Spelet om monopolet

Få frågor inom läkemedelsområdet väcker så starka känslor som den om det svenska apoteksmonopolets vara eller icke vara. Har vi ett optimalt system för läkemedelsdistribution – eller en otidsenlig ordning som är ohållbar i längden? I tider av politisk likriktning är frågan en av de allt färre där de traditionella politiska blocken har olika uppfattningar.

23 maj 2002, kl 22:51
0

Det svenska apoteksmonopolet har visat sig seglivat, trots ett tilltagande förändringstryck från omvärlden. Avregleringar har genomförts inom bland andra postväsende och telefoni, monopolet har mött principiellt motstånd från såväl EU, OECD som Konkurrensverket, statliga utredningar har med flertalet
remissinstansers samtycke föreslagit hela eller partiella avregleringar och många av våra grannländer har reformerat sina apotekssystem i antimonopolistisk riktning.

Bäst eller sämst i klassen?

Monopolets kritiker påtalar gärna att Sverige tillsammans med Nordkorea och Kuba är de enda länder med ett statligt monopol på läkemedelsförsäljning, och ser det som outgrundligt att vi spelar i samma division som dessa sista bastioner av kommunistisk diktatur.

I andras ögon har vi världens bästa apotekssystem med låga handelsmarginaler, hög säkerhet och belåtna kunder.
En av EU-kommissionens uppgifter är att se till att medlemsstaterna inte ger stöd till offentliga företag som strider mot den gemensamma marknaden och konkurrensreglerna. Att Sverige ändå har kunnat behålla sitt statliga monopol på detaljhandel med läkemedel beror på att EU-reglerna under vissa förutsättningar tillåter att länder behåller befintliga monopol vid inträdet i EU.

Ännu har dock ingen EU-prövning av apoteksmonopolet för brott mot EU:s konkurrensregler kommit till stånd, i likhet med prövningen av Systembolagets monopol för några år sedan. Många har ifrågasatt huruvida åtminstone försäljningsmonopolet på receptfria läkemedel skulle klara en sådan prövning.

Styv vänsterkuling

Varför har då Sverige ett apoteksmonopol? Med tanke på situationen i vår omvärld och avregleringsivern inom andra samhällssektorer känns frågan mer relevant än den omvända.

Till bakgrunden hör att det vid tidpunkten för förstatligandet 1971 rådde styv vänsterkuling.

? Anledningen till att reformen kom till stånd var främst ideologisk. Föreställningen att socialiseringar och stordrift var av godo genomsyrade hela samhället. Det betraktades som fult och farligt att tjäna pengar på sjukdom och neurosedynkatastrofen fanns i färskt minne. Man övervägde till och med att förstatliga läkemedelsindustrin och nådde en bit på vägen genom övertagandet av ACO och uppköpet av delar av Kabi, säger Göran Alsterlind, apotekare och framtidsanalytiker.

? Apoteksbolaget blev till en början en ganska lyckad konstruktion, och fungerade bra fram till början av 1980-talet. Sedan dess har dock stora förändringar skett i omvärlden och idag får de yngre generationerna lida för systemets dysfunktioner.

Låga marginaler

Tidsandan och den dominerande ideologin i skiftet mellan 1960- och 70-talet skapade alltså monopolet, men de ideologiska argumenten verkar ha förbleknat till förmån för mer praktiska i det nutida försvaret för apoteksmonopolet. Företrädare för såväl Landstingsförbundet som regeringen talar gärna om de internationellt sett låga marginalerna på detaljistnivå.

? Lars Engqvist brukar när han får frågan hänvisa till de låga kostnaderna i apoteksledet och att dagens system allmänt är effektivt. Men överhuvudtaget har han vid ganska få tillfällen behövt försvara apoteksmonopolet offentligt på senare år. Det kan delvis bero på att så många andra omstruktureringar på området har aktualiserats och debatterats. Det finns ju heller inget förändringstryck från landstingen eller läkemedelsindustrin i frågan, säger Anders Blanck, departementsråd på Socialdepartementet.

Ett nytt avtal mellan staten och Apoteket väntas bli klart till hösten.

Dålig tillgänglighet

En av de dysfunktioner som Göran Alsterlind talar om är de tillgänglighetsproblem som Apoteket brottas med och som förklaras av rekryteringssvårigheter, flykt av anställda
till läkemedelsindustrin, pensionsavgångar med mera. Problem med förkortade öppettider och igenbommade apotek på somrarna har blivit en årlig följetong.

Kanske ljusnar bilden på sikt eftersom större kullar av farmacevter är på gång från landets allt fler farmacevtiska utbildningsorter. I en aktuell intern utredning inom Apoteket föreslogs nyligen bland annat ett 50-tal nyetableringar av apotek och att ett hundratal befintliga apotek utökar sina öppettider på lördagar.

Göran Alsterlind menar dock att detta inte är tillräckligt.

? Vi skulle behöva dubbelt så många apotek som idag. Dessutom ligger många av dagens apotek på fel ställen och är för stora. Tillgänglighetsproblemet är inte möjligt att lösa på ett tillfredställande sätt inom ramen för monopolet.

Sista striden

Han tror att apoteksmonopolet kommer att förpassas till historien senast 2007.

? Men det kan mycket väl ske tidigare. Kraven på ett effektivare system från de yngre generationerna kommer att bli allt starkare, oberoende av vänster- eller högervärderingar. Det är främst vissa ?äldre? som tror på det nuvarande systemet. Men en debatt om en avreglering av apoteksmonopolet lär bli något av sista striden för mer dogmatiskt lagda grupperingar 40-talister inom regeringskansliet, Landstingsförbundet och Apotekets styrelse.

Hur skulle den enligt många oundvikliga avregleringen gå till på bästa sätt? Ska man tillåta fri apoteksetablering eller börja med att bara tillåta receptfria läkemedel i butikerna? Ska Apoteket AB helt eller delvis säljas ut?

? Det vore ogynnsamt att skapa en situation som liknar den inom sjukvården, där tidigare landstingsdrivna verksamheter sålts ut och bara ägarstrukturen har förändrats. Bättre vore att på ett konstruktivt sätt ge helt nya aktörer möjlighet att etablera sig. Apotek kan mycket väl vara offentligt ägda, samtidigt som man ger enskilda farmacevter, andra entreprenörer samt svenska och internationella kedjor chansen. Men Apoteket AB har nog dessvärre en orealistisk uppfattning om sin roll i ett avreglerat system, säger Göran Alsterlind.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng