I slutet av november publiceras nya amerikanska riktlinjer för behandling av personer med hypertoni, högt blodtryck. Sedan den förra upplagan, som kom 1992, har en del förändringar gjorts.
Riktlinjerna utgör den sjätte rapporten från The Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure (JNC VI).
En nyhet är tanken på bindande indikationer för användning av enskilda grupper av läkemedel mot hypertoni.
För första gången uppmuntrar kommittén en spridd användning av sunda matvanor. En kost rik på frukt, grönsaker och lågt innehåll av mejeriprodukter samt reducerat fettintag minskar blodtrycket signifikant, säger kommittén.
Indelning i riskgrupper
En tredje nyhet är att hypertoniker, utöver att delas in i tre blodtrycksnivåer (1, 2 och 3), också indelas i tre riskgrupper (A, B och C). Den senare indelningen baseras på förekomst eller frånvaro av särskilda riskfaktorer som högt kolesterolvärde, och på olika organskador.
Personer i riskgrupp A med stadium
1-hypertoni (diastoliskt tryck 90?99 mmHg och 140?159 mmHg systoliskt), utan hjärt-kärlsjukdom, utan organskador eller andra riskfaktorer bör prova att förändra sin livsstil i ett år först. Hjälper inte detta kan läkemedel provas.
Enligt de tidigare riktlinjerna skulle denna person prova livsstilsförändring i endast 3?6 månader före medicinering.
Oavsett vilken riskgrupp en person tillhör, och oavsett läkemedelsbehandling, rekommenderar JNC VI livsstilsförändringar.
Förbättringar har avstannat
Kommittén konstaterar att de förbättringar som skett under de senaste 25 åren i hjärt-kärlsjukvården har avstannat, nya data visar en viss ökning av stroke, ökningar av både svår njursjukdom och hjärtsvikt. Antalet döda i kranskärlssjukdom har planat ut.
?Statistiken visar på behovet av förnyade ansträngningar av både läkare och patienter för att förhindra och behandla hypertoni?, säger Claude Lenfant, US National Heart Lung and Blood Institute (NHLBI), i en kommentar.
I USA definieras hypertoni som diastoliskt tryck högre än 90 mmHg och systoliskt högre än 140 mmHg. Cirka 50 miljoner amerikaner räknas därmed som hypertoniker. Hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i landet, stroke den tredje.
För patienter med okomplicerad hypertoni rekommenderas diuretika och betablockerare som förstahandsbehandling. För patienter med komplikationer kan även andra läkemedel, i bland i kombination med diuretika eller betablockerare, vara aktuella.
´
ACE-hämmare för diabetiker
Det är första gången amerikanska riktlinjer om hypertoni etablerar bindande indikationer för specifika läkemedel. Äldre patienter med isolerad systolisk hypertoni ska behandlas med diuretika. Patienter med diabetes, njurskada och hypertoni ska först få ACE-hämmare.
Hjärtattack, i samband med hypertoni, är en bindande indikation för betablockerare, och i vissa fall ACE-hämmare. Hjärtsvikt behandlas i första rummet med ACE-hämmare och diuretika.
Allmänt säger JNC VI att de flesta patienter ska starta med låga doser av det första läkemedlet, att långtidsverkande medel är att föredra och att även om diuretika inte väljs som förstahandsmedel kan sådana användas för att förstärka effekten av andra läkemedel.
Riktlinjerna upprepar tidigare varningar för korttidsverkande kalciumantagonister. Å andra sidan föreslås att långtidsverkande kalciumantagonister kan vara alternativ för äldre patienter med isolerad systolisk hypertoni, den vanligaste formen av hypertoni bland äldre.