Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

HRT ökar risken för återfall i bröstcancer

0

Resultaten baseras på en analys av data för 442 kvinnor som tidigare behandlats för bröstcancer och som ingick i den så kallade HABITS-studien. Den stoppades i förtid efter att behandlingen med HRT kopplades till en ökad risk för bröstcancer. Under uppföljningstiden på fyra år var det 39 av 221 kvinnor med tidigare bröstcancer som behandlats med HRT som fick återfall jämfört med 17 av 221 som inte fick HRT. Det tyder på att HRT kan fördubbla risken för återfall hos kvinnor med tidigare bröstcancer, hävdar forskarna. Efter fem år var det 22 procent av kvinnorna i HRT-gruppen som fick återfall jämfört med åtta procent i den andra gruppen.

Ett antal studier har tidigare visat att risken för bröstcancer ökar hos friska kvinnor som använt HRT för klimakteriebesvär, men kunskapen om effekten hos kvinnor som överlevt bröstcancer har varit begränsad. I den aktuella studien randomiserades kvinnorna till att antingen få hormonterapi eller alternativa metoder för sina symtom. Även denna studie stoppades i förtid när det visade sig att kvinnor som fick HRT hade högre risk för återfall. Kvinnorna i studien hade både östrogenpositiva och östrogennegativa former av bröstcancer. Studien utvärderade inte och HRT ökade risken att dö i bröstcancer.

För kvinnor i allmänhet är budskapet fortfarande att de bör undvika hormonterapi om de inte har svåra menopausala symtom och att i så fall använda HRT i så låg dos under så kort tid som möjligt. Kvinnor som haft bröstcancer bör helst undvika behandlingen, hävdar forskarna, om de inte har extremt svåra besvär och en form av bröstcancer med god prognos. Studien förhandspublicerades den 25 mars på hemsidan till Journal of the National Cancer Institute.
 

 

 

 

 

Ok med cytostatika till apoteket

Tidigare har cytostatika klassats som miljöfarligt avfall
och patienter som velat lämna tillbaka cytostatika till Apoteket har istället
fått vända sig till en återvinningsstation. Det här har Apoteket velat ha en
ändring på. Och idag har Naturvårdsverket beslutat att cytostatika främst ska
klassas som ett läkemedel, och inte som miljöfarligt avfall.

Därmed är det nu grönt ljus för patienter att lämna in cytostatika
som blivit över till närmaste apotek.  

Tidsfristen för kritiserade receptarieutbildningar ute

I mars förra året publicerade Högskoleverket, HSV, en rapport där de granskat de svenska farmacevtiska utbildningarna. I rapporten fick receptarieutbildningarna vid Karlstads universitet och Luleå tekniska universitet så kraftig kritik att de riskerade att bli av med sin examinationsrätt. De båda lärosätena fick ett år på sig att åtgärda problemen. Nu har de lämnat in sina uppföljningsrapporter till Högskoleverket, och Karlstad och Luleå har valt två helt olika vägar.

I Luleå beslutade skolledningen redan när HSV:s rapport kom att de inte skulle ta in några nya studenter innan de tänkt över situationen.  Under hösten beslutade de sedan att receptarieutbildningen ska avvecklas helt.
? Rapporten från Högskoleverket gjorde att vi satte oss ner och analyserade hur väl receptarieutbildningen passade med våra andra utbildningar, och det resulterade sedan i att vi av strategiska skäl beslutade att lägga ner utbildningen, säger Kerstin Öhrling, prefekt på Institutionen för hälsovetenskap på Luleå tekniska högskola.

Men fortfarande går 50 receptariestudenter på utbildningen, och för att få utexaminera de studenterna har universitet ändå ändrat på en del saker.
? Vi har bland annat förbättrat vår distansutbildning och infört fler laborativa moment, säger Kerstin Öhrling.
HSV ansåg också att Luleå hade för få lärare med farmacevtisk kompetens, men den biten har universitet inte åtgärdat.
? Vi har två tillsvidareanställda farmacevter som Högskoleverket verkar ha missat i sin utvärdering. Vi planerade att anställa fler, men den processen avbröts när vi beslutade att lägga ner utbildningen, säger Kerstin Öhrling.
Ändå räknar hon med att HSV kommer låta dem behålla examinationsrätten.
? Jag kan inte tänka mig annat än att vi uppfyller de krav som Högskoleverket ställer.

I Karlstad har man i stället valt att satsa på sin receptarieutbildning. Sedan mars förra året har universitetet anställt en disputerad universitetslektor med inriktning på samhällsfarmaci, och från och med augusti 2008 kommer ytterligare en tjänst vara tillsatt. Utbildningsplanen har också gjorts om. Två kemikurser har fått ge vika för två kurser med tydligare inriktning på läkemedel.
? Vi hade från början ett tänk som var att man skulle kunna gå in brett i utbildningen och efter ett år välja inriktning mot antingen receptarie eller biomedicinsk analytiker, men det har vi till viss del ändrat nu, säger Thomas Nilsson som är dekan vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap på Karlstad universitet.
Han tror att Högskoleverket kommer vara nöjda med deras insatser.
? Vi tycker att vi har gjort stora åtgärder nu och att det inte borde vara några problem längre.
Högskoleverket har ännu inte hunnit ta ställning till universitetens åtgärder.   

 

 

Apoteksanställd som bröt mot sekretess får sluta

Den apoteksanställda ropade till en bekant på andra sidan
gatan att hon visste att hennes mor åt antidepressiva och att mamman inte hade
råd att betala. Kvinnans vänner och förbipasserande fick veta vilken
medicinering det handlade om och vilka problem som fanns med medicineringen,
skriver Norrländska Socialdemokraten.

Kvinnan visste inte att hennes mamma behandlades med
antidepressiva, men berättade om det inträffade för mamman som blev mycket
upprörd över att sekretessen brutits. Mamman vände sig till apotekschefen och
den anställda blev tills vidare i avstängd. I förra veckan kom Apoteket och den
anställda överens om att hon skulle sluta sitt jobb, skriver Norrländska
Socialdemokraten. Kvinnan är inte avskedad, utan hon slutar själv efter en
överenskommelse med Apoteket.   

Deadlines riskerar säkerheten

I början av 1990-talet reformerades det amerikanska
läkemedelsverket. Handläggningstiderna ansågs vara för långa, och för att kunna
anställa mer personal och skynda på processerna startade man ett system där
företagen är skyldiga att betala för FDA:s verksamhet. I utbyte fick företagen
ett löfte om att myndigheten ska fatta sina beslut inom en viss tidsram. Systemet har kritiserats för att riskera säkerheten, och nu
har en amerikansk forskargrupp granskat effekten av det här systemet.

Forskarna har gått igenom alla godkännande av nya substanser
sedan 1950, och särskilt studerat de godkännande som gjorts sedan 1993.
Resultaten visar att innan det nya systemet infördes så var det en jämn
fördelning av när besluten fattades, efter 1993 finns det en tydlig ökning i antalet
beslut som fattas två månader innan tidsramen gått ut.

När forskarna sedan följde upp de besluten som fattats strax innan deadline gått ut fann de att dessa substanser i mycket högre utsträckning
riskerar att få problem med säkerheten efter godkännandet. Risken att
substansen kommer att dras tillbaka från marknaden är 5,5 gånger större för de
preparat som godkänts precis innan deadline jämfört med de som godkänts under
någon annan tidpunkt. Risken att substansen efter godkännandet får en
varningstext är 4,4 gånger större.

