Första cancerpatienten doserad i virusstudie

Totalt ska 35 patienter med neuroendokrin cancer behandlas med en ny metod i en fas I-prövning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Behandling av neuroendokrina tumörer med så kallat onkolytiskt virus har visat positiv effekt i djurstudier. Nu har den första patienten doserats i en fas I-prövning, som genomförs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Totalt ska 35 patienter med neuroendokrina tumörer ingå i studien, som väntas pågå i minst tre år.

– Det är första gången metoden testas i människa och första steget är att studera toxicitet och dos, säger Kjell Öberg, senior professor i onkologisk endokrinologi, och en av forskarna bakom studien.

Metoden har utvecklats av Kjell Öberg ihop med professor Magnus Essand och forskaren Justyna Leja Jarblad vid Uppsala universitet.

Det onkolytiska viruset är ett genmodifierat adenovirus som specifikt angriper neuroendokrina tumörer. Genom att byta ut virusets promotor mot en promotor specifik för endokrina tumörceller kan viruset bara dela sig i tumörcellerna. Det i sin tur leder till att tumörcellerna sprängs medan omkringliggande, friska celler, klarar sig.

– I och med att cellerna sprängs släpper de också ut antigen som stimulerare immunsystemet, vilket gör att vi även får en immuneffekt, säger Kjell Öberg.

I fas I-studien ingår patienter med leverdominant sjukdom och virusinjektionen ges genom en kateter i leverartären. På så vis sprutas viruset rakt in i levern där det sedan sprider sig.

– När vi har visat att det fungerar kan vi fundera på hur vi kan applicera viruset mer systemiskt, säger Kjell Öberg.

I behandlingsprotokollet för fas I-studien får patienten en dos onkolytiskt virus dag ett. Nästa, högre, dos ges en vecka senare. Efter 20 dagar från start ges ytterligare en högre dos och efter 50 dagar en sista dos. Om patienten svarat på behandlingen, det vill säga om tumören inte har växt och det inte har uppstått några svåra biverkningar, går patienten in i fas II av studien. Under sex månader ges då en dos onkolytiskt virus i månaden.

– I den andra delen av studien studerar vi effekt där vi tittar på tumörstorlek. Vi tror inte på komplett remission, men förväntar oss minst 30 procent minskning av tumörstorlek, säger Kjell Öberg.

Vid de lägre doserna kan biverkningar i form av influensaliknande symtom förväntas eftersom viruset frisätter cytokiner. I samband med att tumörcellerna sprängs släpper de också hormoner, vilket kan ge biverkningar i form av ansiktsrodnad, diarré och lågt blodsocker.

– Men det kan vi motverka genom att ge dropp med somatostatinanalog, säger Kjell Öberg.

I den första delen av studien ska 12 patienter ingå och studien ska totalt innehålla minst 35 patienter.

Studien, som är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden, beräknas kosta cirka 15 miljoner kronor och är helt privat finansierad. Men Kjell Öberg tror att industrin kan komma att visa intresse.

– Om cirka tre år tror jag att vi kommer att kunna presentera resultat och om det ser lovande ut tror jag säkert att det kommer vara läkemedelsföretag som är intresserade av att ta över och göra en stor fas III-studie.

Neuroendokrin cancer

Neuroendokrina tumörer är hormonproducerande och uppstår oftast i mag-tarmkanalen eller lungorna. I dagsläget består behandlingen främst av somatostatinanalog som hämmar hormonproduktionen och även har en antitumöreffekt. Denna behandling gör att tumören inte växer, och många patienter lever länge med sådan behandling. För mer aggressiva tumörer består behandlingen av olika kombinationer och cellgift och i vissa fall behandling med radioaktiva isotoper.

Andra artiklar inom samma ämne