Amerikanska forskare har kommit fram till att det inte är kostnadseffektivt att inkludera pojkar i ett vaccinationsprogram med HPV-vaccinet Gardasil. I analysen har de utgått från scenariot att både 12-åriga flickor och pojkar vaccineras och jämfört hälsovinster och finansiella kostnader med dem som förknippas med enbart vaccination av flickor. I båda fallen räknar man med att flickorna screenas för livmoderhalscancer i vuxen ålder.
Studien är baserad på data från bland annat epidemiologiska studier, cancerregister och demografisk statistik. Måttet ?kostnad per QALY? har använts, där QALY står för Quality Adjusted Life Year eller kvalitetsjusterat levnadsår, vilket innebär att man tar hänsyn till både ökad överlevnad och livskvalitet.
Resultaten visar att HPV-vaccinering av enbart flickor kostar mindre än 50000 dollar per QALY medan vaccination av både flickor och pojkar skulle kosta mellan 120300 och 350040 dollar per QALY, beroende på om vaccinet ger livslångt skydd eller ej och om man inkluderar skydd mot andra cancertyper utöver livmoderhalscancer eller ej. Forskarna påpekar att det saknas en enhetlig uppfattning om vad som anses vara en lämplig kostnad per QALY men menar att den kostnad per QALY som vaccinering av både flickor och pojkar medför inte är kostnadseffektiv, med hänsyn till tidigare använda tröskelvärden.
I USA utreder nu den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om man ska godkänna Gardasil för vaccinering av pojkar och män i åldern 9 till 26 år. I Sverige omfattar indikationen för de båda HPV-vaccinerna Gardasil och Cervarix bara flickor och kvinnor och några planer på att vaccinera pojkar finns inte.
– Vi följer utvecklingen på området med det finns idag ingen kunskap som stödjer ett sådant beslut eftersom det finns alldeles för lite studier av hälsovinsterna med att vaccinera pojkar, säger Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
Årlig arkivering 2009
Inte motiverat att vaccinera pojkar mot HPV
?Vi har fått påringningar från ett antal av kedjorna?
Alla frågor om namn, vilka städer, affärsmodell och profil möts med svaret att ?det är inte klart? eller ?det tänker vi inte tala om?. Men den egna satsningen blev ett naturligt steg efter att samarbetet med Apoteket AB föll säger Mats Munther, affärsutvecklingschef på Ica Sverige.
? Vi har byggt upp en kompetens och förståelse för den här marknaden löpande och under de två veckor som gått nu sedan det blev klart att samarbetet med Apoteket AB inte skulle bli av så har vi analyserat olika alternativ.
? Vi har fått påringningar från ett antal av de kedjor som nu är på gång, men vi väljer att lägga det helt åt sidan och köra själva istället.
På Ica pågår nu två apoteksprojekt löpande. En grupp arbetar med att se till att alla Ica-butiker ska kunna sälja receptfria läkemedel, och en grupp arbetar med etableringen av fullskaleapotek.
? Det här är en stor satsning så klart, men vi håller fast vid både vår ambitionsnivå och vår tidsplan. Nästa steg blir att fylla på med kompetens och personer som kan driva det här projektet vidare. Sen kommer vi förstås behöva rekrytera ett stort antal medarbetare till apoteken.
När tror du att ni kan lämna in en tillståndsansökan till Läkemedelsverket?
– Jag önskar jag kunde svara på det. Men det kan jag inte. Det pågår ett intensivt arbete och jag hoppas så snart som möjligt, säger Mats Munther.
Färre tänker vaccinera sig
När en liknande undersökning gjordes i augusti svarade 70 procent av de tillfrågade att de skulle vaccinera sig. När 1000 personer intervjuades första veckan i oktober svarade femtio procent att de planerar att ta vaccinationen. En dryg tredjedel (36 procent) sa att de inte tänker vaccinera sig och 14 procent att de inte vet. Mest skeptiska är de unga i åldern 15-29 år. Där är det 44 procent som säger att de inte tänker vaccinera sig.
De första doserna av vaccinet når Sverige idag.
Ica startar egen apotekskedja
Våren 2010 räknar ICA med att öppna sina första apotek i några av landets största Ica-butiker. På sikt räknar de med att öppna cirka 100 apotek. Apoteken kommer att erbjuda både receptfria och receptbelagda läkemedel och placerar apoteken som shop-in-shop.
Rekryteringen av personal påbörjas i dagarna.
Lund lämnat in ansökan om apotekarutbildning
Det är framförallt två saker som ska skilja apotekarutbildningen i Lund från de i Göteborg och Uppsala. Den kommer ha tydligt fokus på klinisk farmaci redan från början, och den görs tillsammans med Köpenhamns universitet.
? Anledningen till att vi valt att fokusera på den kliniska farmacin är att vi vill utbilda apotekare som kan vara en del av vården och arbeta för en mer rationell läkemedelsanvändning, säger Bengt Jeppsson, vice dekanus på medicinska fakulteten vid Lunds universitet.
? Och samarbetet med Köpenhamn är för att de har en mycket välrenommerad apotekarutbildning där många studenter via praktik får bra jobb inom läkemedelsindustrin och vi hoppas därför att de svenska eleverna ska få del av de möjligheterna också.
Minst en termin ska studenterna läsa i Köpenhamn, och det mesta av den utbildningen sker på engelska. Samarbetet med Köpenhamn gör också att Lund slipper investera i något stort labb.
? Ska man utbilda apotekare måste man ha ett stort labb som i stort sett liknar en egen liten läkemedelsfabrik. Det har de i Köpenhamn så våra studenter kommer få den delen av utbildningen där.
Utbildningen byggs upp enligt Bolognamodellen, med tre plus två år. Fakulteten har ännu inte tagit ställning till om de kommer att examinera receptarier, men de tänker sig att receptarier från andra utbildningar ska kunna vidareutbilda sig till apotekare i Lund.
Fokuset på den kliniska farmacin kommer att märkas redan under den första terminen.
? Studenterna kommer ha en första praktik när de får gå ut och testa på att arbeta med klinisk farmaci på något av sjukhusapoteken. Vi har lagt upp det så på vår läkarutbildning att man redan första terminen får se vad yrket innebär i praktiken och det finns ett stort värde i det, säger Bengt Jeppsson.
Men mest praktik blir det under termin fem och sex som planen ser ut nu. Apotekarstudenterna kommer också att läsa tillsammans med biomedicinare och molekylärbiologer det första året, vilket innebär en större valmöjlighet för studenterna att byta spår.
? Det är också något som vi tror är bra för studenterna, det gör att de kan skjuta upp sitt beslut ett år.
Ansökan om examensrätt för farmacevter lämnades till Högskoleverket igår.
? Vi kan nog räkna med ett svar i mitten av våren och sen hoppas vi kunna dra igång utbildningen hösten 2011, säger Bengt Jeppsson.
Fackliga representanter till styrelsen utsedda
Farmaciförbundets ordförande Carina Jansson sitter kvar som representant i Apoteket AB:s styrelse. Hon blir därmed den enda person som följer med från den gamla till den nya styrelsen.
Sveriges Farmacevtförbund har i stället valt ut två nya representanter. Ordinarie ledamot blir Carin Sällström Nilsson som är receptarie och chef för ombudsverksamheten inom Apoteket AB. Suppleant blir Malin Jonson, apotekare.
? Våra styrelserepresentanter får en viktig roll att tillföra den farmacevtiska sakkunskapen som annars saknas i styrelsen, kommenterar förbundsordförande Carin Svensson i en kommentar på förbundets hemsida.
42 motioner om läkemedel i år
I tisdags gick årets allmänna motionstid ut. Det är den tid på året då riksdagsledamöterna kan lämna in enskilda motioner med förslag på lagändringar eller utredningar till riksdagen. Totalt handlar 42 av årets cirka 3800 motioner specifikt om läkemedel. Av dessa kommer 16 stycken från Miljöpartiet och 14 från moderata riksdagsledamöter.
Den läkemedelsfråga som lett till flest motioner är den om äldre och läkemedel. Sju olika motioner berör ämnet. Thomas Nihlén (MP) föreslår till exempel att det ska bli obligatoriskt med läkemedelsgenomgångar i äldrevården. Han vill också att det införs ett Lex Gulli mot läkemedelsvanvård, namnet är taget från ett reportage i Uppdrag granskning förra hösten där det berättades om Gulli Johansson som drabbats av demens i 11 år till följd av felaktig läkemedelsanvänding. Gustav Nilsson (M) föreslår en rikstäckande satsning på läkemedelsinformation till äldre och Lars-Arne Staxäng (M) föreslår även han obligatoriska läkemedelsgenomgångar för äldre. Finn Bengtsson (M) och Barbro Westerholm (FP) skriver i en gemensam motion att staten ska satsa på ökad forskning kring geriatrik och klinisk farmakologi och samtidigt också öka omfattning av detta ämnen i läkarutbildningen.
Även apoteksomregleringen engagerar en och annan riksdagsledamot. Fyra olika motioner berör ämnet. Phia Andersson (s) tycker att regeringen ska göra en noggrannare analys av hur omregleringen av apoteksmarknaden påverkar de äldre. Sofia Arkelsten (M) föreslår att det inte ska vara någon åldersgräns för försäljningen av akutp-piller när det säljs i butiker utanför apotek. En annan moderat, Lisbeth Grönfledt Bergman, tycker att även de återstående 330 apoteken i Apoteket AB ska säljas till privata aktörer. Och Walburga Habsburg Douglas, även hon moderat, vill att regeringen ska möjliggöra egenvårdsapotek liknanden konceptet med Apoteket Shop.
Bland de övriga förslagen kring läkemedel finns bland annat två olika motioner, en från Thomas Nihlén (MP) och en från Ulf Berg (M) som föreslår att det ska gå att skriva ut kultur på recept, enligt samma princip som man i dag kan skriva ut motion på recept.
Allra flest motioner om läkemedel kom även i år från miljöpartisten Thomas Nihlén, i år har han skrivit 14 motioner som rör läkemedel.
Genomgång grundar sig på de motioner som finns publicerade på Riksdagens hemsida den 8 oktober.
Cervarix säljs som OTC i Storbritannien
Cervarix är receptbelagt även i Storbritannien, men tack vare ett särkskilt lagligt undantag kan apotekare förskriva vissa receptbelagda läkemedel. Sedan tidigare erbjuder Boots förskrivning direkt av apotekare av bland annat Viagra.
Boots kommer att erbjuda HPV-vaccinering med Cervarix till alla kvinnor i åldern 18 till 54 år, även om de framförallt siktar in sig på kvinnor mellan 18 och 26 år eftersom vaccinet troligtvis är mest effektivt i denna åldersgrupp. Men till tidningen Scrip säger Boots att de inte tänker neka några kvinnor vaccinering. Totalt kommer en tredos-vaccinering med Cervarix på Boots kosta 405 pund, cirka 4500 svenska kronor. Priset är betydligt högre än själva listpriset på vaccinet i Storbrittanien, men eftersom själva vaccineringen kräver specialiserade apotekare krävs ett pris som också täcker arbetet konstaterar Boots.
Alla flickor i åldern 12-18 i Storbritannien får vaccinet gratis i det allmänna vaccinationsprogrammet.
Lif samordnar reklamationer
Alla återförsäljare av läkemedel kan gå in på webbplatsen reklameraläkemedel.se och där fylla i ett formulär som går direkt till det berörda företaget. Återförsäljaren kan sedan antingen behålla den reklamerade förpackningen i minst fyra veckor så att läkemedelsföretaget kan få titta på den om så behövs, eller så kan återförsäljaren skicka in förpackningen direkt till företaget.
– Apoteket AB kan inte vara den samordnande parten på den nya marknaden och när ingen av de statliga aktörerna tog på sig uppgiften var det självklart för oss att utveckla den nya tjänsten, säger Matilda Holst på Lif i ett uttalande.
Stefan Carlsson nöjd
I ett pressmeddelande välkomnar Apoteket AB:s vd Stefan Carlsson valet av den nya styrelsen till bolaget. Han säger att han ser fram emot att arbeta med personerna i den.
? Styrelsens sammansättning är också en viktig signal om att våra ägare vill att Apoteket AB ska vara ett starkt och betydelsefullt företag på den nya marknaden, säger Stefan Carlsson.
Den nya styrelsen tillsattes på onsdagen av styrelsen för Apoteket Omstrukturering AB.
Ny styrelse för Apoteket klar
Styrelsen för OAB som är moderbolag till Apoteket AB har utsett en ny styrelse till Apoteket AB. Ordförande blir för Apotekets styrelse blir Christian W Jansson, sedan 2002 vd för Kappahl. Han ser sitt uppdrag som en svår och stimulerande utmaning.
– Vår uppgift blir att hjälpa ett av Sveriges bästa varumärken i den här omgörningen. Vi ska stötta bolaget i processen som innebär att avyttra verksamhet samtidigt som det ska vårda sin ställning, säger Christian W Jansson.
Den förra styrelsen upplevde att de krav som lades på bolaget inte var förenligt med att driva det framåt, hur ser du på det?
-Vi har inga synpunkter på vad den förra styrelsen tyckte utan arbetar utifrån de direktiv som finns från ägarna.
Övriga ledamöter i den nya styrelsen är Lars Johan Jarnheimer, förbundsstyrelseordförande Barnens rätt i samhället, BRIS och tidigare vd för Tele2, Kristina Schauman CFO för bland annat Carnegie och OMX, Gert Karnberger vice styrelseordförande för Systembolaget och tidigare varit vd för Clas Ohlson och Elisabeth Wenzlaff senior vice president och chefsjurist vid Volvo personvagnar.
Ingen av medlemmarna i styrelsen har läkemedelsbakgrund, men det är inte ett problem enligt den nye ordföranden.
– Jag förutsätter att bolaget kan läkemedels- och apoteksfrågorna.
Vad står överst på agendan?
– Det blir ett telefonmöte inom kort för att försöka synka almanackorna och få till en träff. Jag gissar att det blir inom ett par veckor, säger Christian W Jansson.
EU-räder har börjat
I förra veckan lät EU:s kommissionär i konkurrensfrågor, Neelie Kroes, meddela att det vankades nya räder mot läkemedelsindustrin inom kort. Det hann inte gå mer än ett par dagar innan kommissionen igår informerade om att ett antal kontrollbesök gjorts.
Kommissionen själv har inte sagt någonting om vilka företag som utsatts för granskning men Sanofi-Aventis, Novartis har själva sagt att de blivit besökte denna vecka. Även israeliska Teva har uppgett att företagets Pariskontor utsatts för kontroll.
Kommissionens oannonserade besök är en del i arbetet att ta reda på om företagen använder otillåtna metoder som försenar och hindrar konkurrensen på läkemedelsmarknaden.
EG-domstolen dömde fördel Gsk
Ärendet gäller Gsk:s dubbla prissättning av sina produkter i Spanien. Redan 1998 meddelade Gsk EU-kommissionen att de avsåg använda sig av två priser, ett billigare för inrikes försäljning och ett dyrare för export via parallellhandel till andra EU-länder. EU-kommissionen har ansett att försäljningsvillkoren förhindrade parallellhandel med läkemedel.
På tisdagen kom EG-domstolen med beskedet att EU-kommissionen ytterligare måste utreda om den dubbla prissättningen kan undantas från konkurrensreglerna. Fallet kan bli vägledande för om läkemedelsbolag på liknande sätt kan blockera parallellhandel genom att som Gsk använda sig av dubbel prissättning.
Gsk hävdar att de försäljningsvillkor som hindrade parallellhandel med läkemedel i Spanien var nödvändiga för att företaget skulle kunna vara konkurrenskraftigt inom forsknings- och utveckling.
Tidig insättning av immunmedel bromsar MS
Det är en internationell studie med totalt 481 patienter i 16 länder som visar på de positiva resultaten av glatiramer. Substansen är sedan tidigare godkänd under namnet Copaxone för behandling av personer som genomgått en första klinisk episod och som bedöms ha en hög risk att utveckla definitiv MS och för att minska frekvensen av skov.
I den aktuella studien, som finansierats av läkemedelsföretaget Teva, undersökte forskarna effekten av tidig insättning av glatiramer. Patienterna, som alla uppvisat en första klinisk episod av MS, slumpades till att få antingen 20 mg glatiramer subkutant om dagen eller placebo. Behandlingen pågick i upp till 36 månader eller till dess att patienten utvecklade MS fullt ut.
Resultatet, som presenteras i Lancet oneline, visade att behandling med glatiramer minskade risken att utveckla fullt utvecklad MS med 45 procent jämfört med placebo. Tiden det tog för 25 procent av patienterna att fullt utveckla sjukdomen fördröjdes till knappt två år för de som behandlades med glatiramer jämfört med knappt ett år för patienter i placebogruppen.
Författarna skriver i artikeln att de positiva resultaten förstärktes av MRI-undersökningar som gjordes på patienterna var tredje månad. Dessa visade att patienterna i glatiramergruppen hade mindre MS-relaterade skador i hjärnan än placebogruppen.
