Karin Svensberg, forskare i samhällsfarmaci vid Oslo Metropolitan university, talade på årets upplaga av Apoteksforum om apoteksforskning och sitt nya forskningsprojekt om patientaktivering som ska genomföras på svenska apotek. Foto: Ingrid Helander.
Karin Svensberg, forskare i samhällsfarmaci vid Oslo Metropolitan university, talade på årets upplaga av Apoteksforum om apoteksforskning och sitt nya forskningsprojekt om patientaktivering som ska genomföras på svenska apotek. Foto: Ingrid Helander.

Sverige på efterkälken när det gäller apoteksforskning

Forskning om apotek och dess verksamhet är eftersatt i Sverige konstaterades under mässan Apoteksforum.

27 Nov 2019, kl 15:00
0

Under branschmässan Apoteksforums andra dag ägnades en hel förmiddag åt ämnet apoteksforskning – eller samhällsfarmaci som forskningsområdet också kallas. Kort kan det beskrivas som vetenskaplig forskning om apotek och apotekens bidrag till en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning i samhället.

Innan omregleringen 2009 stod Apoteket AB för majoriteten av den typen av forskning.

– Mellan åren 2000 och 2009 satsade man 30 miljoner kronor per år på forskning och utveckling, vilket resulterade i 15 avhandlingar och cirka 200 vetenskapliga artiklar, sade Sofia Kälvemark Sporrong, forskare vid farmaciinstitutet på Köpenhamns universitet, som nyligen tilldelades Apotekarsocietetens Rune Lönngren-pris för sin egen forskning kring apotekens och apoteksfarmaceuternas roll för en god läkemedelsanvändning.

Efter omregleringen har dock den typen av forskning legat i träda i Sverige, vilket är olyckligt, enligt bland annat Sofia Kälvemark Sporrong.

– Forskning om arbetet på apotek och apotekens roll i samhället är viktig för att ha en evidensbaserad verksamhet – att vi vet att de metoder och tjänster som används också gör nytta. Forskningen är också användbar för att identifiera olika utvecklingsområden och för att utvärdera nytta och kostnader med nya tjänster.

I flera länder, bland annat Norge och Danmark, erbjuder apoteken efter vetenskaplig utvärdering tjänster som exempelvis utökad rådgivning kring läkemedelsbehandling för vissa patientgrupper. I flera fall får apoteken dessutom ersättning från staten. Även i Sverige drivs frågan om införande av apotekstjänster, dock utan något vetenskaplig underlag att luta sig emot.

– Vi har gjort en del egna kartläggningar och kundundersökningar, men fokus de senaste tio åren har inte varit forskning utan att bygga ut apoteksnätverken, sade Anderas Rosenlund, informationsdirektör på Kronans Apotek.

Sedan i början av året finns dock en samverkansgrupp ledd av Apotekarsocieteten med syfte att stärka den svenska apoteksforskningen, som Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare. I gruppen ingår tre av de största apotekskedjorna, branschföreningen Sveriges apoteksföreningen, fackförbundet Sveriges Farmaceuter, Läkarförbundet, Vårdförbundet, universiteten i Umeå, Uppsala och Göteborg samt Malmö högskola.

Samverkansgruppen är ett resultat av förslag i Åsa Kullgrens Apoteksmarknadsutredning som kom för ett par år sedan. Ett annat är en förstudie om förutsättningarna för att införa farmaceutiska tjänster på svenska apotek som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, presenterar i mitten av december. Enligt vad Läkemedelsvärlden erfar kommer förstudien att föreslå inrättandet av ett ”policylabb” där olika tjänster kan testas och utvärderas på ett vetenskapligt sätt.

Helt tomt är det dock inte på apoteksforskningsområdet i Sverige. Karin Svensberg, apotekare och forskare i samhällsfarmaci vid Oslo Metropolitan university, ligger i startgroparna med ett nytt forskningsprojekt om patientaktivering på svenska apotek.

– Med aktivering kan patienterna få ökad kunskap om sina läkemedel och bli tryggare i sin användning. Tidigare studier visar att kommunikationen vid mötet på apotek behöver förbättras och vi vet att få av dialogerna initieras av patienten själv, men också att det finns ett behov av kommunikation.

I studien, som finansieras av ett stipendium från Apotekarsocieteten, ska Karin Svensberg undersöka kommunikationen vid expediering av receptbelagda läkemedel när en så kallad question promt list används.

– Det är helt enkelt förslag på ett antal frågor som kunden kan ställa till farmaceuten vid uthämtning av läkemedel. Tanken är att frågorna ska ligga väl synliga på receptdisken och göra det enklare för kunden/patienten att ställa frågor.

– I tidigare studier där man använt question promt list har man sett att patienter ställer fler frågor och blir mer delaktiga i sin behandling, vilket också ökar patientsäkerheten, säger Karin Svensberg.

Det primära effektmåttet är patientaktivering och man tittar också på vilka verktyg man ska använda för att följa upp vad det i sin tur kan ge.

Andra områden som både medverkande och åhörare lyfte fram som önskvärda att bedriva forskning inom är bland annat det generiska utbytets effekt på följsamheten till läkemedelsbehandling och effekterna av den ökande e-handeln på rådgivning och själva farmaceutrollen.