Nya resultat får blandat mottagande

Inom hjärtkärlområdet satsar Astrazeneca nu stora resurser på fortsatta studier med kolesterolsänkaren rosuvastatin (Crestor). Nyligen släpptes resultat som visar att det minskar mängden plack i artärerna. Även om resultaten inte imponerar på alla inom den medicinska professionen, så är i alla fall läkemedelsanalytikerna nöjda.

22 maj 2006, kl 15:35
0

I februari beslutade Astrazeneca att dra tillbaka antikoagulationsläkemedlet Exanta från marknaden. Data om leverpåverkan låg bakom beslutet. För Astrazeneca innebar det att ett medel som länge förutspåddes bli en ny storsäljare slutligen begravdes. Nu hoppas företaget i stället mycket på rosuvastatin (Crestor) som en framtida vinnare, liksom blodtryckssänkaren candesartan (Atacand). Båda läkemedlen ingår i stora pågående studier. Hur mycket pengar som satsas i dessa studier vill Astrazeneca inte uppge.
– På sikt kommer Crestor förmodligen att bli en av Astrazenecas tre-fyra viktigaste produkter. Hjärtkärlområdet är Astrazenecas överlägset största forskningsområde, och i dag är metoprolol, Seloken, den enskilt största produkten, sedan kommer Crestor och därefter Atacand, säger Staffan Ternby, informationsdirektör på Astrazeneca.
Det övergripande forskningsprogrammet gällande rosuvastatin, Galaxyprogrammet med nästan 50 000 deltagare i ett 50-tal länder, innefattar en mängd delstudier. I mitten av mars i år presenterades resultaten från en av delstudierna, den så kallade Asteroid-studien med cirka 350 patienter med kranskärlsjukdom. Med hjälp av intravaskulärt ultraljud kontrollerades mängden plack före och efter två års behandling med rosuvastatin. Resultatet visade att mängden plack i kärlen minskade.
– Det här är första studien som har visat att en statin inte bara kan förhindra nya plack, utan även minska mängden befintliga plack. Dessa fynd kommer sannolikt att leda till nya studier i höst, säger Björn Eriksson, medicinskt ansvarig för området hjärta/kärl vid Astrazeneca Sverige.

Analytikerna positiva
För investmentbolagen kom resultatet av Asteroid-studien som en glad överraskning. Den holländska investmentbanken ABN Ambro rekommenderar nu placerare att behålla aktierna långsiktigt, och på Kaupthing Bank i Stockholm anser läkemedelsanalytikern Leif Ljungqvist att resultaten gällande minskade plack var mycket viktiga.
– Men det behövs ännu fler starka kliniska data gällande Crestor, som haft en trögare utveckling än vad många hade förväntat sig. Den uppfattningen gäller nog i hela världen. Exanta hade vi stora förväntningar på i början, vi såg en möjlig försäljningsvolym motsvarande tre miljarder US-dollar. Bortfallet av Exanta uppvägs inte av Crestor, säger Leif Ljungqvist.
Bland förskrivarna är resultatet av Asteroid-studien gällande regression av plack inte så imponerande. Åtminstone inte att döma av hur Läksak (Läkemedelssakkunniga) i Stockholm ser på resultatet. Läksak ska främja en bra läkemedelsanvändning genom att bland annat värdera ny kunskap om läkemedel. Ordförande i Läksaks expertgrupp för Hjärt-kärlsjukdomar är professor Paul Hjemdahl vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
– Jag tycker inte att det är en bra studie eftersom man inte hade någon kontrollgrupp. Det har ju gjorts en annan studie med kontrollgrupp med atorvastatin, Lipitor, och då kunde man bara se en mycket liten skillnad ifråga om minskad mängd plack, säger Paul Hjemdahl.
Björn Eriksson på Astrazeneca menar att det var naturligt att studien blev så kallad enarmad.
– I Asteroid-studien betraktades det som oetiskt att behandla patienter med etablerad kranskärlssjukdom med placebo eller med lågeffektiv statin i 24 månader, säger Björn Eriksson.

Konkurrens från generika
Rosuvastatins eventuella framgångar hänger inte bara ihop med framtida forskningsresultat. Läkemedlet har även en historia med kritiska röster att brottas med. Bland annat har konsumentorganisationen Public Citizen i USA krävt att läkemedlet dras tillbaka på grund av risker för biverkningar. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har behandlat frågan men inte tillmötesgått organisationens krav. En ledamot i den amerikanska senatens finansutskott har riktat kritik mot FDA för att man godkänt bland annat rosuvastatin, och en ledare i vetenskapstidskriften Lancet har ifrågasatt opartiskheten i kliniska studier Astrazeneca genomfört med rosuvastatin. Det är bara några exempel på hur rosuvastatin har skapat rubriker de senaste åren.
– Jag tror inte att sådant innebär problem för Crestor i framtiden. FDA har gjort en ordentlig granskning av läkemedlet och uttalat sig positivt, genom att påvisa att eventuella risker är likvärdiga med andra typer av statiner, säger Björn Eriksson på Astrazeneca.
En som dock tror att effekten av tidigare problem kan komma att fortsätta att hänga kvar, är läkemedelsanalytikern Leif Ljungqvist på Kaupthing Bank.
– En direkt följd är ju att Crestor idag inte förskrivs som ett förstahandsval. Bara det i sig är negativt för Crestor, säger Leif Ljungqvist.
Men en viktigare förklaring till att rosuvastatin inte förskrivs som ett förstahandsval är förmodligen konkurrensen av billigare generika så som simvastatin. Paul Hjemdahl, Läksak:
– Vi kan inte rekommendera ett läkemedel som Crestor som ett basläkemedel, då det är tio gånger dyrare än motsvarande generiska preparat som dessutom har en mer gedigen dokumentation. Det kan bara rekommenderas i speciella fall då det krävs en extra kraftig sänkning av kolesterol.
Det finns idag inte heller några morbiditets- eller mortalitetsdata på rosuvastatin, vilket det finns för andra statiner. När sådana data finns tillgängliga för rosuvastatin är osäkert.

Atacand i diabetesstudier
Björn Eriksson på Astrazeneca tror dock, naturligtvis, att rosuvastatins framtid är mycket ljus.
– Det finns många faktorer som talar för Crestor. Bland annat råder det en stor underbehandling av patienter i målgruppen, och Crestor har inte heller en interaktion med cytokrom P450 i levern så som andra statiner har.
Lika förhoppningsfull är han ifråga om blodtryckssänkaren candesartan (Atacand), som ingår i bland annat Charm-programmet. I olika delstudier inom Charm har candesartan bland annat visat en minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och minskade behov av sjukhusvård för patienter med kronisk hjärtsvikt.
– Vi satsar nu också mycket på en studie, Direct-studien, för att studera hur Atacand påverkar näthinneförändringar och möjligheten att förebygga blindhet, bland diabetiker. De delstudier inom Charm som pekat på positiva effekter gällande hjärtsvikt följs nu också upp med nya kliniska studier i bland annat Sverige, säger Björn Eriksson.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng