Ny studie styrker samband mellan antibiotika och IBD

Ny studie styrker samband mellan antibiotika och IBD

Antibiotikabehandling ökar risken att drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom enligt en studie i Sverige.

18 aug 2020, kl 11:10
0

Jonas F. Ludvigsson. Foto: Gunilla Sonnebring.

Jonas F. Ludvigsson. Foto: Gunilla Sonnebring.

Forskare och läkare har på senare år allt mer börjat diskutera möjliga samband mellan antibiotika och IBD, inflammatorisk tarmsjukdom.

Inom samlingstermen IBD ryms ulcerös kolit, Chrohns sjukdom och flera andra, mindre vanliga diagnoser. Gemensamt för dem är att de blir allt vanligare i Europa, USA och i andra områden med snabb ekonomisk utveckling. I Sverige är närmare en procent av befolkningen drabbad.

En hypotes är att utbredd antibiotikaanvändning kan bidra till IBD-ökningen. Enligt hypotesen beror sambandet mellan antibiotika och IBD på att antibiotikabehandling förändrar bakteriefloran i tarmen. Det pågår också forskning om olika sätt att återställa den rubbade balansen bland annat som ett sätt att motverka IBD,

Bekräftar hypotes om antibiotika och IBD

Svenska och amerikanska forskare publicerar nu en stor epidemiologisk studie som ger ett tydligt stöd för att antibiotikakonsumtion är en riskfaktor för IBD. Studien är gjord av forskare vid Karolinska institutet och Harvard medical school och publicerad i The Lancet gastroenterology & hepatology.

– Våra resultat bekräftar vad många av oss har misstänkt – att antibiotika, som negativt påverkar tarmfloran, är en riskfaktor för IBD, säger huvudförfattare dr. Long Nguyen vid Massachusetts general hospital, Boston, i ett pressmeddelande.

– Trots att vi vet att tarmfloran är viktig vid IBD och att antibiotika påverkar tarmfloran har det fram tills nu saknats större populationsstudier som undersöker sambandet mellan antibiotikakonsumtion och risk för IBD senare i livet.

Använde svenska registerdata

Forskarna använde data från en annan stor svensk forskningssatsning, den så kallade Espressostudien (Epidemiology strengthened by histopathology reports in Sweden). Den är ett pågående samarbete mellan 28 patologilaboratorier i Sverige om mag-tarmsjukdomar. Laboratorierna har i ett gemensamt databasregister samlat analyser av vävnadsprover samt andra undersökningsresultat för sammanlagt drygt två miljoner patienter.

Forskarna bakom den aktuella studien fokuserade på alla över 15 år som fått en IBD-diagnos under en tioårsperiod från och med januari 2007 till och med december 2016. Totalt kom 23 982 patienter med laboratorieverifierad IBD att ingå i studien (cirka 16 000 med ulcerös kolit och 8 000 med Chrohns sjukdom).

Forskarna jämförde sedan IBD-patienterna med 117 827 kontrollpersoner som var matchade med hänsyn till ålder, kön och län. Med hjälp av det svenska receptregistret studerades personernas antibiotikakonsumtion. Forskarna uteslöt då året närmast IBD-diagnosen för att undvika att ta med antibiotikaförskrivning som kunde hänga samman med symtom på ännu odiagnostiserad IBD.

Fördubblad risk

Analysen visade att tidigare antibiotikaanvändning gav en nästan fördubblad (88 procent högre risk) jämfört med att inte alls ha använt antibiotika. Samband fanns både för ulcerös kolit och för Chrohns sjukdom.

Jämförelserna visade vidare att sambandet blev större ju fler antibiotikarecept en person hade fått samt att bredspektrumantibiotika ökade IBD-risken mer än antibiotika med smalare spektrum.

Forskarna jämförde också IBD-patienterna med 28 732 av deras syskon som inte hade IBD. Detta för att så långt möjligt ta bort effekter av genetik och uppväxtmiljö som skulle kunna påverka IBD-risken och därmed ”störa” studiens resultat. Även vid jämförelsen med syskon syntes ett klart samband mellan antibiotika och IBD, fast något svagare.

Mål att förebygga

Enligt forskarna har tidigare studier på området varit små och sällan följt upp personer mer än ett par år efter antibiotikabehandling. Tack vare svenska register var en större populationsstudie möjlig.

– Fördelen med att genomföra studien i Sverige är att vi har ett heltäckande sjukvårdssystem för alla vilket minskar risken för bias, säger studiens seniore författare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet.

Nu hoppas forskarna att deras resultat ska användas som ytterligare argument i arbetet mot felaktig antibiotikaanvändning.

– Att identifiera riskfaktorer för IBD är viktigt, och i slutändan är vårt mål att förebygga sjukdomen. Vår studie bidrar med ytterligare en pusselbit och utgör ännu en anledning till att undvika antibiotikaanvändning i onödan, säger Jonas F Ludvigsson.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng