Annons
Home 2010

Årlig arkivering 2010

Koppling mellan potenshöjande medel och nedsatt hörsel

Petra Hedbom
-
0

Amerikanska forskare har gjort en tvärsnittsstudie för att undersöka kopplingen mellan hörselnedsättningar och användandet av läkemedel med PDE5-hämmare, den läkemedelsklass där bland annat Viagra (sildenafil) ingår.

Bakgrunden är att den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, redan 2007 införde krav på varningar om eventuell risk för hörselnedfall på Viagraförpackningar. Det kom efter ett antal fallrapporter om att män som använd läkemedlet drabbats av biverkning i form av plötsligt hörselbortfall. Nu har forskare gjort en studie av 11 525 män som är 40 år eller äldre.

Resultatet från studien, som publicerats i Archives of Otolaryngology ¬ Head & Neck Surgery visar att omkring dubbelt så många av männen som tagit sildenafil uppgav att de haft nedsatt hörsel jämfört med de som inte tagit läkemedlet. Även bland män som använt andra PDE5-hämmare Cialis (tadalafil) och Levitra (vardenafil) såg forskarna en viss ökning men konstaterar att det inte är statiskt signifikant.

Forskarna skriver att varningar om hörselbortfall tycks berättigade men att studien också har begränsningar och efterlyser mer forskning. En möjlig förklaring till hörselbiverkningarna skulle enligt forskarna kunna vara att PDE5-hämmare ökar blodtillförseln och att detta skulle kunna skada vävnader inne i örat.

Även i Sverige finns risken för plötslig nedsättning eller förlust av hörsel upptaget bland sällsynta biverkningar för Viagra.

Osäkert om HPV-vaccineringen börjar i höst

Ingert Nilsson
-
0

Som väntat ville Sanofi Pasteur få landstingens beslut att upphandla Glaxosmithklines HPV-vaccin överprövat. Den processen började redan i mitten av mars. Men om förvaltningsrätten hinner komma med ett avgörande före sommaren är oklart.
? Det går väldigt långsamt, vi är inne på den fjärde vändan i brevväxlingsproceduren nu, säger Thomas Lundberg upphandlare på Stockholms läns landsting som skött landstingens gemensamma upphandlingen.
Han hyser just nu inte någon större förhoppning om att det ska vara uppgjort före sommaren.

Enligt Bo Claesson på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL håller man dock fast vid den ursprungliga planen att vaccinationen av flickor födda 1999 ska börja i höst.
? De signaler vi fått hittills är väl att det enda som kan hända är att vi får byta preparat eller att vi gör om upphandlingen och får ett ännu bättre pris.
? Så förr eller senare får vi loss vaccin till den här prisnivån, det är vi säkra på.
Från SKL:s sida är strategin, än så länge, att agera utifrån att man har ett vaccin upphandlat åtminstone i början av hösten. Att vaccinera en årskull flickor kommer att kosta cirka 31 miljoner kronor med Cervarix. Gardasil kostar cirka 47 miljoner kronor.

Men upphandlingen handlar inte bara om vaccinationsprogrammet utan i det ingår också de volymer som förskrivs inom läkemedelsförmånen, vilket idag är cirka 130 miljoner om året, varav Sanofis Gardasil står för 98 procent av försäljningen.
Priset i anbudet är från båda bolagen bara en femtedel av det som idag förskrivs inom förmånen. När upphandlingen är klar skulle det för landstingen innebära stora besparingar om man då hade ett system för att rekvirera det upphandlade vaccinet ut till vårdcentraler och andra utförare man har kontrakt med.
? Om man, oavsett vilket vaccin det blir, snabbt som tusan, när avtalet klickar in switchar över och beställer det finns det stora besparingar att göra, säger Johan Thor på Glaxosmithkline.
Om upphandlingen går enligt plan bör förvaltningsrätten komma med ett beslut om en månad. Det beslutet kan i sin tur överprövas, men det vanligaste är att dessa avslås, vilket det brukar ta en månad att fatta beslut om.
Om prövningstillstånd skulle beviljas då kommer processen att dra ut ytterligare.Och så länge upphandlingen inte är klar fortsätter Sanofi att ha en stor del av marknaden.

För att höja temperaturen ytterligare har Sanofi Pasteur nyligen publicerat en enkät där 83 procent av de 1000 tillfrågade säger sig anse att beslutsfattarna borde välja företagets dyrare Gardasil, trots den extra kostnaden på 16 miljoner om året jämfört med Cervarix.
? Processen i förvaltningsdomstolen är juridisk, vi anser att upphandlingen inte skett korrekt. Under tiden som den pågår vill vi skapa debatt om de hälsoekonomiska aspekterna som vi anser att man inte tagit hänsyn till, säger Thérese Lange kommunikationschef på Sanofi Pasteur.
? Vårt vaccin är dyrare men med det kondylomskydd som Gardasil har kommer sjukvården att spara enorma pengar på sikt.
? Det är vår utgångspunkt och som vi vill skapa opinion omkring.
 

Pfizer drar ned

Ingert Nilsson
-
0

Neddragningen är en del av de mer än 19 000 arbetstillfällen som Pfizer 2009 annonserade skulle bli en konsekvens av sammanslagningen med Wyeth.
Åtta fabriker ska nu stängas varav tre i Irland.
? Men fabriken i Strängnäs med drygt 200 anställda har man beslutat att den ska fortsätta som tidigare. Och det är vi förstås oerhört glada över, säger Christina Astrén, kommunikationschef på Pfizer i Sverige.

Skadestånd för könsdiskriminering

Ingert Nilsson
-
0

Det var en federal domstol på Manhattan som igår fällde domen över Novartis. Juryn fann att företaget diskriminerat kvinnor när det gäller löner och karriärmöjligheter på grund av graviditet. Domen gällde förhållanden mellan 2002 -2007 och är enligt Bloombergs det största skadeståndet hittills när det gäller diskriminering i arbetslivet.

När det gäller skadestånd som läkemedelsföretag dömts att betala i år i USA, överträffas det här utslaget bara av ett skadeståndskrav mot Teva och Baxter som dömts att betala drygt 505 miljoner dollar för bristfällig förpackning av ett läkemedel.

Socialministern fick kritik för sämre tillgänglighet

Ingert Nilsson
-
0

I gårdagens interpellationsdebatt diskuterades bland annat tillgängligheten av läkemedel och att man i och med omregleringen inte har möjlighet att få veta om ett närliggande men konkurrerande apotek har ett förskrivet läkemedlet på lager.

Lennart Axelsson från socialdemokraterna sade att man fått många reaktioner från såväl pensionärsorganisationen PRO som medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa om problemen som uppstått när man inte längre kan få uppgift om närmaste utlämningsställe.
Enligt Lennart Axelsson är det också en problematik som Apotekets kundtjänst stöter på.
Alf Eriksson, också socialdemokrat, menade att tillgängligheten i praktiken minskat på grund av affärshemligheten mellan konkurrenterna.

Socialminister Göran Hägglund svarade att han har för avsikt att bjuda in apoteksbranschen för att lösa problemet.
? Jag tycker man borde uppnå en samarbetssituation där konkurrenter informerar om var man får tag i det läkemedel som för tillfället är slut i den egna hyllan, sade Göran Hägglund.

Astrazeneca och Teva överens om Entocort

Ingert Nilsson
-
0

Astrazeneca och Teva Pharmaceuticals har nått förlikning i patenttvisten om Tevas generiska version av Entocort EC (budesonid) kapslar. Enligt villkoren får Teva en licens för den amerikanska marknaden av oralt budesonid från 15 februari 2012.

Entocort som används vid behandling av Crohns sjukdom är inte en av Astrazenecas storsäljare, men beräknas inbringa runt 100 miljoner dollar globalt till företaget om året, vilket motsvarar 0,3 procent av koncernens intäkter.

150 000 har ont i huvudet av för mycket värktabletter

Ingert Nilsson
-
0

Att en överkonsumtion av värktabletter kan orsaka kronisk huvudvärk är en känd biverkan, men att de skulle vara så många som 150 000 har inte tidigare redovisats.
? Det är första gången vi tittar på detta i en större svensk studie, säger Pernilla Jonsson apotekare och doktorand vid Göteborgs universitet.

I studien har forskarna genom sifo ställt frågor om huvudvärk och läkemedelskonsumtion till 45 000 svenskar. Det vanligaste är att användning av receptfria läkemedel lett till sjukdomen, mest använt är Alvedon.
De flesta frågorna i undersökningen ställdes förre reformen med OTC-försäljning i handeln trädde i kraft.
? Man vet inte vad den ökade tillgängligheten har för effekt, men man kan ana att överanvändningen ökar, säger Pernilla Jonsson till DN.

Uppskjutna uppsägningar

Ingert Nilsson
-
0

I och med att Apotek1 köpts av Apotek Hjärtat har förhandlingar om uppsägningar på grund av arbetsbrist vid huvudkontoret för Apotek1 påbörjats. Cirka 30 personer är anställda på huvudkontoret.

Men facken har ifrågasatt om de övervägda uppsägningarna är förenliga med reglerna för övergång vid verksamhet. Förhandlingarna har därför uppskjutits.

Hjärtats reklam får bassning

Ingert Nilsson
-
0

När pollensäsongen slog till, slog Apoteket Hjärtat till med helsidesannonser i dagstidningarna där fyra allergiläkemedel marknadsfördes tillsammans med en mängd andra produkter.
Annonsen uppfyller inte kraven i läkemedelslagen när det gäller marknadsföring av läkemedel, anser Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket kritiserar Hjärtat för att det inte framgår att Clarityn, Kestine och Livostin till skillnad mot de övriga varorna i annonsen är läkemedel, vilket det enligt lagen ska göra. Visserligen finns det en text på annonssidan där det anges att fyra av varorna är läkemedel. Men den texten är för liten i förhållande till övrig text och knappt läsbar anser Läkemedelsverket.

Apoteket Hjärtats annons är en av ett knappt tiotal annonser från apotek och OTC-handlare som varit aktuella hos Läkemedelsverket i år.
? Vi ser att det är en hel del av apoteksaktörerna och OTC-handlarna som inte följer regelverket, säger Ragnhild Johnson utredare på Läkemedelsverket.
? Många av dem är nya på läkemedel och arbetar kanske tillsammans med reklambyråer som inte heller känna till den speciella lagstiftningen när det handlar om marknadsföring av läkemedel.
Till den 26 maj vill Läkemedelsverket att Apoteket Hjärtat ska yttra sig. Hjärtat kan välja att backa, det vill säga ge Läkemedelsverket rätt eller att överklaga till förvaltningsdomstol.

Proteiner kan individanpassa behandling

Ingert Nilsson
-
0

Alzheimers sjukdom räknas som en relativt heterogen sjukdom, även om man misstänkt att sjukdomsmekanismerna är lite annorlunda hos olika individer.

Två forskare vid neuropsykiatriska kliniken på Skånes Universitetssjukhus, överläkare Åsa Wallin och docent Oskar Hansson har nu visat att analys av ryggvätskeprov kan vara en möjlig väg för att i framtiden ge rätt patienter rätt behandling.

Genom att analysera proteinerna tau, fosfotau och beta-amyloid i ryggvätskan delades 151 Alzheimerpatienter in i tre subgrupper. Därefter påbörjades en behandling med en kolinesterashämmare.
? Då såg vi att vissa subgrupper svarade bättre på den behandling vi har idag medan andra sämre. De som svarade bättre var de som inte hade lika höga värden av proteinerna, även om de var väldigt avvikande jämfört med normala värden. En av grupperna hade ett helt annat sjukdomsförlopp.De svarar inte alls på behandlingen, säger Oskar Hansson.
? Den grupp som inte alls svarade på behandling hade väldigt extrema värden av tau och fosfotau.

Även om den gruppen inte svarade alls på behandling vill Oskar Hansson inte säga att man idag inte ska behandla dessa patienter med kolinesterashämmare.
? Det här är bara en studie. Idag får man nog behandla och titta på om enskilda individer svarar. Just nu tror jag att vår studie främst har en potential när det gäller läkemedelsstudier, säger Oskar Hansson.

Många av de nya sjukdomsmodifierande terapierna är inriktade just på de här proteinerna eller mekanismer associerade till dem. Med det här verktyget är risken mindre att man missar subgrupper som kanske svarar på en behandling, menar forskarna.
En artikel om forskningen är nyligen publicerad i tidskriften Neurology: 

 

Studie med rödvinsämne stoppad

Petra Hedbom
-
0

Det är en substans som liknar resveratrol kallat SRT501, ett ämne som finns i rödvin, som testats i kliniska prövningar. Tidigare forskning har visat att ämnet skulle ha effekter som är positiva för hälsan genom att påverka enzymer som spelar in vid cellernas åldrande.

Företaget Glaxosmithkline, GSK, köpte licensen till SRT501 av Sirtris Pharmaceuticals för två år sedan och sedan dess har substansen testats i kliniska prövningar för behandlingar av flera olika sjukdomar som Alxheimers, diabetes och cancer. I den aktuella studien som nu stoppats testades läkemedelskandidaten för behandling av multipelt myelom. Anledningen till avbrottet är att försökspersonerna drabbats av njursvikt.

Tidigare studier tyder på att det resveratrolliknande ämnet påverkar aktiviteter som apoptos och transkription, faktorer som påverkar cellernas åldrande. Enligt representanter rån GSK kan studien komma att återupptas senare.

Astellas köper OSI

Petra Hedbom
-
0

Affären blev klar på fredagen då det japanska företaget Astellas meddelade att de köper det amerikanska läkemedelsföretaget OSI Pharma. Priset på fyra miljarder amerikanska dollar var tio procent högre än det ursprungliga budet.

OSI största produkt är cancerpreparatet Tarceva (erlotinib) som sålde för omkring 1,2 miljarder dollar under 2009. Enligt ett pressutlåtande från Astellas vd Masafumi Nogimori kommer förvärvet att stärka företaget under en tid av patentutgångar som leder till minskade intäkter.

Astellas sällar sig i och med affären till skaran av japanska företag som de senaste åren utökat på den amerikanska marknaden. Tidigare har Takeda köpt Millennium Pharmaceuticals och Eisai köpt MGI Pharma.

EMA uppmanas bli mindre hemliga

Petra Hedbom
-
0

Frågan om tillgängligheten av dokumenten tog fart 2008 då en irländare bad den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA om att få se handlingar som gällde misstänkta biverkningar, så kallade ADR, av ett läkemedel. Det gällde ett preparat mot svår acne som misstänktes kunna ge biverkningar som ökad självmordsbenägenhet.

EMA ansåg att dessa handlingar inte omfattades av EU:s offentlighetsregler och nekade personen att ta del av dokumenten. Irländaren tog frågan till den europeiska Ombudsmannen Nikiforos Diamandouros som i förra veckan meddelade att han inte håller med EMA om att de aktuella dokumenten ska vara hemliga. Ombudsmannen anser att alla EMA:s dokument bör kunna vara tillgängliga för allmänheten.

Men han säger också i sitt utlåtande att det kan finnas undantag som gör att vissa ADR inte behöver offentliggöras och uppmanar EMA att ompröva sitt beslut denna gång. Från EMA:s sida är argumentet att inte släppa den här typen av dokument fria att de riskerar att sprida information som inte är korrekt. Det gagnar inte EU-medborgarnas säkerhet, anser de, att misstänkta biverkningar som sen inte visar sig vara korrekta, sprider sig till allmänheten.

I sitt svar till Ombudsmannen har EMA skrivit att sedan anmälan gjordes 2008 så har en rad förändringar skett inom myndigheten som gör att transparensen ökat. Som exempel nämner de biverkningsdatabasen Eudra Vigilance och nya policydokument som ska öka tillgängligheten av dokument bland medborgarna. EMA har inte sagt om de ska ompröva den aktuella frågan från den irländska medborgaren.

Bensoliknande preparat bäst vid sömnproblem

Petra Hedbom
-
0

I första hand ska läkaren enligt SBU ge vuxna personer som har sömnproblem råd om sömnhygien, som att ska avstå från kaffe eller alkohol på kvällen. Men många svenskar får sömnmedel för att råda bot på sina sömnproblem, 2008 var det omkring 750 000 svenskar som fick sömnmedel utskrivet. Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering blir många hjälpta men det finns risker i form av beroende och biverkningar.