I en kommenterande artikel skriver David H Miller och Siobhan M Leary, båda neurologer från London att resultaten är positiva men att det är en svår avvägning när och vilken behandling som ska sättas in vid MS. Eftersom inte alla personer som drabbas av de första tecknen på MS utvecklar en allvarligare form av sjukdomen måste diskussioner föras med den enskilde patienten om vilken behandling som är lämplig.
Osäkerhet om kompetensen
Om några veckor kommer huvudvärkstabletter och antihistaminer att finnas i matvarubutikerna. Personalen i dagligvaruhandeln kommer tvärtemot vad som först sades, inte att vara belagda med munkavle utan kommer kunna ge information till kunderna, utöver vad som står i bipacksedeln.
Enligt Lars-Anders Häggström, ordförande i fackförbundet Handels finns ett krav bland personalen i butikerna att få utbildning om de produkter som ska säljas. Han förväntar sig att arbetsgivarna tar tag i frågan på allvar.
– Det här är en produktgrupp som inte bara kan börja säljas hur som helst. Det behövs kunskap så att personalen kan ge enklare rådgivning. Dessutom behövs utbildning i säkerhetsfrågor eftersom det handlar om stöldbegärliga varor, säger Lars-Anders
Häggström.
Att det behövs verktyg så att personalen kan ge information utan att tumma på säkerheten är branschen överens med facket om.
– Vi måste hitta ett sätt att kommunicera läkemedelsinformation till våra kunder som inte är beroende av individen som arbetar i butiken vid ett visst tillfälle. Jag hoppas att vi genom vår branschorganisation kan ta fram gemensamma riktlinjer för detta, säger Ulf Renée, affärsområdeschef på Axfood.
Någon form av branschgemensamma riktlinjer kommer att tas fram, men det handlar inte om någon avancerad utbildning enligt Thomas Svaton, vd för organisationen Svensk Dagligvaruhandel.
– Vi arbetar redan med att ta fram ett egenåtgärdsprogram som ska hjälpa handlarna att tolka de föreskrifter som Läkemedelsverket ska komma med. Men det handlar inte om någon farmacevtisk expertis utan mer om klokskap, säger Thomas Svaton.
I branschens riktlinjer kommer det bland annat stå hur receptfria läkemedels får exponeras, vilken dokumentation som krävs och hur hanteringen ska gå till. Handeln har sedan tidigare liknande egenåtgärdsprogram för till exempel nikotinläkemedel och livsmedel. Men någon utbildning i rådgivning som facket kräver kan inte butikerna räkna med.
Från handelns sida efterlyser man istället enklare information från läkemedelsproducenterna.
– Bipacksedlar i alla ära men jag tror att nio av tio har svårt att förstå vad som står i dem. Min önskan är att producenterna tar fram ett material som är mer konsumentvänligt, säger Ulf Renée på Axfood.
Enligt Thomas Svaton pågår samtal med Lif om att ta fram just ett variant av Fass med receptfria läkemedel. En sådan mer konsumentorienterad lösning skulle kunna finnas tillgängliga för personal och kunder i butikerna via till exempel en terminal. Per Manell, ansvarig för Fass på Lif, bekräftar diskussionerna.
-Vi har diskuterat det och det vore en bra idé med en egenvårdsinrikting av Fass. Men något beslut om att göra det är inte taget än, säger han.
För hantering av livsmedel har Svensk Dagligvaruhandel utarbetat ett avancerat program med riktlinjer utifrån EU-lagstiftning som är godkända av Livsmedelsverket. Där kan butiker bli certifierade av kontrollorganisationen Swedac för att de har hand om livsmedel på ett korrekt sätt.
Om läkemedelsfrågan blir lika omfattande återstår att se enligt Thomas Svaton.
– Det beror bland annat på vilken typ av samarbete vi får till med Läkemedelsverket, säger han.
Läs del 1 i vår artikelserie om förberedelser i samband med den nya apoteksmarknaden, Många turer kring it-lösningar.
Del 2 Farmacevtiska tjänster borttappad fråga
Nu utbildas mångsysslare
Samtidigt som hela apoteksmarknaden förändras sitter programkoordinatorer på landets fem lärosäten som utbildar farmacevter och funderar över framtiden. Vad krävs egentligen av en farmacevt om tre till fem år? Och behövs det fler eller färre?
– Söktrycket till landets farmaciprogram har inte påverkats nämnvärt den här hösten, förmodligen eftersom omregleringen ännu inte har fått något större genomslag. Men om ett år, när de privata apoteken har börjat dyka upp, kanske vi kommer att se fler sökande, säger Erik Björk, prodekan vid den farmacevtiska fakulteten på Uppsala universitet.
Han och övriga utbildningsansvariga för landets farmaciprogram är överens om att behovet av receptarier kommer att öka framöver, precis som Högskoleverket (HSV) förutspådde i en rapport i våras, på grund av ökade pensionsavgångar och fler apotek. Däremot är det inte alla som delar HSV:s uppfattning om ett framtida överskott av apotekare. Hanna Gyllensten, programkoordinator för apotekarprogrammet vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av dem som är av en annan
åsikt.
– Läkemedelsanvändningen och antalet äldre ökar i samhället och samtidigt är problemet med läkemedelsrelaterade hälsoproblem stort. Därför tror jag att både receptarier och apotekare kommer att behövas framöver. Kanske kommer apoteken att fokusera mindre på rådgivning av ekonomiska skäl men i så fall måste läkemedelsanvändarna kunna få den information de behöver på annat sätt – exempelvis från kliniska apotekare på vårdcentraler och sjukhus, säger hon.
Hanna Gyllensten tror också att apotekarnas kvalitetstänkande kommer att tas tillvara inom helt nya branscher, till exempel inom livsmedelsindustrin. Även Hanna Fick, programansvarig för receptarieprogrammet vid Umeå universitet, ser ljust på apotekares kommande arbetsmöjligheter.
– Jag är övertygad om att apotekarkompetensen kommer att efterfrågas på apoteken även i framtiden och jag tror också att kreativa farmacevter kommer att starta egna företag som erbjuder läkemedels-relaterade tjänster som inte finns idag, säger hon.
Flera av de utbildningsansvariga påtalar behovet av vidareutbildning för morgondagens farmacevter, inom bland annat marknadsföring och ledarskap samt klinisk farmaci. Tommy Björk, studiekoordinator i kemi och studievägledare vid Karlstad universitet, nämner till exempel att deras masterprogram i industriell ekonomi förmodligen kommer att bli en intressant fortsättning för några av deras receptariestudenter framöver.
Erik Björk vid Uppsala universitet lyfter frågan om vad som kommer att hända med den internutbildning som hittills skötts av Apoteket AB.
– Det kommer förmodligen att dyka upp fler aktörer som erbjuder den typen av fortbildning och det är möjligt att vissa av dessa kurser kommer att drivas av universitet och högskolor, säger han.
Apotekarutbildningen I Göteborg har nyligen omstrukturerats och i vår kommer studenterna för första gången att läsa en hel termin med valbara kurser istället för en halv, utöver själva examensarbetet. Här finns då bland annat utrymme för kurser i entreprenörskap. Vid Uppsala universitet har apotekarstudenterna motsvarande andel valbara kurser sedan tidigare men där förbereder man sig inför andra justeringar av programmet. Vilka dessa förändringar kommer att bli är något som just nu diskuteras och utreds.
Christer Berg är programansvarig för farmacevtprogrammet vid Högskolan i Kalmar, som från och med hösten erbjuder en receptarieutbildning på distans – något som också finns i Umeå. Han menar att det är svårt att förutsäga vilka krav och förväntningar som kommer att ställas på framtidens farmaciutbildningar.
– Det är så många olika aktörer och instanser som är inblandade i frågan. Det finns en högskoleförordning som man måste ta hänsyn till, Läkemedelsverket som tillsynsmyndighet kan ha synpunkter på vilken kompetens som skall finnas på ett apotek. Socialstyrelsen i egenskap av den som delar ut legitimationer likaså och därutöver kan apotekskunderna och studenterna själva komma att påverka utbildningarnas innehåll, säger han och fortsätter.
– Apoteksägarnas krav spelar också in. Omregleringen av apoteksmarknaden kan leda till att de anställdas kompetens blir ett konkurrensmedel mellan olika aktörer, vilket kan komma att inverka på utbildningarnas utformning, säger han.
Ulrika I Karlsson, vd för Upool Apoteksbemanning, ett företag specialiserat på uthyrning och rekrytering av apotekspersonal, är inne på samma linje och lyfter fram vikten av kommunikation.
– Apotekskunderna kommer att välja apotek som ser deras behov och värdesätta de farmacevter som är bäst på att förmedla sina kunskaper vidare till dem, och det är dessa som kommer att bli vinnarna på den nya marknaden, säger hon.