Hjärt-kärlsjukdomar är tydligt kopplade till vårt levnadsmönster. Välfärdsutvecklingen under det senaste halvseklet, ?bekvämiseringen?, det vill säga våra kostvanor, våra rökvanor och att vi i vår vardagliga verksamhet rör oss i mindre utsträckning än förr ? har stor betydelse för förekomsten av hypertoni, hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, hjärtsvikt och hjärtdöd.
Mönstret är dock mer komplicerat än så. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom har minskat under de senaste decennierna tack vare offensiva insatser från sjukvården och den ökande medvetenhet om livsstilens betydelse för dessa sjukdomar. Men trots att trenden i västvärlden har brutits orsakas fortfarande vartannat dödsfall av dessa sjukdomar.
Och det finns nya oroande hot vid horisonten. Förekomsten av typ II-diabetes och det så kallade metabola syndromet ökar kraftigt världen över, inte minst i regioner som får uppleva ökande ekonomiskt välstånd. Men även i västvärlden ökar frekvensen av typ II-diabetes och därmed risken för hjärt-kärlsjukdom.
Missräkningar
Sedan länge har man sett att om blodtrycket sänks med läkemedel så sjunker antalet fall av hjärtinfarkt och hjärtdöd. Men denna positiva effekt är inte bestående.
I uppföljningar på mer än 20 år gjorda på 7 500 män i Göteborg har man gjort den negativa upptäckten att det initiala skydd som hypertonibehandlingen ger inte är bestående.
? Efter 20 år är hjärtrisken förhöjd även om man får blodtrycksterapi. Det räcker alltså inte att få ner trycket. Kanske skadas hjärtat tidigt, kanske är det för sent att börja behandla i 50-årsåldern, säger Lars Wilhelmsen, professor i preventiv kardiologi.
En lösning är möjligen att behandla mer aktivt än i dag.
? Huvuddelen av komplikationerna uppträder inte vid extrema trycknivåer, utan vid måttliga tryckökningar, eftersom så många bidrar till risken vid dessa måttliga nivåer, säger Lars Wilhelmsen.
Han citerar en engelsk forskare som uttryckt att högt blodtryck inte är en sjukdom hos individen utan i befolkningen. Det finns tydligen faktorer som är gemensamma för befolkningar med mycket hjärt-kärlsjukdom.
? I vissa befolkningar är hela blodtrycksdistributionen förskjuten mot högre värden ? då finner man många med behandlingskrävande blodtryck. I andra befolkningar är distributionen förskjuten mot låga värden varför antalet med behandlingskrävande högt blodtryck är litet eller saknas helt. Hög och ökande kroppsvikt, högt saltintag, högt alkoholintag, brist på motion är faktorer som ökar blodtrycket, säger Lars Wilhelmsen.