Under de senaste decennierna har stora framsteg gjorts i läkemedelsbehandlingen av hjärt-kärlsjukdom. Bättre prevention och behandling har gjort att patienter med högt blodtryck, hjärtsvikt och ateroskleros kan leva längre och friskare liv.
Sedan statinerna lanserades på 90-talet och revolutionerade behandlingen av höga blodfetter har det dock varit svårt för läkemedelsföretagen att hitta nya behandlingsprinciper som inneburit stora förbättringar jämfört med etablerad behandling.
– En anledning kan vara att det blir svårare för nya behandlingar att etablera sig när vi som i dag har tillgång till effektiva läkemedel på flera av de stora kardiovaskulära indikationerna, säger Ronnie Willenheimer, som är docent i kardiologi vid Lunds universitet och har lett flera läkemedelsstudier.
Flera mindre framsteg
Han framhåller att det i stället för enstaka stora genombrott har skett flera mindre framsteg som har varit betydelsefulla för vissa patientgrupper. Hit räknar han till exempel läkemedelsavgivande stentar vid ballongvidgning av kranskärl samt lanseringen av glitazonerna som har inneburit förbättringar inom diabetesbehandlingen.
– Och vid hjärtsvikt har vi fått tillgång till den specifika aldosteronantagonisten eplerenon samt kalciumsensitiseraren levosimendan. Den senare är ett intressant tillskott vid akut svikt, säger Ronnie Willenheimer.
Inom läkemedelsindustrin har det inte saknats idéer på nya behandlingsprinciper. Många angreppssätt har verkat mycket lovande i teorin och i tidiga studier men har av olika skäl misslyckats någonstans på vägen till ett färdigt läkemedel.
Hit hör till exempel endotelinantagonism, vasopeptidashämning och TNF-alfablockad vid högt blodtryck respektive hjärtsvikt. I början av året stod det klart att Astrazenecas omtalade trombinhämmare Exanta också kunde räknas in i förteckningen av misslyckade kardiovaskulära läkemedel.
Men trots bakslagen fortsätter läkemedelsföretagen utvecklingen av nya läkemedel. I sena kliniska faser finns innovativa läkemedelskandidater på i stort sett alla stora kardiovaskulära indikationer.
– Någonting som visserligen inte är ett nytt angreppssätt men som jag tror har stor potential är intravenös erytropoetin- och järnbehandling vid hjärtsvikt. Många av dessa patienter lider av anemi, något som vi nog har varit dåliga på att uppmärksamma tidigare, säger Ronnie Willenheimer.
Nya studier presenteras
Ett hett utvecklingsområde är att modulera blodlipidprofilen utöver sänkning av LDL-kolesterolet som statinerna gör.
– Jag hoppas mycket på medel som höjer HDL-kolesterolet, eller det ?goda? kolesterolet. Här finns flera tänkbara angreppssätt. En annan intressant väg är förbättrade metoder vid rökavvänjning, säger Peter Nilsson som är docent i allmänmedicin vid Lund universitet och delaktig i Läkemedelsverkets nya rekommendationer för kardiovaskulär prevention.
Han framhåller också att det under det närmsta året kommer att presenteras resultat från studier som kan förändra synen på existerande behandlingar.
– Många väntar på Ontarget-studien, som är världens största pågående blodtrycksstudie, där man jämför angiotensin II-antagonisten telmisartan mot ACE-hämmaren ramipril. Även Dream-studien är intressant. Här jämför man hur glitazonen rosiglitazon och ramipril kan förebygga diabetes i högriskindivider, säger Peter Nilsson
Astrazeneca har traditionellt en stark profil inom hjärt-kärlforskning. Nu har företaget nya behandlingsprinciper i olika utvecklingsskeden inom fem områden med stora medicinska behov: arytmi, tromboser, stroke, lipidrubbning och diabetes/övervikt.
– Mot arytmier används i dag i stort sett samma läkemedel som för ett halvsekel sedan, eftersom utvecklingen av nya substanser har hindrats av biverkningar. Vi riktar in oss bland annat på kroniskt förmaksflimmer och utvecklar angreppssätt som specifikt verkar på retledningssystemet i hjärtats förmak, säger Björn Wallmark, som är chef för Astrazenecas kardiovaskulära discoveryforskning.
Stroke är en indikation som vållat läkemedelsindustrin stora problem. Mycket har satsats på att ta fram neuroprotektiva substanser som kan sättas in i det akuta skedet av ischemisk stroke. Men alla avgörande studier har misslyckats. Astrazeneca har dock kvar en substans, NXY-059, i stora kliniska studier.
– Det skulle innebära ett stort genombrott om vi lyckas med den. Vi hoppas också bättre kunna förebygga stroke genom nya angreppssätt mot tromboser. Här utvecklar vi nu substanser som angriper olika komponenter i koagulationskaskaden, säger Björn Wallmark.