Forskarna poängterar att det inte är själva tidsåtgången som
avgör, det finns ingen korrelation mellan de substanser som godkänns snabbt och
de som sedan får problem. Snarare verkar det vara själva stressmomentet i att
hålla sig till deadline som påverkar beslutens riktighet. Resultaten visar att
det här deadlinesystemet kanske inte är det bästa för att få en effektiv
godkännandeprocess, skriver forskarna.

Resultaten presenteras i dagens nummer av New England
Journal of Medicine.

  

Ytterligare länder drar tillbaka heparin

I USA har flera hundra personer drabbats av allvarliga
biverkningar och 19 personer har dött på grund av förorenat heparin som tros
komma från Kina. I mitten av februari drog Baxter tillbaka allt sitt heparin
från den amerikanska marknaden. I början av mars kom liknande rapporter om
allergiska reaktioner i Tyskland, och företaget Rotexmedica drog då tillbaka
sitt heparin från den tyska marknaden.

Nu dras heparin också tillbaka i Italien, Danmark och
Frankrike. Inga personer har rapporterat in några allvarliga biverkningar i
dessa länder, men undersökningar av heparinet har gjort att producenterna och
myndigheter misstänker att vissa sändningar är kontaminerade. I Danmark och Italien finns heparin vars aktiva subtans producerats av det italienska företaget Opocrin, som i sin tur använt råmaterial från Kina. Det är dessa aktiva substanser från Opocrin som visat sig vara kontaminerade, och som nu dras tillbaka. I Frankrike är det isället de batcher som hänger samman med det kontaminerade heparinet i Tyskland från Rotexmedica som
dras tillbaka.

Amerikanska läkemedelsverket, FDA, har nyligen identifierat vilket det
farliga ämnet är i det kontaminerade heparinet, och de har också tagit fram två
analysmetoder som kan användas för att hitta ämnet. Enligt FDA går det ännu inte att avgöra exakt var kontaminationen har uppstått, och inte heller kan de ännu så länge säga om den uppkommit naturligt på gund av ett misstag, eller om det är en medveten förfalskning.

På den svenska marknaden
finns heparin från företaget Leo. Det mesta av deras heparin kommer från
produktionsanläggningar i Europa, men en liten del har sitt ursprung från
råmaterial från Kina. Men enligt företaget och Läkemedelsverket finns det ingen
risk för att kontaminationen finns i deras produkter, eftersom råmaterialet
processas och kontrolleras ordentligt i deras europeiska fabriker. Men på
företagets labb ska man ändå kontrollera heparinet med hjälp av de
analysmetoder som FDA tagit fram.

Frågan om det förorenade heparinet var uppe på CHMP:s
(europeiska läkemedelsverkets rådgivande kommitté) möte i förra veckan. Men kommittén
tog inga beslut om åtgärder eftersom heparin är nationellt godkänt och frågan
därmed sköts av varje lands nationella läkemedelsmyndighet.

Bekräftat att viktnedgång kan sänka blodtrycket

0

Viktnedgång rekommenderas alltid i första hand i alla riktlinjer för behandling av högt blodtryck, men effekten av olika metoder har inte studerats systematiskt. Forskare vid Medical University of Graz i Australien genomförde en metaanalys baserat på 48 studier som publicerats före mars 2007 och analyserade effekten på blodtrycket. Av studierna var det 48 som gällde olika dietmetoder och tio som fokuserade på läkemedelsbehandling; fem på Xenical (orlistat) och fem på Reductil (sibutramin). Ingen relevant artikel hittades som gällde Acomplia (rimonabant) eller effekten av kirurgi.

Resultatet av studien som publicerades i Archives of Internal Medicine visar att patienter som gått ned i vikt med hjälp av en dietmetod eller något av läkemedlen minskade sin kroppsvikt effektivare än de som bara fått allmänna råd om att gå ner i vikt. Effekten på blodtrycket var störst hos patienter som följt något bantningsprogram eller behandlats med Xenical. Däremot hade Reductil inte någon gynnsam effekt på blodtrycket utan verkade i stället öka det systoliska trycket något.

