Annons
Home 2010

Årlig arkivering 2010

Enhetligt pris på läkemedel försvinner med nya regler

0

TLV har nu fått feedback på förslaget på hur prissättningen av utbytbara läkemedel och själva utbytet ska effektiviseras.
De flesta remissinstanser säger sig i stort vara positiva, samtidigt som i alla fall de närmast berörda, som apotek och branschorganisationer flaggar för problem.
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets förslag innebär bland annat myndigheten ska fastställa billigaste vara var fjärde månad istället för som nu varje månad. De som är tveksamma alternativt motståndare till de förlängda prisperioderna varnar för att det kan bli brist på läkemedel om generikaföretaget inte kan leverera.

De flesta
remissinstanser oroar sig över leverenssäkerheten och menar att den måste säkras vid budgivningen eller att det införs en kännbar sanktion mot företag som inte håller vad man lovat. LIF liksom FGL (generikaföretagens branschorganisation) anser att prisperioderna inte bör förlängas och om TLV håller fast vid förändringen, gör det på försök med några stora produkter först.

En lösning
som några föreslår är att apoteken tillåts expediera ytterligare en produkt utan att invänta att TLV utsett en ny vara som den billigaste.
Apoteken kritiserar också att de bara får sälja ut restlagret av förra periodens vara under 15 dagar och att man därefter, förutsatt att läkemedelsförpackningens inköpspris var lägre än 300 kronor, får sälja ut resterande förpackningar till sitt eget inköpspris.
Enligt Apoteket AB innebär det att apotek helt sonika kommer att kassera förpackningarna eftersom det är billigare för apoteken än att sälja ut dessa till inköpspriset.

Kronans droghandel
undrar om TLV inte känner till att apoteken inte har rätt att returnera restlager oberoende av pris och undrar hur läkemedlen som kostar mer än 300 kronor ska hanteras.

En konsekvens
av de nya reglerna blir att samma vara kan kosta olika på olika apotek, eftersom det blir lagerhållningen på de lokala apoteken som styr priset. Ett apotek som under 15 dagar säljer ut sitt lager av en produkt kommer att ha ett annat pris på läkemedlet än ett apotek som sålt slut på lagret och säljer varan till det nya priset. Och om något apotek skulle vilja sälja ut ett restlager dag 16 gör kunden ett riktigt ?klipp?.

Nu är det här
situationer som inte kommer att uppstå dagligdags. Men det innebär att prissättningen inte längre blir enhetlig, vilket kan vara förvirrande för kunderna, påpekar Apoteket Hjärtat liksom Apoteket AB.

LIF, Sveriges Farmacevtförbund
och Pensionärernas riksorganisation, PRO anser också att läkemedelsföretag ska tvingas teckna försäkring hos Läkemedelsförsäkringen för att kunna konkurrera om att bli periodens vara. Företag kan annars välja att inte vara med av kostnadsskäl och till exempel använda de pengarna till ett lägre utbytespris, samtidigt som patienterna får ett sämre skydd, menar kritikerna.

Flera remissinstanser
, bland annat fackförbunden och Apotekarsocieteten, påpekar de problem som de menar uppstår vid expedieringen när apoteken inte längre får erbjuda en kund att till exempel behålla sitt tidigare läkemedel mot att man betalar mellanskillnaden. Farmacevten har egentligen inte heller rätt att byta till ett subventionerat utbytbart läkemedel om det på receptet står att kunden ska ha ett läkemedel som inte längre ingår i förmånen.
Apotekarsocieteten anser att de reglerna gör att farmacevtens fokus flyttas från korrekt läkemedelsanvändning till ekonomiska och administrativa hänsyn.

 

City Gross planerar apotek

0

Bergendhalsgruppen som äger landets 27 City Grossbutiker förbereder sig som bäst för att driva apoteksverksamhet. När försäljningen av receptfritt blev tillåten den 1 november förra året var City Gross en de butiker som var först ute med läkemedel i sina butiker.

Nu vill de gå vidare och konkurrera med andra i apoteksbranschen. Men i viken form det ska ske vill de inte gå ut med än.
– Vår ambition är att våra kunder ska ha tillgång till hela apotekssortimentet. Vi diskuterar nu med olika aktörer för att hitta en lösning som passar oss men har inga detaljer klara än, säger Mikael Lagerwall, pressansvarig på City Gross.

Han säger att det med största sannolikhet att apoteksverksamheten kommer att vara någon gång under 2010.
– Nu är ett läge där olika aktörer går runt som i ring för att hitta varandra och komma fram till bra lösningar och det gäller även oss.

Statiner ger ökad diabetesrisk

0

Den nya studien som publiceras i Lancet bygger på en metaanalys av 13 statinstudier som utförts mellan 1994 och 2009. Varje studie hade minst 1000 personer och innehöll uppföljningar i både statin- och icke-statingrupper på minst ett år. Totalt analyserades data från 91 140 patienter varav 4278 utvecklade diabetes. Statinbehandling kopplades till en nio procents högre risk att drabbas av diabetes.

Uttryckt på ett annat sätt visar siffrorna att om 255 patienter behandlas med statiner i fyra år så skulle en av dessa drabbas av diabetes. Som jämförelse skriver forskarna i artikeln att i samma grupp kan förmodligen 5,4 dödsfall orsakade av hjärtattacker undvikas tack vare statinerna och ungefär samma antal stroke och kranskärlsoperationer undvikas.

Risken att utveckla diabetes var ungefär densamma oavsett vilken typ av statin som användes men något högre bland äldre patienter. Varför statiner skulle öka risken för diabetes är oklart och Naveed Sattar, en av forskarna bakom studien säger att det är förvånande eftersom statiner sänker nivåerna av LDL-kolesterol och förbättrar kvalitén av blodkärlen.

I en kommenterande artikel i Lancet skriver Christopher P Cannon vid Womens Hospital och Harvard Medical School i USA att fördelarna med statiner givet resultaten i studien överväger risken med diabetes. Personer som behandlas, särskilt äldre, bör följas med avseende på blodglukosvärden, skriver han.

Ica öppnar Cura apoteket

0

I samband med att Ica-koncernen på onsdagen presenterade sin bokslutskommuniké gav de också besked vad gäller sina apoteksplaner. Innan sommaren kommer Ica att starta apoteksverksamhet på ett antal orter i landet. Namnet på dessa blir Cura apoteket och de placeras i de stora butikerna Ica Maxi och Ica Kvantum.

Konceptet blir ett så kallat shop-in-shop och varje apotek kommer att ha sin egen apotekschef, anställda farmaceuter och apotekstekniker enligt ett pressmeddelande.

Målet är enligt Ica att ha omkring 100 apotek inom tre år. Cura apoteken ska enligt Ica ha samma öppettider som livsmedelsbutikerna. Några av platserna när de först öppnar är Göteborg, Halmstad, Haninge Linköping, Mora och Stockholm.

Varumärket viktigt på generika

0

När patent går ut för storsäljande läkemedel har företagen en rad strategier för att behålla marknadsandelar. En av dessa är att satsa på generiska produkter av sina egna preparat. Flera av de stora företagen som Sanofi-Aventis, Pfizer och Glaxosmithkline, har köpt upp eller slutit avtal med generikatillverkare de senaste åren.

Men det handlar inte bara om att låta en generikatillverkare sälja en kopia under ett nytt namn utan att låta välkända varumärken hitta nya marknader. Genom att låta generika behålla företagets namn eller till och med låta läkemedlet ha originalets varumärke får man förtroende hos kunderna. I många av de aktuella delarna som Indien, Östeuropa och Latinamerika är rädslan för förfalskade läkemedel utbredd. Ett välkänt företags- eller läkemedelsnamn signalerar att produkten är säker och äkta. I många fall betalar patienterna sin läkemedel ur egen ficka och de som har råd, är ofta beredda att ge mer för ett välkänt märke.

I en artikel i New York Times berättar Andrew Witty, vd för Gsk att detta ger företaget möjligheter att sälja läkemedel i olika priskategorier. Ett exempel är ett avtal som Gsk har med den indiska generikaproducenten Dr Reddy´s. Det innehåller överenskommelse om att Gsk utför kvalitetskontroller på produkterna och i vissa fall, sätter sin stämpel på förpackningen.
Flera företag säljer generika med sitt eget namn till ett dyrare pris till dem som kan betala

Pfizer i sin tur, har ett eget generikamärke, Greenstone, som enligt Pfizer själva nu är världens sjunde största generikaleverantör. Sanofi-Aventis hamnar på elfte plats vad gäller försäljning av generika efter att ha köpt ett antal generikatillverkare i bland annat Brasilien och Tjeckien.

Ronny Gal, affärsanalytiker på Sanford C. Bernstein&Company säger till New York Times att det är ett smart sätt för de stora företagen att utnyttja både etablerade varumärken och distributionskanaler för att sälja egna generika. För många företag kan det dock handla om en kortsiktig strategi för

Färre ansökningar till Läkemedelsverket

0

Läkemedelsverket mesta utredningsarbete gäller ansökningar om godkännande av nya läkemedel. Förra året avslutade man totalt 1 216 sådana framgår det av verkets årsredovisning. Det är en ökning jämfört med året innan med sex procent.

Däremot minskade
antalet nya ansökningar förra året med 15 procent. När det gäller nya ansökningar har alla sådan förutom centrala ärenden minskat jämfört med 2008.

Läkemedelverket blev
2009 involverad i 216, 22 procent, av de centrala utredningarna inom EU, en ökning med tre procent jämfört med 2008.

Framför allt
är det ansökningar som gäller nationella godkännanden som minskat jämfört med 2008. Skälet är enligt årsredovisningen att myndigheten 2008 hade en topp av sådana, orsakade av det nya regelverket för ?naturläkemedlen?. Många företag lämnade 2008, som en konsekvens av EU-direktivet, in ansökningar för en omklassificering av dessa till växtbaserade läkemedel.

Läkemedelsverket
fortsätter dock att gå back. Men generaldirektören Christina Åkerman skriver i sin kommentar till årsredovisningen att man under året påbörjade arbetet med att få ordning på sin ekonomi. I augusti i år ska omorganisationen vara klar. Målet är att utan personalökningar bland annat få fler nya inkomstbringande uppdrag.
Ett mål för Läkemedelsverket är också vara den mest trovärdiga förmedlaren av kunskap om läkemedel i Sverige.

Fullt pris för glukosamin

0

De studier som finns har inte tillräckligt visat att läkemedel som innehåller glukosamin ger någon medicinsk effekt, anser TLV, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket. TLV:s  bedömning är därför att kostnaden är för hög i relation till nyttan.

Glukosaminprodukter
som Artrox och Glucosine används som symtomlindring vid lätt eller måttlig artros och läkare kan förskriva läkemedlen som då ingått i högkostnadsskyddet. Men från den 15 maj får patienterna betala kostnaden för preparaten själva. En förpackning med 180 stycken Artrox kostar 600 kronor, en ask med lika många Glucosine 346 kronor.

Besluten är
en del i den genomgång av smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som TLV gör. Genomgången görs i samarbete med Socialstyrelsen som samtidigt arbetar med att ta fram Nationella riktlinjer för vård av rörelseorganens sjukdomar

Var sjätte svensk har handlat läkemedel illegalt

0

Det är läkemedelsföretaget Pfizer som finansierat en undersökning av den illegala läkemedelshandeln i Europa. Företaget med produkter som potensläkemedlet Viagra och fettsänkaren Lipitor tillhör ett av de företag vars produkter är populära på den illegala marknaden. Ibland är det produkter som innehåller rätt substans, men ofta inte och ibland är de falska produkterna direkt farliga.

Enligt marknadsundersökningen
handlar västeuropéer falska receptbelagda mediciner för drygt 100 miljarder kronor om året, svenskarna står för 860 miljoner kronor.

De flesta
köparna finns i Tyskland och Italien där 38 procent av de tillfrågade säger sig ha handlat illegala läkemedel, antingen över internet, när de varit utomlands, av vänner eller på nattklubbar. Drygt 16 procent av svenskarna säger sig ha gjort samma sak. Genomsnittet i de tillfrågade länderna var 14 procent. Totalt ingick 14 000 personer i 14 länder i undersökningen, varav 1000 i Sverige.

Av de svenskar
som uppgav att de köpt läkemedel illegalt, hade 40 procent gjort det på internet. Skälet till näthandeln var tid och pengar.
Läkemedelsverket startade hösten 2008 en stor kampanj om den illegala näthandeln, men har nu avbrutit den.
? Ja på grund av den ekonomiska situationen har vi tvingats lägga den på is ett tag, säger Kerstin Hjalmarsson, utredare på myndigheten.
? Men vi hoppas att vi ska få igång kampanjen igen när ekonomin blir ljusare.
Viktminskningsläkemedel, influensaläkemedel och läkemedel mot erektil dysfunktion är stora produkter på de illegala internetapoteken.

Östrogenforskning kan bli behandling mot diabetes

0

Kvinnor insjuknar sällan i typ 2 diabetes före klimakteriet då nivåerna av östrogen minskar kraftigt. Östrogen anses därför ha en viktig antidiabetisk effekt.

Det är en nyupptäckt
receptor för de insulinproducerande cellerna, den tredje ?GPR30? som gör att forskarna tror sig vara en behandling på spåren. I djurförsök har man visat att en substans, G-1, som stimulerar den tredje GPR30-receptorn har positiv effekt. Insulinfrisättningen stimuleras när blodsockret stiger och hormonet glukagon, som höjer blodsockerhalten, hämmas. Liknande resultat fick forskarna i preliminära experiment med mänskliga insulinceller.

Substansen G-1 är
inte lika effektiv som östrogen men experimenten visar att principen fungerar. Nästa steg är att se om det är möjligt att, utan allvarliga biverkningar, utveckla mer potenta substanser än G-1.

Utbrott av påssjuka

0

Utbrottet som började på ett sommarläger är det största i USA sedan 2006 då fler än 6000 personer insjuknade, enligt amerikanska hälsovårdsmyndigheter.

Det nuvarande
utbrottet tros ha börjat med en pojke som återvände till USA efter en resa till Storbritannien där han smittats på ett läger. Påssjuka hade flera utbrott i Europa förra året, bland annat i Storbritannien och på Balkan.
Myndigheterna uppmanar nu föräldrar att vaccinera sina barn eller se till att barnen får ett fullgott skydd.

Nästan två tredjedelar
av de smittade är mellan 7 och 18 år. Nitton personer behövde sjukhusvård, men ingen hade dött. Tre fjärdedelar av de smittade var män. Cirka 88% av de som rapporterade hur många doser de fått hade fått minst en dos av vaccinet, och tre fjärdedelar av de smittade hade fått två doser. Tre doser behövs för fullgott skydd.

Antroposofmediciner på is

0

Sedan början av 1990-talet är det regeringen som fattar beslut om att de antroposofiska läkemedlen får säljas i Sverige, utan vare sig godkännande eller registrering av Läkemedelsverket.

2008 beslutade
dock den nuvarande regeringen att dra åt tumskruvarna något. Weleda som marknadsför medlen fick dispens ytterligare ett år under förutsättning att man ansökte om registrering av fem antroposofiska medel under 2009, vilket företaget också gjort. Ansökningarna gäller registrering som traditionellt växtbaserade läkemedel.

Nu har företaget
fått dispens ytterligare ett år under förutsättning att man ansöker om godkännande för ytterligare ett medel under 2010. Men till skillnad mot de fem man lämnat in under 2009 som rör registrering som traditionellt växtbaserade läkemedel ska ansökan denna gång gälla ett preparat som tillhör något av de mest sålda. Att de antroposofiska medlen lever ?ett eget liv? på sidan om övriga är inget speciellt för Sverige.
 ? De antroposofiska läkemedlen är oreglerade i hela EU, säger Johan Lindberg på Socialdepartementet.

Sedan några
år tillbaka finns dock en EU-dom som slagit fast att ansökningsvägarna ska vara desamma för antroposofiska läkemedel som för andra.
Men samtidigt har EU-kommissionen i en kortfattad rapport diskuterat om man i direktivet för traditionellt växtbaserade läkemedel också ska ta med andra produkter, som till exempel mineraler, fiskolja och vitaminer. I den rapporten nämns också de antroposofiska medlen.
Men kommissionens rapport har inte fått några reaktioner från medlemsländerna.
? Det tycks som medlemsstaterna inte vill rota i det här, säger Johan Lindberg.
Inte heller Sverige har tagit upp frågan ännu, säger han.

Norge vill sätta stopp för spökskrivare

0

Alla medicinska institutioner bör snarast inrätta regler som uttryckligen bannlyser spökskriveri som en oacceptabel verksamhet. Det säger professor Jørund Straand, vid sektionen för allmänmedicin vid Universitetet i Oslo till norska Dagens Medisin.

Anledningen är
en amerikansk undersökning som nyligen publicerades i PLos Medicine som visar att få amerikanska forskningsinstitutioner har några regler mot de spökskriverier som läkemedelsföretag visat sig inte på något sätt vara främmande för.

Bara ett
fåtal av de akademiska institutionerna hade enligt undersökningen regler som uttryckligen förbjuder detta. Hur spökskriveriet går till och hur utbrett det är beskrivs i senaste numret av Läkemedelsvärlden.
? Den här okulturen som vi nu fått inblick igenom de amerikanska rättstvisterna mot läkemedelsföretag innebär att systematiska kunskapssammanfattningar och begreppet evidensbaserad medicin förorenas, säger Jørund Straand till tidningen.
? Kanske är det dags att sluta tro på resultat från läkemedelsprövningar sponsrade av företagen.

Professor
Jørund Straand vet inte hur vanligt det är med spökskrivare i norsk medicinsk forskning, men säger sig ha hört talas om flera fall där norska forskare som deltagit i multicenterstudier blivit presenterade redan färdigskrivna artikelutkast.
Eftersom det till stor del är samma företag som gör prövningar i USA som gör dem i Norge har Jørund Straand svårt att tro att situationen skulle vara så mycket annorlunda i Norge.

I Norge ska
nu den nationella Samarbetsgruppen för medicin- och omsorgsforskning (NSG) lägga fram ett förslag på regler som uttryckligen förbjuder forskningsinstitutioner att delta i så kallade spökskriverier.
? Till exempel ska det inte vara tillåtet att skriva en artikel om ett läkemedel och få betalt av ett företag utan att själv ha utfört forskningen, säger Bente Mikkelsen chef på NSG.

 

Läs mer om spökskriveriet på Ingrid Stenbergs blogg

Positiva reusultat för Roches GLP-1 analog

0

Det är resultaten från fem delstudier i den så kallade T-merge-studien som Roche nu går ut med. Studierna har jämfört företagets GLP-1-analog taspoglutid med befintliga behandlingar mot diabetes typ 2. Enligt ett pressmeddelande från företaget nåddes de primära målet, att sänka blodsockret, i samtliga studier. Toleransen för läkemedlet var också hög, de vanligaste biverkningarna var illamående och kräkningar.

Totalt består T-merge-studien av åtta delstudier och kommer i slutändan omfatta 6000 patienter. Taspoglutid är en GLP-1 analog som ges en gång i veckan istället för dagligen som dagens läkemedel mot diabetes typ 2.

Ledningsgrupp utsedd till Apoteksgruppen

0

Magnus Wallin får tjänsten som driftsansavrig vilket enligt ett pressmeddelande från Apoteksgruppen kommer innebära att han ska bli den förlängda armen ut till apoteken. Han bilr också ansvarig för att anställa affärscoaher runt om i landet. Magnus Wallén har tidigare arbetat med driftsfrågor i daglivaruhandeln på företag som Coop, Åhléns och Willys.

Thomas Hansen blir etalbleringsansvarig och har tidigare arbetat med drifts- och etableringsfrågor på bland annat Lild, Jysk och Netto.

Apoteksgruppen tar den 15 mars över 150 apotek som ska ägas och drivas av enskilda entreprenörer. Budgivningen för de enskilda apoteken avslutas idag.

Bengt Ljungberg efterträder Lillemark

0

Bengt Ljungberg tillträdde tjänsten den här veckan. Han är specialistläkare inom invärtesmedicin. Sedan tidigare är Bengt Ljungberg senior expert på Läkemedelsverket och han har också varit representant i CHMP som är Europeiska läkemedelsverkets expertkommitté inom humanläkemedel.

Jan Lillimark lämnar sin tjänst på Läkemedelsverket för att istället börja arbeta på Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Generika femtio procent dyrare i Sverige än i Danmark

0

Enligt analysen sparade danskarna 350 miljoner danska kronor 2008 jämfört med Norge och 425 miljoner danska kronor jämfört med Sverige genom sina låga priser på generika. Anledningen är enligt analysen den starka konkurrensen på den danska marknaden där det är prisauktioner varannan vecka.

Hade Sverige köpt vår förbrukning av generiska läkemedel i Danmark istället under 2008 hade landet sparat 500 miljoner kronor, konstaterar rapporten. Om Norge hade gjort detsamma hade de sparat 225 miljoner kronor.

Analysen bygger på de 39 generiska läkemedel som år 2008 ingick i den norska trinprismodellen och som är utsatt för generiska konkurrens i Danmark.