Minsta kravet är att kolla vad vetenskapen säger

    18 januari 2017, klockan 12:10
    2

    Ingrid Helander
    Chefredaktör

    Om bloggen

    Här bloggar vi på redaktionen om saker och ting som rör sig i våra huvuden och i vår omvärld.

    De menar att de har ett kritiskt förhållningssätt och inte låter sig luras av vare sig big pharma eller, enligt egen uppfattning, korrupta myndigheter och forskare. Ett av favoritämnena är vaccin, som ses som bland det farligaste som finns och inget annat än ett långsamt förgiftande av mänskligheten.

    De senaste dagarna har vi på Läkemedelsvärlden.se stiftat närmare bekantskap med den faktaresistenta argumentationen i och med publiceringen av en artikel om Donald Trumps vilja att låta vaccinskeptikern Robert Kennedy Jr leda en vaccinsäkerhetskommission.

    Artikeln väckte intresse hos många läsare, däribland ovan nämnda ”kritiker”. Mot bättre vetande och med ambitionen att bemöta absurda påståenden på ett sakligt sätt ägnade jag minst en halv dags värdefull arbetstid åt detta. Ett misstag jag inte gör om. Att försöka övertyga någon som argumenterar med cirkelresonemang och ställer krav på omvänd bevisbörda i stil med ”bevisa att vaccin inte ger autism, men inte via vetenskapliga studier för de är ändå förvanskade” låter sig helt enkelt inte göras. Vi delar inte samma grundläggande värderingar och bild av verkligheten.

    Att läkemedel i allmänhet och vaccin i synnerhet väcker starka känslor av de mest irrationella slag är inget nytt och alla har naturligtvis rätt att uttrycka sin åsikt. Men osaklig och ovetenskaplig ryktesspridning om speciellt vaccin är ytterst problematisk eftersom den drabbar alla.

    Det spelar heller ingen roll att vaccinering mot polio i stort sett har utrotat sjukdomen (år 1988 rapporterades 350 000 fall, år 2015 74 stycken), enligt Folkhälsomyndigheten, eller att upprepade studier inte kunnat fastslå något orsakssamband mellan vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund och autism. Det senare ryktet fick fäste efter en artikel av Andrew Wakefield i the Lancet 1988. Artikeln drogs senare tillbaka av tidskriften eftersom den visade sig ha flera allvarliga brister och Wakefield förlorade sin brittiska läkarlegitimation.

    Information som denna rinner dock av luttrade vaccinskeptiker som vatten på en gås och att ägna tid åt argumentation är inget annat än bortkastad tid. Men det betyder inte att du står maktlös – tvärtom.

    Att spridning av information – verklig eller fejkad – är ett maktmedel råder det ingen tvekan om. Kanske avgjorde det till och med det amerikanska presidentvalet. Men det är inte förrän informationen landar hos mottagaren som makten utövas, och som mottagare sitter du därför på det största maktmedlet av alla. Ingenting i någons Facebook-flöde, på Twitter eller på någons blogg kan påverka om inte du ger tillåtelse därtill.

    I dag kan vem som helst, med hjälp av gratisverktyg och mallar, snickra ihop en hemsida som ser både seriös och vederhäftig ut. Sedan är den bara att fylla med innehåll och som avsändare kan du i stort sett tapetsera sidan med vilka knasigheter som helst och börja sprida.

    Min poäng är att det är du som mottagare som har ansvaret för vad som sedan händer. Det är du som måste ha koll på vem avsändaren är, vad du gillar, delar vidare – och framförallt – hur du själv förhåller dig till innehållet och vilka praktiska beslut du fattar utifrån det.

    I dagens medieklimat är källkritik viktigare än någonsin och borde vara ett självklart inslag i skolan redan från årskurs ett (minst). Hatten av för serietidningen Bamse som i sitt kommande nummer uppmärksammar vikten av källkritik på internet även för de yngsta. Den som redan passerat skolåldern, eller vuxit ur Bamse, får i stället anstränga sig och att ta eget ansvar för att kolla och dubbelkolla ursprunget för informationen.

    Fakta, tyckande och uppmaningar om läkemedel och vaccin hör till ämnen som sprids och delas flitigt. Men oavsett vad du ramlar över är det minsta kravet att undersöka vad den etablerade forskningen har att säga. Denna information är bara ett klick bort och hittas bland annat hos Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, och Världshälsoorganisationen, WHO.

    Även om det i dag är lätt att sprida desinformation och åsikter förpackade som fakta är det lika lätt att hitta fakta backad av vetenskapen.

    2 Kommentarer

    Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

    1. Vaccination handlade ursprungligen om att framkalla en lindrig smittkoppsinfektion genom ympning i huden. Ehuru framgångsrik kom kritik för en liten del fick en riktig smittkoppsinfektion. Katarina den stora av Ryssland lät sig och sin familj ympas för att smittkoppsbehandlingen skulle bli framgångsrik i Ryssland. Hon insåg att fördelarna övervägde framför nackdelarna och hade en vetenskapligt anslag. Autismrisken skulle jag kunna tro på om vaccinationen skedde under graviditeten, men då vaccinerar man inte vad jag vet. Infektioner under graviditet kan kanske ge negativa effekter på fostret, men inte infektioner vid andra tidpunkter. En vaccination är ju en konstgjord infektion delvist fastän vaccinen idag är icke-levande oftast. En sak med vaccination är viktig och att skyddseffekten beror på hur stor andel i omgivningen, som är vaccinerade. Har för mig att 70 % måste vara vaccinerade för att fullt skydd finns. Vid desinformation med allvarliga konsekvenser är det myndigheterna som skall säga sanningen till folk. Helst via TV, tidningar och radio. Tycker att man idag vad gäller läkemedelslarm reagerar för långsamt, men det är bättre än förr. Här kan apoteken naturligtvis också bidraga med en snabbanalys av läget till kunderna.

    2. Patienter, som söker information på nätet har inte riktigt samma informationsvanor, som vi på apotek har. En med depression t.ex är måttligt intresserad av evidensbaserad och kvalitetssäkrad information utan den information de främst är ute efter är vad andra patienter med depression tycker. En person med depression, som knåpar ihop en hemsida med lite info och med ett forum där de med depression kan skriva (för 400 kr per år) kan lätt slå ut Socialstyrelsens, Läkemedelsverkets och SBU:s påkostade hemsidor. Det de hoppas få hjälp med är andra patienters erfarenheter och de tror att någon patient där sitter med lösningen på just deras problem. Det är viktigt att veta detta och kanske anpassa apoteksinformationen efter detta: Många med depression tycker att just detta antidepressiva är väldigt bra.. osv

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här