Subventionen av CGRP-hämmare ska omprövas

Subventionen av CGRP-hämmare ska omprövas

Beslutet har att göra med osäkerheter om läkemedlens effekt och användning som TLV tidigare definierat.

23 maj 2022, kl 08:18
0

Subventionen av så kallade CGRP-hämmare mot kronisk migrän ska omprövas. Det beslutar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. De läkemedel som berörs är Aimovig (erenumab), Ajovy (fremanezumab) och Emgality (galkanezumab).

Enligt TLV stämmer inte användningen och nyttan överens med de antaganden som gjordes när besluten om subvention av läkemedlen fattades. Exakt vad det innebär kan Maria Johansson, enhetschef på TLV, på grund av sekretesskäl inte svara på i nuläget.

– Jag kan inte gå in på några detaljer, men det har att göra med de osäkerheter gällande effekt och användning som vi uppgav i de ursprungliga besluten om subvention, säger hon.

CGRP-hämmare subventioneras sedan 2019

En av de osäkerheter Maria Johansson menar handlar om kostnaden per så kallat kvalitetsjusterat levnadsår. I beslutet för Aimovig, som subventionerades i januari 2019, framgår att en av de faktorer som skulle kunna innebära att kostnaden blir högre än i TLV:s grundscenario är osäkerheten kring i vilken utsträckning Aimovig kommer att sättas ut vid en partiell effekt (>30 procent reduktion av antalet migrändagar).

Samma sak gäller för Ajovy, som ingår i högkostnadsskyddet sedan 1 november 2019 och för Emgality som ingår sedan 28 augusti 2020.

En annan osäkerhet som fanns med i de ursprungliga besluten var huruvida de begränsningar för subventionen som TLV beslutat om skulle komma att följas. En av begränsningarna som det handlar om är att läkemedlen endast är avsedda för vuxna med kronisk migrän som inte har haft effekt av eller inte tolererat minst två andra förbyggande behandlingar. Kronisk migrän defineras som migrän där personen har huvudvärk minst 15 dagar per månad, varav åtta migrändagar.

Den andra begränsningen är att subventionen endast gäller när läkemedlen förskrivs av en neurolog, en läkare som är verksam vid en neurologklinik eller en klinik/enhet som är specialiserad på behandling av patienter med kronisk migrän. Under utredningarna har det framkommit att det kan finnas en risk att läkemedlen annars skulle kunna komma att skrivas ut till patienter som inte har kronisk migrän.

Enligt TLV skulle detta innebära att kostnaden för användningen inte skulle vara rimlig i förhållande till nyttan.

En omprövning av ett subventionsbeslut kan resultera i olika saker där ändrad begränsning är ett av alternativen.

– Vi har också rätt att sänka priserna. Ett annat alternativ är att vi konstaterar att kostnaden är rimlig, det vill säga att besluta att produkterna ska kvarstå i förmånerna med oförändrad subventionsstatus, säger Maria Johansson.

Hur lång tid det nu aktuella omprövningsbeslutet kommer att ta kan hon inte svara på.

CGRP upptäcktes av svenska forskare

Upptäckten av CGRP och dess betydelse för migrän gjordes av svenska forskare i mitten av 1980-talet. I samband med migränanfall frisätts CGRP, och genom att blockera nervcellernas receptorer för denna molekyl går det att förebygga migränanfall.

Enligt NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, bör CGRP-hämmare enbart sättas in hos patienter som har så svår migrän att den förhindrar arbete eller aktiviteter helt eller delvis minst fem dagar per månad. Eftersom läkemedlen kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom så ska de individuella hjärt-kärlriskerna bedömas, och vid behov åtgärdas, innan läkemedlen sätts in om patienten är över 50 år.

Patienter som får läkemedlen ska också registreras och följas upp i det så kallade Neuroregistret. Behandlingen ska enligt NT-rådet utvärderas efter tre månader och avslutas om den inte tillräcklig effekt.

Sedan besluten om subvention av CGRP-hämmare togs har området varit omdebatterat. Bland annat har det framkommit att förskrivningen av läkemedlen har varit ojämnt fördelat i landet. I en debattartikel i Dagens medicin framhåller Svenska huvudvärkssällskapet också att migränvården måste bli mer jämlik med gemensamma nationella behandlingsriktlinjer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng