekonomiska konsekvenser för de som drabbats. Något som blir extra kännbart för småföretagare i till exempel Apoteksgruppen.  Birgitta Lange Sjöblom säger att de jobbar på att kunna stötta småföretagarna i den fortsatta processen.
 
Även Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, säger att det insträffade blir extra  tufft för småföretagarna.
-Både stora och små medlemsföretag drabbas men som ensild företagare är det svårare att bära stora ekonomiska förluster som dessa, säger han.
 
Riksrevisionsnämnden har inlett en utredning mot Panaxias före detta revisor enligt Dagens Industri. Bland annat ska de bland annat ska undersöka företagets rutiner för hanering av kundernas dagskassor och tömningar av bankomater. Två före detta höga chefer inom Panaxia kommer också att åtalas för grovt bokföringsbrott.
 

Antibiotika kan ge bättre effekt av KBT

Petra Hedbom
-
0

Personer med tvångssyndrom och andra ångestsjukdomar kan bli hjälpta av kognitiv beteendeterapi, KBT. Genom att utsätta sig för det som orsakar ångesten eller rädslan under kontrollerade former kan man få rädslan att klinga av. Men omkring en tredjedel av patienterna blir inte hjälpta. Christian Rück, överläkare och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet leder en nyligen påbörjad studie där patienter ska få testa substansen d-cykloserin i kombination med internetförmedlad-KBT.

 
Hur kom ni på detta?
– Om man utsätter möss för elstöt i samband med att de ser till exempel en blå kvadrat kommer de till slut att bli rädda bara av att se kvadraten, det som kallas betingning. Om de sen får se kvadraten upprepade gånger utan att få en stöt försvinner rädslan. Man har sett att vissa läkemedelssubstanser påverkar hur snabbt mössen blir av med sin betingade rädsla. Så kallade NMDA-antagonister gör att rädslan aldrig försvinner. Tvärtom gör tillägg av NMDA-agonister att de snabbare blir av med rädslan.
 
– För omkring tio år gjordes ett försök i USA där personer med höjdrädsla fick åka i en virtuell glasshiss, något som de upplevde som obehagligt. Halva gruppen fick NMDA-agonisten d-cykloserin innan försöket och andra halvan fick placebo. Studien visade att de som fick d-cykloserin blev av med sin rädsla mycket snabbare än de som fick placebo.
 
Vad ska ni testa?
– Vi kommer att låta personer med tvångssyndrom få 12-veckor lång internetbehandling med KBT. Hälften kommer att lottas till att få 50 mg d-cykloserin vid fem tillfällen och de andra får placebo. Vårt främsta mål är att se om patienter som inte blir hjälpta av enbart KBT kan bli bättre om de får tillägg av d-cykloserin. Vi har precis påbörjat studien och rekryterar fortfarande patienter.
 
Vad är d-cykloserin?
– Det är ett antibiotikum som använts för att behandla tuberkulos, i dagsläget finns det inte registrerat i Sverige. Det viktiga i vår studie är att det binder till NMDA-receptorn som är kritisk för inlärning och utsläckning av rädsla. Den tillhör en typ av substanser som kallas cognitive enhancers som specifikt påverkar kognitiva effekter istället för att gå på symptom. Till skillnad från till exempel benzodiasepiner så ger det ingen subjektiv effekt som att patienten blir lugnare.
 
Christian Rück säger att det finns andra substanser med liknande egenskaper som testas på laboratorier i bland annat USA.
– Tyvärr är det inte uppenbart att dessa substanser kommer att nå marknaden även om de visar på bra resultat. Eftersom det handlar om ett läkemedel som ges så få gånger, det räcker med två till fem doser, så är intresset från företagen svalt, säger han.
 
Hur går det om patienterna behandlas med andra läkemedel samtidigt?
– I vår studie ingår det personer som har annan behandling, kravet är att den ska ha varit stabil under minst två månader. Vi vill att studien ska vara så nära verkligheten som möjligt och det är många med tvångssyndrom som står på andra läkemedel.
1...131415...45Sida 14 av 45