En minskning av vikten med runt fyra kilo krävdes för att uppnå en sänkning av det systoliska trycket med cirka 6 mm Hg för dietmetoden och cirka 2,5 mm Hg med Xenical.

 

 

 

Benskörhetsmedel gav mindre artrossmärta

0

Forskarna vid universitetet i Liege i Belgien undersökte effekten av tre års behandling med Protelos (strontiumranelat) på sjukdomsutvecklingen hos 1 105 kvinnor med artros i ryggraden. Hälften av kvinnorna fick aktiv behandling och hälften placebo. Resultatet visade att andelen kvinnor med försämrade symtom från ryggraden minskade med 42 procent i Protelos-gruppen i förhållande till placebogruppen. Dessutom var det signifikant fler kvinnor i den aktiva gruppen som rapporterade minskad smärta i ryggen efter tre år jämfört med placebo. Däremot kunde man inte se någon skillnad i livskvalitet mellan grupperna. Forskarna menar att resultatet tyder på att Protelos påverkar både symptom och sjukdomsutveckling hos kvinnor med artros i ryggen.

Forskarna menar att läkemedlet också kan ha effekt på utvecklingen av artros på andra ställen i kroppen. Det pågår bland annat studier på läkemedlets effekt vid knäartros.
Studien, som publicerades i marsnumret av Annals of the Rheumatic Diseases, finansierades delvis av det franska företaget Servier som tillverkar Protelos 

Protelos godkändes i Europa i slutet av 2004 för behandling av postmenopausal osteoporos. Läkemedlet hade då legat på hyllan i många år och den exakta verkningsmekanismen är oklar. Tillgängliga data talar dock för att strontium hämmar aktiviteten av osteoklaster som deltar i nedbrytning av benceller. Strontium är ett naturligt förekommande grundämne som upptäcktes på 1700-talet i skotska blygruvor.

 

Cervarix in i förmånen

Läkemedelsförmånsnämnden har sagt ja till att det andra
vaccinet mot humant pappillomvirus, Cervarix, ska ingå i högkostnadsskyddet för
flickor i åldrarna 13-17 år. En behandling med tre sprutor av Cervarix kommer
att kosta 2862 kronor, vilket är 15 procent lägre än kostnaderna för Gardasil.

Cervarix skyddar mot virustyperna HPV 16 och 18 som beräknas
ge upphov till 60 procent av alla livmoderhalscancerfall. Konkurrenten Gardasil
skyddar även mot virustyperna 1 och 6, och  därmed också mot kondylom.
GSK var därför tvungna att lägga sig på ett lägre pris för sitt Cervarix.

Enligt GSK beräkningar kostar behandlingen av kondylom den
svenska sjukvården drygt 25 miljoner kronor per år. Om man räknar med den
kostnaden i priset för att vaccinera en årskull med Cervarix så landar notan på
520 miljoner, att vaccinera en hel årskull med Gardasil kostar i stället 525
miljoner kronor. GSK beräknar att värdet av patienternas lidande av kondylom är
fem miljoner, och därmed blir kostnaderna desamma för de båda behandlingarna.

Socialstyrelsen rekommenderade i februari att HPV-vaccin ska
ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Enligt förslaget ska alla flickor vaccineras vid 12 års ålder.
Men Socialstyrelsen rekommenderade inte att man ska genomföra en så kallad
ifattvaccinering, som innebär att man vaccinerar alla flickor som är äldre än
12 år och som alltså inte fått vaccinet. LFN anser därför att det är motiverat
att subventionera vaccinerna för de flickor som är mellan 13 och 17 års ålder,
som alltså inte kommer att betala mer än 1800 kronor för behandlingen, oavsett
om de väljer Gardasil eller Cervarix.

Nytt nej till Cimzia

I november förra beslutade EMEA:s rådgivande kommitté CHMP att
inte rekommendera ett godkännande av TNF-hämmaren Cimzia (certolizumab pegol)
för behandling av Crohns sjukdom. Det belgiska företaget UCB som står bakom
läkemedlet överklagade då beslutet, och CHMP har nu granskat ansökan en andra
gång.

Trots att CHMP efter den andra genomgången kan avfärda några
av de risker som de såg i höstas, så landade beslutet även denna gång i ett
nej. De positiva effekterna av läkemedlet är fortfarande för marginella för att
kunna motivera riskerna anser CHMP.

 

MS-läkemedel kan ge leverskador

Hittills har det europeiska läkemedelsverket, EMEA, fått in
29 rapporter om leverskador hos patienter som behandlats med Tysabri
(natalizumab). Av dessa anses två tredjedelar vara allvarliga. Symptomen har
bland annat varit gul hud, inflammation i levern och förhöjda värden av enzymer
från levern.

EMEA:s rådgivande kommitté, CHMP, diskuterade fallen på sitt
marsmöte och beslutade att risken för leverskada ska finnas med i produktresumén
i fortsättningen. EMEA uppmanar också både läkare och patienter att vara
uppmärksamma på symtom på leverskada. Enligt ett pressmeddelande från EMEA
finns det flera fall där patienter fått leverskador bara efter en behandling
med Tysabri, symtomen har sedan försvunnit när patienten slutat med
behandlingen, och återkommit när behandlingen började igen. EMEA ska samtidigt fortsätta att följa upp
säkerheten för Tysabri.

Tysabri används för att behandla MS hos patienter där
betainterferon inte hjälper eller där sjukdomsförloppet är särskilt aggressivt.
   

Ledarsida kommenterar Apotekets debattutspel

0

Dagens Nyheters ledarskribenter välkomnar stödet för en konkurrens på marknaden från självaste monopolisten Apoteket AB även om det kom ?fem i tolv?.
De skriver att debattinlägget där vd Stefan Carlsson och marknadsdirektör Eva Fernvall medger att monopolet inverkat skadligt på priser, tillgänglighet, sortiment och service är överraskande självkritiskt.

Däremot är de oberoende liberala ledarskribenterna inte lika positiva till regeringens förslag att Apoteket ska få behålla sin dominerande ställning. De menar att Fp-ledaren påverkats av stämningsläget och bortsett från partiets principiella motstånd till monopol, och att allianspartiernas kompromisslösning att behålla ?merparten? av Apoteken i statlig ägo är kontraproduktiv.
?Man anar varför monopolets företrädare välkomnar regeringens förslag?.

Få barnstudier övervakas av oberoende experter

0

De studier som de brittiska forskarna vid universitetet i Nottingham analyserade var publicerade mellan 1996 och 2002. Avsikten var att ta reda på vilka metoder som använts för att upptäcka allvarliga biverkningar.
Resultatet visar att 74 procent av studierna beskrev hur säkerhetsövervakningen utförts men det var endast två procent eller 13 studier som hade använt oberoende experter för att granska säkerheten genom så kallade safety monitoring committees, SMC. Forskarna var förvånade över att det var så få studier som hade sådan övervakning och uppmanar företagen att inkludera det i alla kommande studier på barn.

Den europeiska kommissionen gav i början av året ut etiska riktlinjer för kliniska studier på barn.
– I riktlinjerna finns inga krav på att det ska göras oberoende säkerhetsövervakning, säger Ingrid Wallenbeck, enhetschef för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket.
– Däremot finns det vissa krav på att det ska finnas en plan för hur man snabbt avbryter en studie vid misstanke om biverkningar.
Oberoende säkerhetsövervakning har blivit vanligare under 2000-talet. Man tillsätter då en grupp forskare som inte är knutna till företaget som tillverkar det aktuella läkemedlet, men deras oberoende kan självfallet alltid diskuteras, påpekar hon. För vissa typer av studier är det mer angeläget med sådan oberoende övervakning.
– Dessutom är de flesta läkemedel som testas på barn redan prövade på vuxna och därför är det ovanligare att tillsätta sådana kommittéer i barnstudier än i vuxenstudier, säger hon.

I den aktuella analysen rapporterades biverkningar i 37 procent av studierna och i 11 procent var biverkningarna medelsvåra till svåra. Sex kliniska studier, som alla hade oberoende säkerhetsövervakning, avlutades i förtid på grund av biverkningar.
Dödsfall förekom i 11 procent av studierna men i de flesta fall var de oberoende av det använda läkemedlet. Flest dödsfall förekom i studier där nyfödda ingick. De sjukdomsgrupper där dödsfall förekom ofta var infektionssjukdomar, neurologiska sjukdomar samt problem med lungor och njurar. I analysen ingick inte studier på cancer och HIV.

Drygt hälften av studierna var placebokontrollerade och 35 procent testade ett nytt läkemedel. En mindre andel, 26 procent, jämförde ett nytt läkemedel med ett etablerat läkemedel. I några studier ingick även vuxna patienter. De biverkningar som rapporterades vad bland annat blödningar, högt blodtryck, kramp, psykos, självmord, akut njursvikt och dödsfall.

Forskarna menar att det är viktigt med kliniska studier på barn eftersom alternativet är att behandla barn med läkemedel som inte är prövade och godkända för dem. Men de anser att det är oacceptabelt att så många studier har brister i säkerhetsövervakningen.  En oberoende kommitté har möjlighet att upptäcka skillnader i läkemedelsreaktioner eller sjukdomsmönstret mellan olika grupper som deltar i den kliniska studien.

 

 

Reje föreslår apoteksdatalag

I februari i år fick Lars Reje ytterligare direktiv om att
utreda vilken effekt en omreglerad apoteksmarknad kan få på integriteten. I
direktivet ingick också att Lars Reje skulle föreslå lagförändringar om det är
nödvändigt.

Enligt ett förslag som utredningen lämnade över till
regeringen igår bör man i samband med omregleringen också inför en apoteksdatalag.
Denna lag ska reglera apotekens hantering av personuppgifter. I lagförslaget
har utredarna listat 13 olika ändamål. För att apotek ska få behandla
personuppgifter i sina register måste något av dessa 13 ändamål vara uppfyllda.
Till exempel får apotekspersonal behandla personuppgifter när de ska expediera
recept, om de ska spåra utlämnade läkemedel eller om de ska ge hälsorelaterad
kundservice på läkemedelsområdet.

Lagen ska också reglera när personal på apotek får söka på
enskildas identitet. Även apotekens skyldigheter att lämna ut uppgifter till
Apotekens Servicebolag AB, Socialstyrelsen, Jordbruksverket och länsstyrelserna
ska regleras i apoteksdatalagen.
Utredningen föreslår att den nya lagen ska börja gälla den 1
januari 2009.

Bakslag för män med benskörhet

Från början var Forsteo, som innehåller en bioteknologiskt framställd analog till det kroppsegna paratyroideahormonet, bara godkänt för behandling av kvinnor. Sedan förra året är även Forsteo godkänt för behandling av män. För vissa kvinnor ingår redan preparatet i högkostnadsskyddet och företaget Lilly har därför ansökt om att det ska gälla även för män.

Men Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, säger nej. De anser inte att företaget har lämnat in en korrekt hälsoekonomisk analys. I ansökan använder sig Lilly av samma hälsoekonomiska analys som när de ansökte om subvention för kvinnor. Det är inte korrekt anser LFN som menar att frakturrisken ser olika ut för män och kvinnor. Enligt LFN har företaget fått möjlighet att lämna in en alternativ hälsoekonomisk analys vilket de inte gjort.

Behandlingen med Forsteo kostar 48 600 per år, den behandling som är standard idag med bisfosfonater kostar 2500 kronor per år.

 

Forskning får inte vara beroende av höga läkemedelspriser

Ett vanligt (och fult) grepp i debatter är att citera halva meningar, tillskriva andra åsikter de inte har och att framföra sina egna uppfattningar som accepterade sanningar. Precis detta ägnar sig Juliano Froehner/Waldemar Ingdahl sig åt i ett inlägg om hur en av WHO initierad internationell arbetsgrupp (IGWG) diskuterar patenträttens effekt på utveckling och tillgång till läkemedel i fattiga länder. Dessutom innehåller inlägget direkta felaktigheter. Att påstå att det ?inte finns några patent på mediciner i Afrika? och ?att priserna är så låga att generika inte kan konkurrera? vittnar om bristande erfarenhet eller okunskap.

Det är inte bara ?aktivister? som konstaterat att en mycket liten andel av nya preparat och diagnostiska hjälpmedel är avsedda för sjukdomar som företrädesvis drabbar fattiga människor i fattiga länder samt att priset på nya läkemedel eller en icke anpassad teknik utestänger de behövande från tillgång. Detta är Läkare Utan Gränsers mångåriga erfarenhet av arbete med de mest utsatta och bekräftas nyligen av WHOs Commission on Intellectual Property, Innovation and Public Health ? CIPIH ? vars rapport ligger till grund för arbetet i IGWG. Froehner hoppar över några viktiga ord när har citerar Läkare Utan Gränser: ?patent är inte en relevant faktor för att stimulera FoU och föra nya produkter till marknaden? genom att utelämna början på meningen ?för sjukdomar som påverkar miljoner människor i utvecklingsländer?. Citatet kommer från CIPIH:s rapport som lades fram på WHO:s årsmöte 2006.

Nya system för att stimulera utveckling eller belöna dem som tagit fram metoder för att förbättra folkhälsan samt vikten av ett större ekonomiskt engagemang från världens stater och internationella organisationer diskuteras inom IGWG. Det är inte acceptabelt att vi med nuvarande metoder att diagnosticera tuberkulos från 1880-talet bara upptäcker 20-30 procent av de smittade, att vaccinet från 1920 ger ett synnerligen begränsat skydd och att inga nya läkemedel registrerats sedan 1960-talet. Äntligen verkar det som om världen nu börjar öppna ögonen för dessa missförhållanden.

För att förbättra tillgången till patenterade läkemedel är det viktigt att stödja länders möjlighet att utnyttja flexibiliteterna i TRIPS-avtalet. Visst är det bra att det finns 80 nya antiretrovirala läkemedel i ?pipeline? men dessa är främst avsedda för personer, som utvecklat resistens mot de nuvarande. De är dessutom så dyra att de inte kommer att kunna användas annat än i länder med ett väl utvecklat försäkringssystem. Den stora andelen hiv-smittade i världen får, med nuvarande system, vänta på dessa preparat tills den 20-åriga patenttiden gått ut ? om ens då ? beroende på om generikaproduktion är möjlig eller intressant.

Vid WHO:s årsmöte förra året efterfrågades förslag på incitament för F&U som tar itu med kopplingen mellan kostnaderna för F&U och läkemedelspriser. Det finns ett ökat allmänt erkännande av behovet av sådana nya strategier som hindrar kostnaderna för forskning och utveckling från att vara beroende av höga läkemedelspriser.
Att göra prioriteringar inom medicinsk F&U för att möta behov och skapa finansieringsmekanismer är regeringars ansvar och kan inte helt överlåtas till kommersiella intressenter och välgörenhetsorganisationer.
Problemet med tillgänglighet för de människor som står utanför den ekonomiskt intressanta marknaden är komplext och fortfarande olöst. Det är därför Läkare utan Gränser och andra kommer att fortsätta att vara aktiva för att hävda deras rättigheter och våra skyldigheter.