Nya cancerläkemedel nådde patienterna snabbt

Snabba godkännanden och intensiv marknadsföring har bidragit till PD1-hämmarnas kliniska genomslag.

14 maj 2018, klockan 06:00
0

I en studie publicerad i Jama Oncology undersökte forskarna hur lång tid det tog innan PD1-hämmarna nivolumab (Opdivo) och pembrolizumab (Keytruda) nådde patienterna, efter det första godkännandet av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

De cancertyper som undersöktes, och som läkemedlen är godkända för, var melanom, icke småcellig lungcancer och njurcancer. Resultaten visar att majoriteten av patienterna fick behandling med de nya läkemedlen fyra månader efter de godkänts.

I studien utgick forskarna, verksamma vid Yale School of Medicine i USA, från registerdata innehållande uppgifter om patienter med cancerdiagnoser som var lämpliga för behandling med PD1-hämmare. Studien omfattar data mellan januari 2011 och 31 augusti 2016.

Totalt identifierades drygt 3 000 patienter med en medianålder på 66 år. Forskarna fann att inom fyra månader från godkännande hade mer än 60 procent av patienterna fått behandling med antingen nivolumab eller pembrolizumab, beroende på cancertyp.

Forskarna fann också en statistiskt signifikant skillnad i ålder mellan patienterna som fick läkemedlen efter godkännande och de som fick dem i kliniska studier. Patienterna som behandlades med läkemedlen var i median 66 år medan de som hade ingått i de kliniska studierna, som legat till grund för godkännandena, var yngre – i median i slutet av femtio, i början av sextio år gamla.

Nettoeffekten av PD1-hämmare är ökad aktivering av T-celler riktade mot cancercellerna. Eftersom immunsystemet förändras med stigande ålder finns det, enligt forskarna, skäl att fundera över generaliserbarheten av resultaten från de kliniska studierna när studiepopulationens ålder skiljer sig väsentligt från åldern på patienter i den kliniska verkligheten.

Författarna till studien konstaterar visserligen att det är bra att de nya PD1-hämmarna nådde patienterna snabbt, men påpekar att godkännandena ofta varit snabbspår av olika slag och baserade på små studier utan kontrollgrupper.

– Det finns många anledningar att vara glada över det snabba införandet av dessa nya behandlingar. Men det kan vara riskabelt med snabbt införande av nya läkemedel vars godkännande bygger på fynd från tidiga försök, eftersom läkemedlen i senare studier kan visa sig vara mindre effektiva eller till och med skadliga. Därför är det viktigt att FDA använder starka bevis för sina godkännanden och att patienterna som ingår i studierna liknar dem som behandlas i vardagen, säger Jeremy O´Connor, förstaförfattare till studien, i ett uttalande i samband med att studien publicerades.

Såväl FDA som den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har olika snabbspår för godkännande av läkemedel. Ofta handlar det om nya läkemedel för små patientgrupper där det saknas bra behandlingsalternativ liksom substanser som visat särskilt god effekt i tidiga studier.

Sådana snabbgodkännande ställer dock krav på kompletterande data om effekt och säkerhet även efter godkännandet. I en studie publicerad i Jama i augusti förra året fann forskare att endast hälften av de kompletterande studier som krävdes efter att ett läkemedel fått snabbgodkännande av FDA var genomförda tre år efter godkännandet. Resultaten gäller för läkemedel som godkändes mellan 2009 och 2013.

Förutom snabba godkännandeprocedurer lyfter forskarna till den nu publicerade studien fram omfattande marknadsföring som en förklaring till det snabba genomslaget av PD1-hämmarna. Trots att mindre än 10 procent av alla patienter med cancer har effekt av läkemedelstypen är PD1-hämmare bland de allra mest marknadsförda läkemedlen av alla, skriver forskarna.

Men forskarna poängterar också att nivolumab och pembrolizumab har inneburit verkliga kliniska genombrott och ökad överlevnad för patienter med bland annat malignt melanom och viss typ av lungcancer, vilket givetvis bidragit till det snabba genomslaget vid behandling av flera cancertyper.