SBU skriver i sin rapport att det är viktigt att förskrivare väljer preparat som är dokumenterat effektiva. De rekommenderar i första hand kortvarig behandling med substanser som zolpidem, zopiklon och zaleplon. De får patienten att somna snabbare och ger en längre sömntid jämfört med placebo. Men då dessa är besläktade med bensodiazepiner finns risk för att patienten utvecklar ett beroende och framförallt ska man vara försiktig då det handlar om personer som redan har ett annat beroende eller en psykisk sjukdom.  

Ett av de vanliga preparaten är Propavan (propiomazin) men enligt SBU finns det ingen evidens som visar att det verkligen hjälper. För behandling med melatonin eller antidepressiva medel och neuroleptika finns det otillräckligt med  vetenskapligt underlag för att bedöma effekten vid sömnproblem.

För kognitiv beteendeterapi, KBT, finns det evidens att patienten somnar snabbare och inte är vaken lika länge under natten.Vad gäller alternativa behandlingar som valeriana eller akupunktur och yoga finns det inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att bedöma effekten enligt SBU.

Inte bara gamla tar många läkemedel

Petra Hedbom
-
0

Multimedicinering, när en individ tar flera olika läkemedel, förknippas ofta med den äldre generationen. Men ny forskning visar att fenomenet ökar i alla åldergrupper i landet. Bo Hovstadius som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor på Pricewaterhousecoopers har utifrån uppgifter i Socialstyrelsens läkemedelsregister, gjort en totalanalys av läkemedelsanvändningen på nationell nivå.

Av arbetet som resulterat i en avhandling vid Linnéuniversitet, dras en del oväntade slutsatser.
– Ofta fokuserar man på äldre när det handlar om polyfarmaci men jag har sett att fenomenet att använda många läkemedel ökar i alla åldrar, säger han.

I arbetet med sin avhandling har Bo Hovstadius analyserat data mellan åren 2005 och 2008 från läkemedelsregistret och konstaterar att två tredjedelar av de som har fem eller fler läkemedel är under 70 år. Av de som har tio eller fler läkemedel är 50 procent under 70 år. Många av de som har flera mediciner är i medelåldern och antalet ökar stadigt. Det är också fler kvinnor än män som multimedicinerar.
– På individnivå kan det självklart vara bra med flera läkemedel men vi vet från tidigare studier att många läkemedel ökar riskerna för interaktioner och leder till sämre följsamhet. Med tanke på de nationella insatser som gjort för att minska antalet läkemedel per patient är resultatet inte så bra, säger Bo Hovstadius.

Fortfarande är det så att många äldre tar många läkemedel men sett till absoluta tal är det fler yngre individer som multimedicinerar. Det här är viktigt att tänka på när man diskuterar strategier för en balanserad läkemedelsanvändning menar Bo Hovstadius.
– Det finns en trend att vi blir mer benägna att ta läkemedel, vi kräver mer helt enkelt. I takt med att en ny generation äldre tar plats som tycks mindre till kritiska till läkemedel lutar det åt att vi i framtiden får en ännu större läkemedelsanvändning.

En annan slutsats som avhandlingen lyfter fram är de individer som har tio läkemedel eller fler står för nära hälften av de totala kostnaderna för uthämtade läkemedel.
– Många av de läkemedel som hämtas ut vet vi sedan tidigare att de inte används. När allt fler hämtar ut fler läkemedel kan man fundera på om det förmånssystem vi har är det mest optimala, säger Bo Hovstadius.

Avhandlingen ?On drug use, multiple medication and polypharmacy in a national population? försvaras den 18 maj.

Detaljhandeln säljer mer receptfritt

Petra Hedbom
-
0

Av den handel med receptfria läkemedel som bedrivs utanför apoteken står varuhus och livsmedelsaffärer för 84 procent eller 100 miljoner kronor. Bensinmackar står för 13 procent och övriga tre procent säljs i kiosker, närbutiker, på internet och övriga ställen. Bland de bäst säljande produkterna utanför apotek är Alvedon, Otrivin och Nicotinell.

Även försäljningen av receptfritt på apotek. Under första kvartalet i år såldes receptfria läkemedel för omkring 975 miljoner kronor på apoteken.

Västra Götalands län står för för 19 miljoner kronor av försäljningen, Stockholms län för 17 miljoner kronor och Skåne för 13 miljoner. Sett till befolkningstal har försäljningen varit störst i Värmlands län och minst i Västerbottens län.

1...313233...55Sida 32 av 55