Det är bra att stärka patientsäkerheten för alla dem som köper läkemedel av distansapotek. Det skriver de flesta av de 29 myndigheter, organisationer och företag som yttrat sig över Läkemedelsverkets förslag till nya föreskrifter för distanshandel med läkemedel vid öppenvårdsapotek. Men trots att de håller med om att det behövs nya regler för distansapotek, sågar många remissinstanser olika delar av Läkemedelsverkets förslag.
Har sett brister vid distansapotek
Läkemedelsverkets huvudsyfte med att uppdatera regelverket är att se till att distansapotek uppfyller samma säkerhets- och kvalitetskrav som fysiska apotek. Myndigheten har i sin tillsyn sett olika brister i nätapotekens hantering och även fått kundrapporter om problem.
Det handlar till exempel om läkemedel som hamnar hos fel person, försenade leveranser och att kunder har hittat sina läkemedelsförsändelser uppbrutna och tömda utanför ytterdörren. Läkemedelsverket har även uppmärksammat brister när det gäller rådgivningen om läkemedel till nätkunder och kontrollen av att deras läkemedelsbehandling är säker.
Efterlyser bättre underlag
En vanlig invändning från remissinstanserna är dock att Läkemedelsverket inte har undersökt hur stora dessa problem är. Kritikerna menar att ett sådant faktaunderlag är nödvändigt att ha för att kunna bedöma hur genomgripande regelförändringar som är rimliga. De vill också se mer ingående analyser av vilka konsekvenserna de föreslagna reglerna skulle få för kunderna, apoteken och vården.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, skriver till exempel att myndigheten kan “varken tillstyrka eller avstyrka” regelförslaget. Detta eftersom “problembeskrivning och konsekvensutredning enligt TLV:s bedömning inte är tillräckliga”.
TLV ser risker för att regeländringarna skulle kunna försämra tillgängligheten till läkemedel i Sverige och försämra apotekens lönsamhet. I förlängningen skulle de, menar TLV, även kunna öka samhällets kostnader för läkemedel.
Även den ideella föreningen Apotekarsocieteten föreslår, liksom flera andra “en undersökning av kvaliteten på distribution, dokumentation och rådgivning vid distanshandel med läkemedel, för att ge ytterligare underlag till ändamålsenliga justeringar av regelverket”. Apotekarsocietetens invändningar mot det nuvarande förslaget handlar om “bristen på balans mellan tvingande kontroller och alternativa insatser”.
Risk för försämrad tillgänglighet
Något som många invänder mot är att Läkemedelsverket vill skärpa kraven på distansapotek att se till att läkemedlen når rätt person. Dels ska distributören inte få lämna läkemedelsförsändelser synliga utanför adressatens bostad om personen inte öppnar dörren och tar emot paketet. Och dels vill Läkemedelsverket införa krav på ID-kontroll vid alla leveranser av receptbelagda läkemedel.
När det gäller den första punkten går åsikterna i sär även bland dem som har många kritiska synpunkter på regelförslaget som helhet. En del instämmer i att det är olämpligt att lämna läkemedel utanför bostäder så att obehöriga kan komma åt dem. Andra menar att risken för stölder i praktiken är liten och att fördelarna med leveranssättet för både företag och kunder överväger.
Men när det gäller kravet på ID-kontroll är motståndarna många. Kravet skulle ta bort möjligheten att skicka receptbelagda läkemedel med så kallade varubrev som distributören lägger i brevlådan. Kunden skulle antingen behöva hålla sig hemma för att kunna ta emot försändelsen och legitimera sig eller åka till ett utlämningsställe och legitimera sig där. Detta menar en rad remissinstanser innebär en alltför stor risk för försämrad tillgänglighet till läkemedel, särskilt i glesbygd. “Risken är att fler kunder får åka långt till ett avhämtningsställe” skriver till exempel TLV.
Stark kritik från apoteksföreningen
Den mest omfattande kritiken mot förslaget kommer från apoteksbranschen. I ett 16-sidigt yttrande går Sveriges apoteksförening igenom en lång rad invändningar. Förutom de redan nämnda gäller de till exempel förslaget om att utöka de kontroller som nätapotekets farmaceut måste göra. Vid en samtidig beställning av receptbelagda och receptfria läkemedel ska farmaceuten enligt Läkemedelsverkets förslag kontrollera om de receptfria är lämpliga tillsammans med receptläkemedlen.
Apoteksföreningen framhåller att det är ett krav som inte finns vid fysiska apotek. Likadant är det, skriver föreningen, med de utökade kontrollkraven på beställningar som enbart innehåller receptfria läkemedel.
En annan invändning gäller ansvarsfördelningen mellan apotek och kund. Läkemedelsverket förslag innebär att om ett receptläkemedel inte blir uthämtat så ska det så snabbt som möjligt gå i retur och återföras på kundens recept. Sveriges apoteksförening anser, liksom flera andra remissinstanser, att en sådan ordning förminskar kundens eget ansvar att hämta ut sin försändelse i tid. “Även om det finns vissa risker med att receptuttaget är förbrukat behöver man se att kunden själv har ett ansvar för att hämta ut sina beställda läkemedel”, skriver apoteksföreningen.
Vill se mer samverkan och längre varsel
Branschföreningen och de apoteksföretag som remissvarat anser att de föreslagna reglerna skulle öka nätapotekens kostnader på flera sätt. De framhåller också att reglerna skulle påverka konkurrensförhållandena mellan apotek respektive detaljhandel som säljer receptfria läkemedel på distans. Detta eftersom regelförslaget inte omfattar detaljhandeln.
Sveriges apoteksförening efterlyser även mer samverkan mellan branschen och Läkemedelsverket om en modernisering av distanshandelsreglerna. Dessutom menar apoteksföreningen att nätapoteksbranschen behöver få mer tid på sig att anpassa sig till nya regler än Läkemedelsverket föreslagit.
Enligt förslaget ska nya föreskrifter träda i kraft 1 september i år. Men Sveriges apoteksförening anser att apotek och transportörer behöver minst ett år på sig från det att nya regler är beslutade till att de börjar gälla fullt ut.
Går igenom remissvaren
Det är inte bara i remissvaren som det aktuella regelförslaget har fått kritik. Journalisten och mediaprofilen Amelia Adamo förde nyligen i en debattartikel i Expressen fram en stark oro för följderna av skärpta nätapoteksregler. Hon varnade för att skärpningarna kraftigt kan minska tillgängligheten till läkemedel, särskilt i glesbygd.
I sitt debattsvar framhöll Annika Babra, chef för Läkemedelsverkets enhet för tillsyn av apotek och detaljhandel, att det är hög tid att uppdatera regelverket. Hon skrev också att “Läkemedelsverket har stort förtroende” för remissprocessen och att “det är glädjande att så många svarat med väl underbyggd argumentation.” Hon avslutade: “Nu fortsätter arbetet med att gå igenom remissvaren för att se om något behöver justeras innan föreskrifterna beslutas.”