Unikt ramavtal ger Pharmacia företräde till innovationer

Ett avtal mellan Karolinska institutet och Pharmacia har öppnat för ett av landets mest omfattande forskningssamarbeten mellan universitet och industri. Ramavtalet ger Pharmacia förtur till innovationer om man bekostat forskningen med mer än 80 procent.

21 mar 2002, kl 17:09
0

För att de medicinska upptäckter som görs i universitetens laboratorier ska komma patienterna till godo krävs förstås fungerande samarbeten mellan akademi och industri. Helt problemfritt är detta förstås inte sett från den akademiska horisonten med hänsyn till faktorer som forskningsfrihet och akademisk integritet.

Idag ifrågasätter dock få dessa samarbeten. Hans Wigzell, rektor vid Karolinska institutet (KI), framhåller exempelvis ofta att det rentav vore oetiskt om universiteten inte sökte industriella partners så att upptäckterna utan onödiga dröjsmål kan nå klinisk praxis.

KI har följaktligen ingått en rad nära samarbeten med läkemedelsindustrin. Ett av de största är det mellan institutionen Centrum för genomik och bioinformatik (CGB, tidigare CGR) och Pharmacia.

CGB:s tillblivelse var ett direkt resultat av ett samarbetsavtal som slöts i maj 1997 mellan KI och Pharmacia. Idag finansieras forskningen, som bedrivs av ett hundratal anställda i nya lokaler på campusområdet i Solna, ungefär till hälften av Pharmacia. Företaget satsar inom ramavtalet cirka 50 miljoner kronor om året på forskning vid KI. Några av forskarna, exempelvis CGB-prefekten Claes Wahlestedt, har förutom sina KI-tjänster även anställningar inom Pharmaciakoncernen.
Claes Wahlestedt betonar dock att CGB aldrig utför uppdragsforskning för Pharmacias räkning.

? Pharmacia dikterar aldrig forskningen, de kommer snarare in i handlingen när forskningen lett fram till något. De är definitivt inte intresserade av allt vi gör på CGB.


Kommitté träffas varje månad


Varje månad träffas en patentkommitté och tar ställning till aktuella innovationer där en patentansökan kan vara påkallad. I kommittén ingår representanter från Pharmacia, Karolinska institutet och kommersialiseringsbolaget Karolinska Innovation AB (KIAB).
Om ett forskningsprojekt vid CGB som till huvuddelen är finansierat av Pharmacia lett fram till en innovation, finns tre tänkbara scenarion från ett patentperspektiv. Först får företaget 60 dagar på sig att meddela om det är intresserade av att lämna in en patentansökan eller inte.
? Om svaret blir ja står Pharmacia för alla kostnader i samband med utformningen av patentansökan och man äger sedan uppfinningen. Publikationen
av forskningsresultaten fördröjs inte. Pharmacia har hittills framför allt varit intresserade av innovationer där läkemedelskopplingen är tydlig, exempelvis tänkbara måltavlor för läkemedel, säger Claes Wahlestedt.
Om upptäckten ifråga ligger utanför Pharmacias intresseområde hamnar den på KIAB:s bord. Kommersialiseringsbolaget har vid flera tillfällen assisterat CGB-forskare att starta företag kring sina innovationer. Ett exempel är bolaget Neuromics som har den så kallade RiboTAG-tekniken som affärsidé. Metoden möjliggör snabb validering av läkemedelsmåltavlor, framförallt inom centrala nervsystemet.


Självuppfunnet system


Om även KIAB säger nej till en innovation går ärendet tillbaka till uppfinnaren. Tack vare det så kallade lärarundantaget äger denne sin uppfinning och är fri att på egen hand söka patent för den.

CGB:s system med en patentkommitté är unikt och huvudsakligen självuppfunnet.
? Hittills har det fungerat över förväntan. Det är viktigt att poängtera att Pharmacias patentföreträde inte gäller för blandfinansierad forskning utan bara projekt som man finansierat till 80 procent eller mer, säger Claes Wahlestedt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng