Staffan Rosenborg hittade viktig interaktion

Hur generna påverkar omsättningen av läkemedel i kroppen är fokus i den avhandling som Staffan Rosenborg nyligen lade fram vid Karolinska Institutet. Intresset för ämnet väcktes när han arbetade på Läkemedelsinformationscentralen och fick ett samtal där en läkare frågade om noskapin kan öka effekten av warfarin. Efter en del detektivarbete hittade han sex biverkningsrapporter på […]

15 mar 2011, kl 15:52
0

Hur generna påverkar omsättningen av läkemedel i kroppen är fokus i den avhandling som Staffan Rosenborg nyligen lade fram vid Karolinska Institutet. Intresset för ämnet väcktes när han arbetade på Läkemedelsinformationscentralen och fick ett samtal där en läkare frågade om noskapin kan öka effekten av warfarin. Efter en del detektivarbete hittade han sex biverkningsrapporter på warfarin och noskapin och hans misstankar bekräftades. Han gick då vidare med provrörsförsök och det hela resulterade i en artikel i British Journal of Clinical Pharmacology.
– Så småningom fick jag pengar från Läkemedelsverket för mitt projekt. Och eftersom ett liknande mönster hade registrerats på glukosamin fanns det underlag för en studie, säger han.

Därmed var hans doktorandprojekt i full gång och det utvidgades till ett större projekt om genetiska aspekter och läkemedelsinteraktioner.
De flesta läkemedel behöver omvandlas till mer vattenlösliga substanser för att kunna utsöndras ur kroppen. Det sker i många fall med hjälp av enzym som tillhör familjen cytokrom P450(CYP). Avhandlingen fokuserar på en underfamilj till den, CYP2C och särskilt de två enzymerna CYP2C9 och CYP2C19 som är ansvariga för metabolismen av 15 till 20 procent av de kliniskt mest använda läkemedlen.
Olika personer har olika förmåga att omvandla de ämnen som CYP2C-enzymerna spjälkar och klassas utifrån det som långsamma respektive snabba metaboliserare.

I ett av avhandlingens delarbeten fann Staffan Rosenberg och medarbetare att en dubbel uppsättning av en genetisk variant av CYP2C9 gav en betydligt högre exponering för det inflammationsdämpande medlet celecoxib jämfört med individer med normala gener.
– Det kan vara en av de faktorer som ligger bakom den dosberoende ökning i risken att drabbas av hjärtkärlhändelser som observerats hos långtidsanvändare av celecoxib, säger Staffan Rosenborg.
En genetisk variant av CYP2C19-genen kopplades i två delarbeten till lägre exponering för magsårsmedicinen omeprazol samt det antidepressiva escitalopram.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng