Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

Förorenat heparin från Kina sprids över världen

I slutet av 2007 ökade antalet inrapporterade biverkningar från
patienter som behandlats med heparin i USA kraftigt. Normalt får amerikanska
läkemedelsverket, FDA, in drygt 100 rapporter om året om heparin. Från november
2007 fram tills nu har myndigheten i stället fått in 785 rapporter, varav 19
dödsfall.

Biverkningarna som rapporterats in har bland annat varit andningssvårigheter,
illamående, svåra svettningar och snabbt fallande blodtryck som kan leda till livshotande
chocktillstånd. I USA visade sig alla biverkningar komma från patienter som
behandlats med heparin från Baxter, och i slutet av februari drog Baxter
tillbaka allt sitt heparin från den amerikanska marknaden. Men orsakerna till
de allvarliga biverkningarna är fortfarande oklara och ett omfattande
utredningsarbete pågår sedan ett par veckor tillbaka i USA.

I slutet av förra veckan gick tyska läkemedelsverket ut med
information om de fått in 80 rapporter om biverkningar liknande dem i USA från
patienter som behandlats med heparin. Biverkningarna verkar inte vara lika
allvarliga som i USA, och hittills har inga dödsfall rapporterats. Men
företaget som sålt det tyska heparinet, Rotexmedica, drog i fredags tillbaka
sitt heparin från marknaden.

Efter larmet från Tyskland väcks nu frågan i både USA och
resten av Europa om vilken källan egentligen är till det skadliga heparinet,
och hur spritt det kan vara.
? Alla europeiska läkemedelsmyndigheter sitter nu och granskar varifrån det heparin
som finns i respektive land kommer. Här i Sverige säljs heparin av företaget
Leo och vi har nu tillsammans med företaget granskat varifrån deras aktiva
substans kommer, och det kommer inte från Kina, säger Tomas Salmonson på
Läkemedelsverket.

Baxters heparin i USA produceras av ett företag som heter
Scientific Protein Laboratories som har en produktionsanläggning i Changzhou i
Kina. Men det tyska företaget Rotexmedica får sina aktiva substanser från en
annan leverentör och det har fått FDA att misstänka att själva föroreningen
skett tidigare i processen. Enligt rapporter får fabriken i Kina visst material
från små familjeföretag.

FDA har kunnat spåra kontamineringar i de prover de gjort av
Baxters heparin. De kan ännu så länge inte säga vad kontaminationen består av,
bara att heparinet innehåller ett ämne som inte finns i ett normalt prov av
heparin. Ämnet är också väldigt likt själva heparinet, vilket gör att det är
mycket svårt att upptäcka. Det är bara synligt vid två sorters analysmetoder, och
efter att historien upprepats i Tyskland har FDA lagt ut testmetoderna på sin
hemsida. Uppmaningen från FDA är att alla företag som tillhandahåller heparin
bör göra dessa tester. I Tyskland har myndigheterna ännu så länge inte kunnat
påvisa någon kontamination.

Enligt Tomas Salmonson, som är Sveriges
representant i EMEA:s vetenskapliga råd CHMP, kommer den här frågan mest
troligt tas upp på kommitténs månadsmöte nästa vecka.
? Då kommer det väl ske någon slags sammanställning av de olika ländernas
genomgångar, säger han.

I USA har det förorenade heparinet startat en stor debatt om
säkerheten på läkemedel som importeras från andra länder. FDA har fått mycket
kritik för att de inte kontrollerar alla produktionsanläggningar och enligt en
rapport som släpptes nyligen av FDA har de enbart kapacitet att granska cirka
sju procent av alla produktionsanläggningar som ligger utanför USA. En faktum som oroar många eftersom allt fler företag förlägger sin produktion av aktiva subsanser i Asien. Uppskattningsvis produceras redan idag femtio procent av världens aktiva substanser i Kina och Indien.
? Det kommer säkert bli en liknande debatt i Europa, men man ska komma ihåg att
det är mycket sällan som sådana här saker händer, säger Tomas Salmonson.

Lilly lämnar insulinstudie

Eli Lilly avbryter samarbetet med företaget Alkermes Inc som
håller i studierna av AIR Insulin. Enligt Lilly beror det inte på att
resultaten i den pågående fas III-studien är dåliga eller visar på
säkerhetsbrister. Anledningen är istället att företaget ytterligare analyserat
marknaden.

I ett pressmeddelande skriver Lilly att ?beslutet beror på
ökad osäkerhet kring regulatoriska frågor, och en utvärdering av den kommande
kommersiella och kliniska potentialen för produkten jämfört med redan existerande
medicinska terapier?.

Alkermes skriver i ett pressmeddelande att de vill fullfölja
studien eftersom de anser att resultaten är viktiga för framtida
diabetesläkemedel.

Amerikaner efterfrågar mer läkemedel efter reklam

Det är tidningen USA Today som tillsammans med The Kaiser Family Foundation och Harvard School of Public Health gjort en rundringning till 1695 amerikaner för att undersöka deras attityder till reklam för receptbelagda läkemedel.

Resultaten visar att över nittio procent av de tillfrågade amerikanerna svarade att de sett eller hört reklam för receptbelagda läkemedel. Och en tredjedel har bett sin läkare om att få ett av dessa läkemedel förskrivet. Av dessa fick 44 procent ett recept på den efterfrågade medicinen, och 54 procent svarade att deras läkare rekommenderat dem att ta ett annat läkemedel. Totalt hade 82 procent av de som frågat sin läkare om ett läkemedel gått från besöket med ett recept i handen, antingen för exakt det preparat de frågade efter eller ett annat.

En knapp majoritet av de tillfrågade, 56 procent, säger att de tycker att läkemedelsreklamen ger utmärkt information om de möjliga fördelar som finns med en viss medicinering. Men ungefär lika många anser att reklamen ger dålig information om eventuella risker med ett läkemedel.

Reklam för receptbelagda läkemedel direkt till allmänheten är tillåtet i USA sedan 1997 och läkemedelsindustrin i USA spenderar över fyra miljarder dollar per år på reklamen.

I Europa har EU-kommissionen nyligen presenterat ett förslag om att låta läkemedelsföretag ge information om receptbelagt till allmänheten via radio och TV.

Lovande resultat med blodtrycksvaccin

Vaccinet, som går under namnet CYT006-AngQb, verkar genom
att inducera antikroppar mot angiotensin II. I den fas II-studie som forskarna
idag presenterar i The Lancet ingick 72 patienter med lite eller måttligt förhöjt
blodtryck. Det primära målet med studien var att kontrollera säkerhet, men för
den grupp som fick högsta dosen av vaccinet (300 mikrogram) kunde forskarna
också se att patienternas blodtryck sänktes.

Forskarna skriver i sin diskussion att deras resultat visar
att det troligtvis går att göra ett terapeutiskt vaccin mot högt blodtryck som kan
ges till patienter ett par gånger om året.  Många patienter som idag inte behandlar sitt
höga blodtryck på ett korrekt sätt skulle vara hjälpta av ett sådant vaccin,
skriver de också.

I en kommentar till artikeln skriver Ola Samuelsson, docent
och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att resultaten är
spännande och lovande. Samtidigt noterar han att det finns anledning att
fundera över vilka riskerna är med att inhibera angiotensin II i flera månader
utan möjlighet att bromsa behandlingen. Med dagens behandlingsmetoder med
tabletter är det bara att sluta med behandlingen om så skulle behövas, vilket är
betydligt svårare om man har aktiverat kroppens eget immunsystem.

 

Högskoleverkets rapport får stark kritik

Högskoleverkets rapport visar på ett stadigt ökande överskott av apotekare på arbetsmarknaden med start redan för omkring fem år sedan. Enligt Ingrid Nylander är detta inte förenligt med resultat från undersökningar vid Uppsala universitet och Göteborgs universitet där de som examinerades 2002 respektive 2006 har angett hur lång tid det tog för dem att få arbete.
– De båda studierna gav i stort sett samma resultat: 60 procent fick anställning inom det farmacevtiska yrkesområdet redan innan examen och 30 procent inom det närmaste halvåret efter examen. Jag känner inte igen Högskoleverkets resultat i vår verklighet, säger hon.

Hon menar även att det är anmärkningsvärt att Högskoleverket inte har tagit hänsyn till regeringens förslag till omreglering av apoteksmarknaden där en framtida brist på farmacevter – istället för ett överskott – påtalas som ett stort bekymmer.

Stig Forneng är ansvarig för Högskoleverkets rapport och förklarar att den information som presenteras där utgår från Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometer, där arbetsgivarna har fått uttala sig om utsikterna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper.
– Ingen kan veta hur arbetsmarknaden ser ut om sex, sju år och vår rapport utgör inte sanningen på något sätt. Men den kan användas som en utgångspunkt. Man kan tänka sig en ökad efterfrågan på apotekare efter omregleringen men det är svårt att väga in detta i beräkningarna i nuläget, säger han.

Stort intresse för att starta eget apotek

Omkring två tredjedelar av de apotekare som deltog i studien och en tredjedel av receptarierna kan tänka sig att starta och driva apotek i egen regi. Överlag är intresse störst bland de yngre medlemmarna.
– Det är kul att se att de unga är så framåt trots att det inte finns en timmes entreprenörskap i utbildningen. Det bådar gott för framtiden. Om apoteksreformen ska lyckas är det helt avgörande att tillräckligt många vill och vågar starta eget, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör för Sveriges Farmacevtförbund.

Han menar att det är överraskande att så pass många är beredda att starta och driva apotek i egen regi men påpekar att resultatet ska tolkas med viss försiktighet på grund av det begränsade urvalet.
– Vi planerar att följa upp med mer omfattande undersökningar när vi vet mer om apoteksbranschens framtid, säger han.

Vaccinera mot mässling vid utlandsresa

Under årets första månader har tio fall av mässling konstaterats i Sverige. Fem barn har drabbats och fem vuxna ? och minst nio av dessa var inte vaccinerade mot mässling. Fyra av de tio smittades utomlands, i Schweiz, Frankrike, Italien och Thailand. Även i Danmark har fem fall upptäckts sedan årsskiftet.

Mässling är en mycket smittsam virusinfektion som kan leda till komplikationer i form av svår hjärn-, lung- och öroninflammation. De första symptomen, som kommer omkring tio dygn efter smittotillfället, är feber, snuva och hosta som följs av utslag på kroppen och irritation i ögonen. På grund av den stora smittorisken bör infektionsklinik eller barnklinik kontaktas direkt vid ett misstänkt fall av mässling, enligt Smittskyddsinstitutet.

Mässlingvaccin ingår i det trippelvaccin som normalt ges till barn på Barnavårdscentralen vid 18 månaders ålder.

Raloxifen kan lindra ledgångsreumatism

Mer än hälften av alla kvinnor med ledgångsreumatism får benskörhet efter klimakteriet vilket starkt ökar risken för benbrott. Caroline Jochems, läkare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, har i sina studier som ligger till grund för handlingen studerat möss med ledgångsreumatism.

Det visade sig att östrogenbrist och ledgångsreumatism ger lika mycket förlust av bentätheten och att de möss som hade båda faktorerna förlorade så mycket som 55 procent av sin bentäthet, säger Caroline Jochems i ett pressmeddelande.Det är känt att östrogenbehandling gör skelettet starkare. Efterson flera patientstudier har visat att långtidsbehandling med hormonersättning kan medföra risk för allvarliga biverkningar arbetar flera forskningsgrupper med alternativa medel. Ett sådant medel är raloxifen som sedan 1997 är godkänd för behandling av benskörhet efter klimakteriet. Den påverkar samma receptorer i skelettet som östrogen.

Den forskargrupp Caroline Jochems ingår i har tidigare visat att behandling med östrogen vid ledgångsreumatism efter klimakteriet mildrar ledsjukdomen och hämmar benskörhetsutvecklingen. I den aktuella studien undersöktes därför om raloxifen hade samma gynnsamma effekter som östrogen. Hon kunde visa att raloxifen är lika effektiv som östrogen vid behandling av möss med ledgångsreumatism. De behandlade mössen fick en mildare sjukdom, mindre ledförstörelse och hade bibehållen bentäthet. Raloxifen kan i framtiden vara en effektiv tilläggsbehandling till konventionell terapi av ledgångsreumatism hos kvinnor efter klimakteriet, menar hon.

 

 

Ny varningsflagg för hormonersättning

Kvinnor som slutade ta en kombinationsbehandling med östrogen och progesteron för två och ett halvt år sedan har fortfarande ökad risk för cancer, framför allt bröstcancer. Det visar en uppföljning av vad som hände de närmare 17 000 kvinnor som ingått i den gigantiska och ansedda studien Women´s Health Initiative. Kvinnorna hade i genomsnitt fått hormonersättning i 5,6 år.

Att den ökade risken kvarstod även år efter att behandlingen avslutats var oväntat, säger Gerardo Heiss, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
– Den ökade risken är liten, men vår uppföljning tyder på att det finns fler fall av bröstcancer, lungcancer, stroke, och även fler dödsfall bland de personer som fått den här behandlingen. Därför är det viktigt med förebyggande insatser genom val av livsstil, att kontrollera riskfaktorer, och regelbundet gå på hälsokontroller, säger Gerardo Heiss i pressmeddelandet.

Risken för hjärt-kärlsjukdom som var uppenbar i samband med att studien avbröts har dock mattats av med åren, visar uppföljningen. Rekommendationen till kvinnor är densamma nu som tidigare, konkluderar Gerardo Heiss och hans kollegor. Hormonersättning bör användas så kort tid som möjligt, och endast för kvinnor med uttalade besvär.

Men studien har också nackdelar, påpekar professor Amos Pines från the International Menopause Society i en kommentar:
?Efter en lång och smärtsam debatt om resultaten från WHI-studien, och uppfattningen att kvinnans ålder är en viktig faktor i nytta-riskbedömningen, är det synd att informationen återigen presenteras på ett så otillfredsställande sätt.?

Han påpekar bland annat att resultaten borde brytas ner i olika åldersgrupper, och grupper baserat på hur många år kvinnorna följts upp. Att kombinera resultaten på de sätt som gjorts har ?hjälpt? forskarna att visa signifikans för vissa variabler, anser han.

Studien publiceras i veckans nummer av JAMA (The Journal of the American Medical Association).

Dyrare placebo bättre än billigare

Läkare vill gärna tro att det är läkemedlet och inte deras egen entusiasm som gör ett visst läkemedel mer terapeutiskt effektivt, men att det är mer komplicerat än så bekräftas av en studie av beteendevetaren Dan Ariely vid Duke University i USA som publiceras i tidskriften JAMA.

Ariely gjorde tillsammans med forskare vid Massachusetts Institute of Technology en studie om hur läkemedlets pris påverkar smärteffekten. Forskarna använde en standardmetod för att framkalla smärta via en svag elektrisk stöt till försökspersonernas handled och de fick sedan placebo. Hälften av deltagarna fick en broschyr som beskrev läkemedlet som ett nyligen godkänt läkemedel som kostade 2,50 dollar per dos och hälften fick en broschyr som informerade om att läkemedlet kostade 10 cent utan att redogöra varför det var så billigt. I högkostnadsgruppen var det 85 procent av deltagarna som beskrev en minskad smärta och i lågprisgruppen var det 61 procent.

Resultatet från vårt relativt begränsade experimentet pekar på en rad större frågeställningar, skriver Ariely i en kommentar. Resultatet stämmer med tidigare forskning om hur patienter uppfattar kvalité och hur det påverkar den terapeutiska effekten. Han menar att det som är särskilt intressant är kombinationen av prisstyrd konsumentförväntan och den välkända placeboeffekten. Resultaten pekar på att det är viktigt att läkemedel ger intryck av att vara exklusiva och inte distribueras i enkla bruna förpackningar. Och hur ger vi patienterna billigare läkemedel eller generika utan att de uppfattas som mindre effektiva, undrar han.

 

Migränmejl från MSD ger granskare huvudvärk

Ett mejl från MSD som cirkulerar består av texten ?Miljöproblem,
mardrömmar, mulliga mansgrisar, minor, mörker, migrän. Om migrän var en man
skulle du inte kunna leva med honom.? Därefter kommer en uppmaning till läsaren
att gå in på webbsidan www.migrainemovie.com
för att se en film.  Det mejl som
Läkemedelsvärlden fått är skrivet i en personlig ton och ser ut som ett
privat mejl från en anställd på MSD. Men i själva verket kommer initiativet
från företaget som skickat mejlet till sina 180 anställda i Sverige med
uppmaningen att skicka det vidare till sina bekanta.
? Vi vill öka kunskapen hos allmänheten om migrän och huvudvärk, och vi hoppas att det här
mejlet och filmen ska fungerar som en intresseväckare som gör att folk går
vidare och söker mer information, säger Eva Nelson, informationschef på MSD.

Men när industrins egen informationsgranskningsman, IGM,
Göran Wennersten får se mejlet blir han ytterst tveksam.
? Det här ser inte bra ut och jag får nog göra ett initiativärende för att
höra vad MSD har tänkt, säger han.
Vilka regler det är som MSD eventuellt bryter mot kan han däremot inte svara
på.
? Jag måste tänka lite först. Den här sortens marknadsföring har jag inte
behövt ta ställning till tidigare, men vad jag har fått lära mig så får man
inte skicka reklammejl på det här sättet till folk utan att de har gått med på
att de vill ha informationen, säger han.
? Man får ju inte skicka mejl till läkare och jag har svårt att se att det är
ok att skicka det till allmänheten.

När Göran Wennersten senare tittat på själva filmen har han även
en annan invändning:
? Jag tycker filmen
borde anmälas till ERK, Näringslivets Etiska Råd mot könsdiskriminerande
reklam. Det är dock inte riktigt IGM:s uppgift att göra en sådan anmälan. Möjligen
skulle den kunna uppfattas som stötande enligt artikel 3, men ERK är en bättre
instans att pröva detta.

Även
Läkemedelsverket
tycker marknadsföringen är tveksam.
? Vilken soppa, utbrister Lennart Forslund som är chef för medicinsk information
på Läkemedelsverket när han läst mejlet och tittat på filmen.
? Ja, det är ju inte sakligt så det stör, fortsätter han.

Men
inte heller
Lennart Forslund kan på rak arm säga om mejlet och filmen bryter
mot något regelverk.
? Vi får titta närmare på det här. Det är svårt med den här typen av
marknadsföring, de är ju noga med att inte marknadsföra någon av sina produkter
direkt, utan det är ju egentligen mest reklam för att man ska gå till doktorn.
? Samtidigt är det ju helt klart osakligt och det är väl det som vi får tar
ställning till först.

Marknadsföringsmejlet
från MSD är en i raden av nya gråzoner på internet som Läkemedelsverket stöter
på.
? Det låter ju fånigt att säga att det är nya tider nu med internet, men det är
faktiskt först nu som vi märker av att företagen blir aktiva på internet. Vi
måste nog börja diskutera ordentligt hur lagar och regler ser ut kring den här
typen av marknadsföring.


MSD räknar
man med att mejlet och filmen håller sig inom regelverket.
Hittills
har filmen visats drygt 600 gånger, och vilket målet är kan inte företaget
svara på.
? Det vet vi inte. Internet är ju idag ett vanligt sätt för att få ut information och för att marknadsföra olika produkter och tjänster, men just
den här informationskanalen är ny för oss och det är ett test, säger Eva Nelson.

 

Bristande beredskap inför pandemi

Riksrevisionen har i rapporten ?Pandemier ? hantering av hot mot människors hälsa? granskat regeringens och ansvariga statliga myndigheters beredskap och samhällets operativa förmåga i samband med en pandemisk influensa. I sina bedömningar har Riksrevisionen utgått från ett scenario som motsvarar Spanska sjukans, en pandemi som inträffade 1918-1919 och dödade mellan 20 och 50 miljoner människor världen över.

Utöver granskning av statens insatser har Riksrevisionen studerat pandemiförberedelserna i tre län; Stockholms, Östergötlands och Västra Götalands, och sammanlagt 69 kommuner. Undersökningen visar att endast åtta av dessa kommuner har planerat för en pandemi.
– Pandemiplaneringen i Sverige görs utan ett nationellt ställningstagande från regeringen. Detta innebär att det lämnas stort utrymme för landsting, kommuner och statliga myndigheter att själva välja vilken säkerhetsnivå man ska uppnå i dagsläget. Endast Östergötlands landsting har planerat för att klara det vårdbehov som kan förväntas uppstå vid pandemins kulmen och Karolinska Sjukhuset, ett av Europas största sjukhus, har inte planerat för en pandemi, sa Thomas Dawidowski, projektledare.

Den samlade bedömningen i rapporten är att regeringen och ansvariga statliga myndigheter inte har tryggat en god beredskap för hantering av ett pandemiutbrott.
– Regeringen bör säkerställa att Socialstyrelsen är den aktör som har det samlade samordningsansvaret för pandemiberedskapen i hela det svenska samhället, sa Thomas Dawidowski.

Han konstaterade också att den logistiska planeringen för antivirala läkemedel, till exempel Tamiflu, inte är utvecklad vare sig på nationell eller regional nivå.
– En avgörande orsak är att Socialstyrelsen inte har tagit fram operativa planer för distributionen, sa han.

Det finns även behov av att tydliggöra vem som ska ansvara för att utforma specifika planer i pandemins inledande skede för vilka som ska få antivirala läkemedel.
– Socialstyrelsen bör också skapa en operativ plan som behandlar hur antivirala läkemedel snabbt kan transporteras till rätt plats under en pandemi och hur användningen kan övervakas, sa Thomas Dawidowski.

Riksrevisionens rapport berör inte några planer för vaccinering mot en pandemisk influensa.
– Vi har tittat på de resurser som finns att tillgå idag och vaccinfrågan är inte löst ännu, sa Thomas Dawidowski.

Dyrare men färre kliniska prövningar

Läkemedelsindustriföreningen, Lif, skickar ut en enkät varje
år till sina medlemsföretag med frågor om hur mycket pengar de investerar i
preklinisk och klinisk forskning. Svaren för 2007 visar att företagens
kostnader för kliniska prövningar ökade med cirka 20 miljoner kronor förra
året. Totalt satsade företagen 4.73 miljarder kronor på klinisk forskning 2007.
Av de 43 företag som svarade på enkäten angav 28 att de har investerat i
kliniska prövningarna.

Men trots ökade kostnader så minskade antalet kliniska
prövningar. År 2005 pågick 510 kliniska prövningar i Sverige och året efter det
513 stycken. Förra året var antalet istället 440 stycken.

När det gäller den prekliniska forskningen var det bara fyra
företag som redovisade några sådana utgifter, och totalt uppgick summan till 3,36 miljarder, vilket var ungefär lika mycket som tidigare år.

Apotekare spås tuff framtid

Enligt Högskoleverkets prognos om framtidens arbetsmarknad
så ligger apotekare sämst till av alla hälso- och vårdyrken. Medan det kommer
råda brist på läkare, receptarier, biomedicinska analytiker, tandläkare,
sjuksköterskor och sjukgymnaster, så kommer det finnas alldeles för många
apotekare.

Anledningen är enligt Högskoleverket att
apotekarutbildningen har ökat kraftigt de senaste åren. Läsåret 02/03 började
255 personer en apotekarutbildning, läsåret 04/05 nåddes en topp med 344 nya
studenter, och förra året var siffran nere på 312 personer.

Enligt prognosen är det när studenterna som börjar
utbildningen i höst är färdiga, år 2013, som det finns risk för arbetsbrist.
Men i rapporten står det också att den framtida arbetsmarknaden för apotekare är
svårbedömd på grund av omregleringen av apoteksmarknaden.

Idag arbetar hälften av apotekarna på apotek, och en av fyra
inom läkemedelsindustrin. Två tredjedelar är kvinnor, men bland de
nyutexaminerade är andelen kvinnor betydligt högre. Den lönestatistik som
presenteras i rapporten visar att 2005 var medianinkomsten för en manlig
apotekare i åldern 35-39 år 453 000 kronor per år, för kvinnor i samma
ålder var medianinkomsten 358 000 kronor.

Vitamintillskott kan öka risken för cancer

0

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan vitamintillskott och lungcancer. Christopher Slatore och hans medarbetare använde sig av en befintlig kohort omfattande 77 719 amerikaner, både kvinnor och män, i åldrar mellan 50-76 år.
Efter att ha följt personerna i genomsnitt i fyra år kunde forskarna inte hitta någon cancerskyddande effekt av vare sig multivitaminer, vitamin C, vitamin E eller folsyra. Tvärtom fanns en ökad cancerrisk kopplad till högre intag av vitamin E. Risken var särskilt uttalad för rökare.

Studien publicerades i marsnumret av tidskriften American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, och i samma nummer finns en kommentar till studien av Tim Byers från Colorado School of medicine.
Han skriver att vitamintillskott har en utbredd användning, med tanken att det borde vara bra för hälsan. Men varje gång någon tar en närmare titt på de objektiva bevisen tippar vågskålen över från nytta och närmare risk. De senaste två decennierna har studie på studie grusat hoppet om att vitamintillskott skulle kunna minska risken för olika cancerformer, inklusive magcancer, kolorektalcancer, bröst- eller lungcancer.
Vitaminrika livsmedel däremot minskar cancerrisken, men att förpacka vitaminerna i ett piller har uppenbarligen inte samma effekt, kommenterar Tim Byers.

Slutsatsen överensstämmer väl med en studie som forskare från Karolinska institutet publicerade i höstas där de följt 38 994 svenska män i åldrarna 45-79 år. De ville se om kosttillskott i form av multivitaminer, vitamin C, vitamin E eller fiskolja kunde skydda mot död i cancer eller hjärt- kärlsjukdom, och kanske också förlänga livet i största allmänhet. Efter att ha följt männen i åtta år kunde forskarna konstatera att något sådant skydd inte kunde visas i gruppen som helhet. Kosttillskotten gav inte heller någon ökad livslängd.
Däremot fanns det en grupp som skilde sig markant från övriga. Det var män som rökte och samtidigt åt kosttillskott, vilket gav 50 procents ökad risk att dö av cancer.

Makuladegeneration ökar risken för hjärtdödlighet

Ögonsjukdomen makuladegeneration är den vanligaste orsaken till icke behandlingsbar blindhet hos äldre vuxna i utvecklade länder. Forskare vid universitetet i Sydney fann ett positivt samband mellan makuladegeneration och påföljande kardiovaskulär dödlighet i en population äldre personer i Australien.

I studien ingick från början 3 654 personer från 49 år och uppåt. Fem år senare undersöktes 2 335 av dessa igen och tio år senare 1 952 personer. Forskarna fann att hos de personer som var under 75 år när studien startade gav tidig makuladegeneration en dubbelt så hög risk att dö i hjärtinfarkt eller stroke under de närmaste tio åren. De personer som hade långt framskridna förändringar i gula fläcken hade en femdubblad riskökning för hjärtinfarkt och tiodubblad riskökning för stroke. Studien publicerades den 28 februari på hemsidan till British Journal of Ophthalmology.

Forskarna menar att ögonläkare och allmänläkare bör vara medvetna om sambandet. Att sjukdomarna hänger ihop är i och för sig inte förvånande eftersom båda orsakas av kärlförändringar, men få studier har undersökt det systematiskt.
Efterson patienter med makuladegeneration har en större risk för underliggande kärlsjukdom bör de uppmuntras till livsstilsförändringar och eventuellt behandlas förebyggande för eventuella riskfaktorer som blodtryck och lipider, hävdar forskarna.