Läkemedelsvärldens första nummer utkom i december 1996. Då hade den nye chefredaktören Fredrik Hedlund, haft ett år på sig som chefredaktör på dess föregångare Svensk Farmacevtisk Tidskrift, att utforma en policy för den nya tidningen. Läkemedelsvärlden skulle inte längre vara en tidning med inriktning enbart på farmacevter utan försöka nå en bredare grupp läkemedelsintresserade som läsare. Den skulle bli uppmärksammad i läkemedelsdebatten. Innehållet skulle inriktas på farmakoterapi, läkemedelsforskning och den politiska utvecklingen på läkemedelsområdet. Layouten skulle göras mer intresseväckande. Slut med höstlöv på omslaget i oktober och vårsol i motljus över trädtopparna i mars.
Tidningen har på några år blivit en viktig informatör när det gäller läkemedel. Den är nu enligt Tidningsstatistik AB den tredje största prenumererade tidningen på området efter Dagens Medicin och Läkartidningen. Upplagan har sedan starten ökat med 25% procent och nya läsargrupper har tillkommit och uppskattar den. Läkemedelskommittéer har köpt hela upplagor av vissa nummer och nyligen beslöt t ex kommittén på Gotland att prenumerera på tidningen till alla vårdcentraler inom sitt område. Läkemedelsvärlden citeras numera såväl i fack- som dagspress och i TV och har byggt upp sin egen hemsida.
Den professionellare och rakare journalistik, som utvecklats under Fredrik I:s redaktörsskap, har retat några grupper, som helst ser att redaktionen ror runt i ankdammen. Läkemedelsföretag, som känt sig träffade, har dragit tillbaka annonser, konkurrenter har gått till angrepp och enstaka läsare har slutat prenumerera när de fått ledarsidan i halsen. Dess bättre har tidningen inte som mål att ge vinst åt ägaren, utan att öka kunskapen i samhället om läkemedel och dessas användning. Den är en röst, som inte behöver köpslå kring vad som kan sägas.
Från början skrev chefredaktören själv alla ledare. Ökande arbetsbörda gjorde det senare nödvändigt att ta in andra skribenter. Undertecknad är sedan ett par år en av dessa. Ledarna har samma värdegrund som ägaren: läkemedel är värdefulla för människor, men de kan och bör användas bättre än idag. I övrigt svarar skribenterna själva för framförda åsikter. Ledarna vill få läsarna att själva ta ställning genom att ibland argumentera för en ståndpunkt ? t ex att konkurrens är bra inom utbildning och distribution, ibland genom att de presenterar för- och nackdelar ? t ex i synen på DTC. Att de under en längre tid inte varit signerade beror på att de ibland haft samarbetande skribenter samt att åsikterna bör bedömas som sådana och inte utifrån vilken penna de härstammar.
Från och med nästa nummer av Läkemedelsvärlden heter chefredaktören Fredrik Hed. Det innebär ingen omedelbar förändring av tidningen, men givetvis kommer Fredrik II att successivt utforma sin policy för tidningen. Att öka upplagan är alltid ett mål. Det kan ske genom en än mer läsvärd tidning, ökad marknadsföring eller fusioner med andra tidningar. Annonser betyder mycket ekonomiskt för en tidning. Men kampen om läkemedelsannonserna är redan hård och ökar med bl a TV och Internet. Ägaren, Apotekarsocieteten, har nyligen beslutat att skjuta till ytterligare medel de närmaste åren för att förstärka redaktionen och marknadsföringen. Tidningen bör därmed i ännu högre grad kunna bli en primär kunskapskälla för de yrkesgrupper, som jobbar med läkemedel.
Många tidningar finns numera endast i nätversion. Majoriteten av Läkemedelsvärldens läsare vill nog emellertid alltjämt ha en papperstidning att läsa. Hur hittar redaktionen en bra kombination av papperstidningens olika fördelar med webbens möjligheter till aktuell debatt och individualiserad information?
Fredrik Hed har antagit utmaningen att utveckla Läkemedelsvärlden vidare. Det blir en tuff match i vilken jag hoppas att också tidningens många supportrar kommer att medverka.
Anders Cronlund
Utbildningschef vid Apotekarsocieteten