Stamcellsstudier inleds med strokepatienter

Snart inleds kliniska studier med strokepatienter, där målsättningen är att stimulera hjärnans egna stamceller att bilda nya nervceller. Även inom kardiologin används den ökade kunskapen om stamceller för att hitta nya behandlingsstrategier.

22 maj 2006, kl 15:33
0

Behandlingsstrategierna rörande stamceller är att antingen tillföra stamceller som utvecklas vidare till nervceller eller hjärtmuskelceller, eller att tillföra en substans som stimulerar befintliga stamceller att utvecklas till mogna celler (differentieras). Men de stora läkemedelsbolagens intresse är begränsat. Ännu är det främst små företag som söker patent utifrån egen stamcellsforskning. Ett sådant är NeuroNova i Stockholm med drygt 20 anställda. Forskningschef är Anders Haegerstrand. Han ingår dessutom i styrelsen för Stamcellscentrum vid Lunds universitet.
– Det har visat sig att det kanske finns ett tiotal olika celltyper som kan ha gynnsamma effekter i modeller för exempelvis hjärtsjukdom, det gör investerarna konfunderade. De stora läkemedelsbolagen saknar dessutom expertkunskap om produktion av cellterapiprodukter, liksom om hur myndigheterna hanterar registrering och prissättning. Det skapar en osäkerhet, säger Anders Haegerstrand.
NeuroNova satsar på att hitta substanser som stimulerar befintliga stamceller. Det innebär betydligt färre och mer väletablerade utvecklingssteg än vid celltransplantation.
– Men små bolag som vårt tar en stor risk om man arbetar med så stora och kostsamma sjukdomar som exempelvis stroke. Vi har i första hand riktat in oss på en smal nisch inom området Parkinsons sjukdom, och undersöker även andra möjliga nischindikationer bland hjärnsjukdomar, säger Anders Haegerstrand.
Det kanadensiska bolaget Stem Cell Therapeutics ligger relativt långt framme på strokesidan. I mars meddelade bolaget att de avslutat en fas I-studie med en ny substans, som tillförs intramuskulärt. Vilken substans det handlar om uppger inte bolaget, annat än att den kallas för NTx ? -265. I den här typen av forskning handlar det ofta om proteiner eller peptider. En fas II-studie planeras ?inom en snar framtid?, meddelar Stem Cell Therapeutics. Behandlingen ska ges i två steg: en substans som ökar antalet stamceller i det område av hjärnan som skadats vid en stroke, och en som stimulerar cellerna att differentieras.

Svenska patientstudier på gång
En av de forskargrupper inom akademin som kommit långt i fråga om nya behandlingsstrategier är professor Peter Erikssons grupp på Stamcellscentrum vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Nu planeras två mindre kliniska studier med strokepatienter, i samarbete med två olika läkemedelsföretag. Den ena gruppen ska få ett befintligt läkemedel, den andra en ny substans som är testad i fas I-studier. Målsättningen är att stimulera hjärnans egna ?slumrande? stamceller att differentieras i de skadade områdena i hjärnan.
– Vi har experimentella data som visar att stamcellerna kan stimuleras att utvecklas till nya nervceller långt efter det att en stroke har inträffat. Den ena gruppen ska få substansen i tablettform, den andra intramuskulärt. För den ena studien är alla tillstånd klara och vi hoppas komma igång med den redan i år, säger Peter Eriksson.
Vilka läkemedelsföretag samarbetet sker med, eller vilka substanser det handlar om, vill Peter Eriksson ännu inte berätta.

Patenttid på sikt
På enheten för kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge pågår sedan några år försök att behandla skador på hjärtmuskeln efter en infarkt med mesenkymala stamceller (bindvävsstamceller från benmärg) eller embryonala stamceller. Dessa kan vid speciella betingelser in vitro differentiera och få sådana elektriska egenskaper som normalt återfinns i hjärtmuskeln, berättar professor Christer Sylvén som leder projektet.
– Men ett problem är att majoriteten av cellerna dör vid celltransplantation, ett annat att de efter transplantationen inte differentieras vidare som förväntat. Arbetet med dessa stamceller får i dag ses som ett utvecklingsprojekt inom kardiologin som på sikt kan ha en behandlingspotential. Det finns vissa grupper som menar att hjärtmuskeln har egna stamceller som borde gå att påverka med hjälp av någon substans, men det är ännu bara en hypotes, säger Christer Sylvén.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng